Jultomtens ursprung
Jultomtens existens är ett intressant koncept som går hand i hand med julen, men de flesta är omedvetna om tomtens exakta koppling till den kristna högtiden. Trots detta är jultomten en av de viktigaste komponenterna av julafton, eller Jesus traditionsenliga födelsedag, för många av barnen som firar högtiden. Därför är det intressant att ta reda på hur tomten blivit så stor, så denna text kommer att utforska jultomtens ursprung och utreda de religiösa kopplingarna.
Det finns flera teorier om jultomtens exakta ursprung och de beror även på den geografiska platsen. Av denna anledningen kommer fördjupningen främst att rikta in sig på den traditionella svenska tomten och de influenser som haft störst inverkan på honom i vår globaliserade värld. Framförallt har två olika tomtefigurer slagits samman för att bilda den svenska jultomten – det kristna helgonet Sankt Nikolaus och den svenska gårdstomten[1]. Under åren har dessa sedan förändrats och framförallt Sankt Nikolaus delaktighet i julen har förändrats runt om i världen och sedan kommit tillbaka till Sverige. Noterbart är även att jultomten inte har varit vanligt förekommande i Sverige förrän relativt nyligen. Exempelvis svarade en stor andel av ”äldre personer” år 1982 att de inte kunde komma ihåg en jultomte från sin barndom, förutom från reklamer och tidningar[2]. Jultomtens nuvarande skepnad kom först under 1800-talet, och då kom den till städerna och det tog sedan längre tid för konceptet att sprida ut sig på landsbygden[3].
Tomtens mer internationella ursprung kommer från Nikolaus, som levde i det som nu är Turkiet runt sekelskiftet år 300. Han var en kristen biskop i staden Myra och tillhörde de lärda som kejsaren Konstantin den store samlade år 325 för att sätta upp riktlinjer för att göra den kristna tron enhetlig, vilket visar att han var mycket respekterad och vördad även under sin levnadstid. Däremot var det först efter sin död som han blev riktigt stor. Han levde nämligen kvar i minnet hos sin församling, som började sprida rykten om hans goda gärningar och mirakel som Nikolaus åstadkommit.[4] Exempelvis sägs det att Nikolaus återupplivade tre mördade studenter, och därför är hans symbol tre kulor. En annan mycket berömd historia om Nikolaus skildrar hur Nikolaus hjälper en man som inte har råd att gifta bort sina tre döttrar och i desperation ska sälja dem till en bordell genom att under tre nätter kasta in en säck med guld och när mannen såg Nikolaus och ville tacka honom ville Nikolaus att gärningen skulle gå obemärkt, i alla fall så länge Nikolaus levde.1 Hans popularitet spreds under flera hundra år efter sin död och år 933 blev han helgonförklarad i den katolska och ortodoxa kyrkan3.
Nederländerna var ett protestantiskt land, men de var ett mycket sjöfarande folk och Nikolaus var skyddshelgonet för sjömännen. Detta blev han eftersom han övertalade besättningen på ett fartyg att ge bort en last med vete då Nikolaus hemstad Myra drabbades av hungersnöd. Ett mirakel skedde och lastrummet på båten fylldes efteråt med vete, så Nikolaus blev sjömännens skyddshelgon4. Holländarna förde sedan med sig Sinterklaas, som de kallade Nikolaus, till USA under 1600-talet när de koloniserade landet. I USA blev Sinterklaas Santa Claus, vilket är ett namn många idag känner igen jultomten med. Under 1700-talet spreds sig en religionsfientlig inställning som riskerade att förinta julen, och katolskt julfirande blev olagligt i Europa under en period. Man bekämpade detta med en personifiering av jultomten, som redan hade börjat spridas, där han är en stor äldre man med ett vitt skägg som har på sig luva och rock. Den moderna jultomten har alltså blivit mer sekulariserad och tagit sig längre från kyrkan redan här.2 Denna personifiering av jultomten är väldigt olik dess ursprung. Arkeologer grävde upp Nikolaus grav som ligger i den italienska staden Bari och där fann man att han var en spinkig man som bara var 150 cm lång[5]. I Sverige försökte man efter reformationen ta bort helgonen, men man lyckades inte med Sankt Nikolaus. Därför flyttade man istället hans dag, den sjätte december, till julafton så att han skulle ersättas av Jesus istället. Detta misslyckades och Jesus fick dela julen med Nikolaus, där Jesus ses som ett litet barn och Nikolaus som tomten.3
På 1800-talet kom den personifierade jultomten till Sverige. Detta koncept importerades från Tyskland, men det kom också från USA genom de många som emigrerat dit men sedan valt att återvända och ta med sig traditionen tillbaka. Sedan började detta spridas i diverse media och nationella traditioner började skapas.3 Innan jultomten delade ut paketen på julen var detta julbockens uppgift, men julgubben som kom började sakta ta över detta. Julgubbens namn tog inspiration från gårdstomten och 1864 skrev en tidning om jultomten. Jultomten tog dock med sig vissa drag från julbocken, som var en utklädd person som delade ut presenterna, och även den svenska jultomten blev en maskerad person som delade ut presenter, vilket avviker från många länder där jultomten snarare än en fiktion som delar ut presenter så att man inte ser honom.[6] Jenny Nyström påverkade sedan det svenska folkets uppfattning om tomten genom sina illustrationer. Hon gav jultomten sitt utseende och visade upp honom som en betydelsefull del av julen där han skiljde sig från den klassiska gårdstomten. Nyström gjorde extremt många avbildningar av den nya jultomten och skapade en folklig förankring till honom. Däremot var det i slutet av 1800-talet fortfarande vanligt med att ha en julbock, men den internationella kommersialiseringen kom sedan att bidra till övergången.3
Kommersialiseringen av julen och jultomten skedde framförallt i USA under 1930-talet av företagen Coca Cola och The Walt Disney Company som ville göra julen ”kommersiellt gångbar”. Coca Cola anlitade en illustratör som lyckades prägla jultomten som en snäll och tjock gammal man i de numera traditionella kläderna, vilket visserligen inte var en ny idé, men han lyckades göra den till allmän uppfattning. Detta koncept spreds sig sedan ut över populärkulturen och tomten kom ytterligare längre ifrån kyrkan. Disney gjorde kortfilmer om tomten som fick väldigt snabb spridning och som ses än idag. I filmerna visades det hur tomten uppfyllde önskningar och spred julglädje, vilket förstärkte de kapitalistiska inslagen av julen.
Gårdstomten sägs ha sitt ursprung ur hedniska traditioner om skyddsandar men det är mycket som man inte vet om traditionens ursprung. Säkert är i alla fall att han är en vresig gammal man som inte är så lätt att ha att göra med. Han är väldigt kort och har skägg, samt har på sig gammaldags kläder som en grå kolt och en röd toppluva. Om de på gården var snälla mot tomten kunde han hjälpa till med djuren och gården.3 Kyrkan var emot denna skapelse, och den första text om tomteliknande väsen skrevs år 981 då Norden blev kristet och handlade om en man som tillbad sin tomte, men sedan konverterade till kristendomen och jagade iväg tomten. I den monoteistiska kristendomen likställdes tomten med djävulen och på 1300-talet skrev Heliga Birgitta ett dekret mot tomtar. Tomten visade sig dock vara övermäktig och på 1500-talet skrev präster om att deras församling var i ”djup villfarelse”. Den danske konstnären Constantin Hansen ordnade år 1836 en julfest i Rom där han använde tomtar som juldekorationer. Dessa bilder uppskattades av gästerna och fick spridning, vilket orsakade gårdstomtens koppling till julen då de nu började dyka upp i diverse julsagor.[7]
Även om Heliga Birgitta ansåg att gårdstomten var en del av en hednisk kult som konkurrerade med kristendomen3 har den svenska gårdstomten vissa kopplingar tillbaka till Nikolaus. Nissen var ett alternativt namn för gårdstomten, vars etymologi kan spåras till namnet Nikolaus genom Nisse som blir till Nils, vilket är en biform av Nikolaus. Nissen, eller gårdstomten, kan också på detta sätt leva kvar som tomtens hjälpredor, det vill säga tomtenissarna, som har flera av gårdstomtens karakteristiska drag än den moderna jultomten. Ordet tomtes ursprung har dock hämtat inspiration från framförallt den svenska gårdstomten, då tomte härstammar från tomt, vilket är arealen där man har sin gård eller sitt hus. Denna gårdstomte hade makt över gården och som tomtägare var det viktigt att vara på god fot med den vresiga tomten för att kunna driva sin gård framgångsrikt, så namnet härstammar från att gårdstomten hade en viss makt över tomten.[8]
Jultomtens ursprung är alltså en komplicerad historia och den svenska jultomten har två olika arv som kombinerats. Då vi lever i en globaliserad värld har vår uppfattning om jultomten till stor del tagits utifrån och vi har anammat många traditioner, men vi har också behållit några typiska svenska, som att jultomten kommer och ger presenter till barnen istället för att lämna dem i hemmet under natten. Ursprungligen kommer jultomten från kristendomen, men med tiden har han blivit mer och mer sekulariserad även om det egentligen bara är kristna som firar hans högtid. Istället har han blivit kommersialiserad av företag för att öka konsumtionen runt julen.
Diskussionsfrågor:
1. Tycker ni att gårdstomten eller Nikolaus varit mest betydelsefull för att forma den svenska jultomten?
2. Finns det likheter mellan tron på jultomten och kristendomen, exempelvis tron på Jesus?
3. Vilka jämförelser kan man göra mellan personer som väljer att vara icke-religiös och barn som slutar att tro på jultomten?
4. Jultomten som är en sekulariserad version av helgonet Nikolaus utgör idag en central figur inom julfirandet. Hur kommer det sig att julen, som i själva verket är en kristen högtid, har jultomten som ledande symbol?
[1] Institutet för språk och folkminnen, ”Jultomtens brokiga bakgrund”, 2019-12-14
[2] Institutet för språk och folkminnen, ”Hur kom jultomten till Sverige”, Tommy Kuusela, 2017-12-22
[3] Madeleine Karlsson, ”Jultomten, en ursäkt att få vara barn igen”, HT13
[4] Esben Mønster-Kjær, ”Jultomtens historia: Stal från vikingarna och blev tjock i USA”, Världens Historia, 2019-12-06
[5] Hans Henrik Fafner, ”Varifrån kommer jultomten?”, Världens historia, 2019-10-21
[6] Jan-Öjvind, Swahn, ”Jultomten”, Nationalencyklopedin, hämtad 2020-03-07
[7] Nadia Claudi,”Tomten var djävulens verk”, Världens historia, 2017-11-30
[8] Eva Sahlström, ”Jultomten, gårdstomten och tomtenissarna”, Sahlström.info, 2018-12-19
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar