SO frågor 9, 12 och 13

9 Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik. *

Det finns många förändringar som Humanisterna vill göra för att förbättra samhället. En av de förändringarna är att lagar ska vara helt oberoende av vad olika livsåskådningar säger. Anledningen till varför de tycker så är för att de anser att alla själva ska få välja om de vill tillhöra en religion eller inte, och om ett lands lagstiftning är påverkad av en livsåskådning, måste man följa den livsåskådningens regler, även om man inte vill. Dessutom ska man själv få välja vilken religion man vill tillhöra, så om man är kristen ska man inte tvingas leva under t ex muslimska lagar och vice versa. De anser inte att man kan påtvinga någon sin egen religion, vilket man gör om lager utformas efter religions tankar, och inte hur handlingar påverkar andra människor och dylikt. Dessutom så anser Humanisterna att alla livsåskådningar ska behandlas på ett jämlikt sätt, och om man inte kan väva in alla tänkbara livsåskådningar i lagboken utan att de krockar med varandra, så bör man hålla de alla utanför, då de inte behandlas lika om bara en representeras i lagboken. Humanisterna anser också att föräldrar inte ska få bestämma sina barns religionstillhörighet genom olika riter som genomförs med små barn, däribland dop och omskärelse. När sådana ritualer utförs på barn blir de medlemmar i det religiösa samfundet automatiskt, vilket kränker deras rättighet att själv välja religionstillhörighet på egen hand. Dessutom så behandlas inte religionerna lika, då den religion som barnets föräldrar har får förtur på barnet, och får att få välja religion själv måste barnet gå ur religionen. Humanisterna anser att det är fel att försöka lära barn en viss religion, så att de sedan ska följa den slaviskt livet ut, och tycker att det är bättre att barn lär sig om alla tänkbara livsåskådningar, och sedan utifrån den informationen gör ett eget val om vad hen vill tro på. Av samma anledning tycker Humanisterna att ämnet religionskunskap ska bli till livsåskådningskunskap. Istället för att bara lära sig om religioner lär man sig också om andra livsåskådningar, som t ex ateism, vilket man också bör veta om innan man väljer vilken livsåskådning man har. Då får alla livsåskådningar lika mycket plats, vilket är det som Humanisterna strävar efter och människorna kan göra ett bättre val om vilken livsåskådning de identifierar med, då de har kunskap om alla, istället för endast de religionerna som är störst. Humanisterna tycker också att allt som lärs ut ska grundas på vetenskap, eftersom att det är det enda som kan bevisas vetenskapligt och alla andra vidskepliga teorier tillhör endast religioner, och om man lär ut en bör man lära ut alla. Det är även så att det som lärs ut utan att vara baserat på vetenskap är baserat på en specifik religions tro, vilket inte inkluderar alla perspektiv på det samt har väldigt lite bevis och är väldigt subjektivt, vilket det som lärs ut i skola och dylikt inte kan vara, annat än att man bara ska tro på det. Humanisterna anser att det statliga stödet till trossamfundens religiösa verksamhet, som t ex gudstjänster och undervisning, bör tas bort. Anledning och villkoret till att de får det statliga stödet är för att trossamfunden bidrar till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar. Humanisterna anser att de flesta trossamfund inte bidrar till att upprätthålla och stärka samhällets värderingar, då de har åsikter som inte överensstämmer med samhällets syn på t ex sexuell läggning och jämställdhet. Eftersom att de inte uppfyller det krav som ställs på verksamheterna så anser Humanisterna att det bästa man kan göra är att ta bort stödet, så att bidragit inte riskerar att motverka dess syfte. Dessutom så går bidraget bara till religiös verksamhet, vilket betyder att sekulära motsvarigheter för t ex konfirmation och konfirmationsundervisning inte får några bidrag, vilket gör det dyrare för personer som väljer de sekulära alternativen, och på sätt diskriminerar de som väljer att stå utanför religiösa samfund. Humanisterna anser att människor själva kan bedöma om handlingar är moraliska och etiskt rätt genom konsekvenstänkande och dylikt utan att behöva följa budord från religioner. Därför anser Humanisterna att människan är kapabel till att själv välja om hen vill delta i någon religion och i sådana fall vilken. Humanisterna tycker inte att etik och dylikt ska vara kopplat till religion, vilket många anser att det är. De anser att alla kan handla etiskt rätt och oftast vet vad som är rätt oavsett om de följer en religions direktiv eller inte. Dessutom anser de att många religioners etik inte är särskilt bra, utan motverkar väldigt mycket som anses vara etiskt rätt i samhället. Om det är kopplat till vad som är etiskt rätt kan samhällets etik bli helt förvrängd och att t ex könsdiskriminera kan anses vara etiskt rätt, vilket det inte är enligt samhället och de flesta personerna. Det är även så att de flesta religioner grundas på antika skrifter, och det kan kännas föråldrat att gå till skrifter som är flera tusental år gamla för att hitta svar på moderna och nutida frågor. Framförallt när man anser att människor är tillräckligt smarta för att själva tänka ut vad som är rätt och fel är det extra onödigt att behöva använda sig av föråldrade skrifter. Humanisterna anser att etik är något som kommer inifrån, och som alla människor kan följa oavsett vilken tro man har. Därför anser Humanisterna att alla själva ska få välja sin egen religionstillhörighet och att religion inte hör hemma i statliga ärenden och lagstiftning, samt att alla livsåskådningar och alla människor ska behandlas lika. De som är motståndare till Humanisterna kan tycka att de Humanistiska åsikter kan komma i kläm med traditioner, vilket många tycker är viktigt att bevara, och t ex stoppa barn från att döpas och ta över sina föräldrars religion. Många föräldrar vill visa sina barn hur de tycker och tänker och att kunna bevara den tron genom barnen. Humanisterna anser att det är fel, vilket motståndarna inte håller med om. Det är även så att barn inte är förmögna att välja sin religion själv förrän de uppnår en viss ålder. Då kan de själva inte välja utan måste vänta tills de utbildats om alla religioner och är gamla nog att fatta ett beslut. Dessutom rebellerar de flesta tonåringar som är i en ålder där de vet allt om alla livsåskådningar och redo att fatta ett beslut, det leder till att de är mindre sugna på att välja religionen som deras föräldrar har, vilket också bidrar till att traditionen inte går vidare. Att barn växer upp utan religion främjar också ateismen, vilket kan leda till att religion minskar eller försvinner i samhället, vilket inte alls är bra för religionerna och dylikt. Eftersom att barn får bestämma själva kan det leda till att mycket reklam och propaganda riktas mot barn, vilket kan påverka ungdomen mycket negativt. Då blir det också så att religion handlar om vilken församling som har mest pengar, och inte vilken som har bäst värderingar. Många tycker också att barn borde introduceras till en religion, och när de förstår sig på religion och dylikt och är mogna kan de själva välja om de vill fortsätta tro på den religionen eller konvertera till en annan livsåskådning.  Många religiösa anser också att Humanisterna är emot religion eftersom att de inte vill att barn ska komma i kontakt med religion förrän de levt ett liv som ateister, och då är för gamla för att de flesta ska konvertera. De som är väldigt troende kan också tycka att sekularisering gör gud förargad, och att det kan innebära att han ställer till med problem för det landet, som t ex minskad bördighet och annat elände. Därför tycker dem att det är säkrast att leva i ett land med lite sekularisering.

12–13 Resonera om Sverige kommer att bli mer eller mindre sekulariserat i framtiden. Resonera om världen kommer att bli mer eller mindre sekulariserad i framtiden.

I framtiden tror jag att både Sverige och hela världen kommer bli mer sekulariserade. Sverige är redan ett någorlunda sekulariserat land så förändringarna kommer inte bli särskilt märkbara, men Sverige kommer ändå bli mindre sekulariserat. Jag tror att alla lov kommer byta namn då det är en av de traditioner som kvarstått genom sekulariseringen. Jullovet kommer t ex byta namn till vinterlovet eller något liknade eftersom att alla inte firar jul och man kan inte döpa något efter det. Flera länder som är mindre sekulariserade än Sverige har redan bytt namn på loven, i t ex USA har det som tidigare kallats Christmas Break blivit till Winter Break. Skolan kommer även anpassas så att skolavslutning inte hålls i en kyrka, utan snarare utomhus eller i skolans egna byggnader. Eftersom att konfirmationer, begravningar och bröllop oftast hålls i kyrkan och av präster kommer det uppstå fler alternativ som är borgerliga och de kommer bli större för att till sist i stort sett fasa ut de kristna motsvarigheterna. En stor anledning till att Sverige kommer bli mer sekulariserat är eftersom att vi lever i ett samhälle där alla oroar sig för att någonting inte ska vara politiskt korrekt. Svenskar tenderar att fokusera mycket på att allt ska se rätt ut och inte får diskriminera någon, framförallt för att man är rädd för att bli utpekad som rasist. Att kristendomen är en stor del av samhället är inte politiskt korrekt, vilket innebär att många kommer motarbeta det, vilket leder till att det successivt försvinner. Sverige är även ett land där de flesta enskilda ärenden är privata och man lägger sig inte i någon annans ärenden om det inte påverkar omgivningen. Religion är ett sådant ärende, och i Sverige bryr vi oss inte om omgivningens livsåskådning, vilket är det som sekulariseringen förespråkar. Det tyder på att Sverige kommer bli ännu mer sekulariserat än vad det redan är. Världen har under sistone blivit allt mer globaliserad, och jag tror att vi kommer fortsätta på det spåret. I en globaliserad värld är det viktigt med bra internationella relationer, handel och att människor kan resa och flytta runt. Det innebär att man dagligen kommer i kontakt med folk från andra kulturer och med andra livsåskådningar. I en sådan värld hör inte statsreligioner hemma, då det finns så många livsåskådningar representerade och staten bör inte diskriminera mot alla förutom en och tvinga människor att följa andra religioner än sin egen. Länder börjar inse det och anpassa sig utefter det allt mer, vilket leder till mer sekulariseringen världen över, men även Sverige. Givetvis är sekulariseringen inget man genomgår på en reform eller en vecka, utan det är en lång och tidskrävande process som människorna måste vänja sig vid. Flyktingsituationen, där många flyktingar från Mellanöstern kommer till bland annat Sverige, gör så att processen går snabbare. T ex kan man inte hålla en skolavslutning i en kyrka när en stor del av klassen består av muslimskt troende. I hela världen bidrar denna flyktingsituation till att sprida ut en livsåskådning över i stort sett hela världen för att förhasta globaliseringen och även sekulariseringen. Att ens nya grannar är muslimer och hur trevliga som helst kan göra att man blir mindre fientlig mot andra muslimer, som man tidigare trott varit terrorister. På så sätt kan globaliseringen leda till att folk blir mindre fördomsfulla och mer toleranta. När folk blir mer toleranta tenderar de ofta att gå ifrån vissa religiösa synpunkter, och då göra samhället mer sekulariserat. I Sverige går det åt båda hållen, då många blivit mer toleranta av flyktingströmmen som kommer hit och påverkat dem så att de blir mer för sekulariseringen, men också människor som av flyktingströmmen fått mer främlingsfientliga åsikter och mer motstånd till sekularisering då de vill bevara sin egen religion utan att t ex islam ska få påverka Sverige överhuvudtaget. Även om det som sagt inte finns särskilt många motsvarigheter till religiösa traditioner som även icke-religiösa kan ta del av och lära sig något av inte finns, som t ex konfirmation och dop, så börjar det komma fler. Man kan t ex konfirmera sig genom Humanisterna där man gör allt som man gör på en kyrklig konfirmation förutom den religiösa delen. Allt fler väljer att göra det istället, när de tidigare tvingats gå till kyrkan för att få samma utbildning och möjlighet att diskutera viktiga frågor. Även namngivningsceremonier har blivit populärare som ett ickereligiöst alternativ till dopet. Ett problem som uppstår är när man ska begravas. Om man inte tillhör den svenska kyrkan blir det svårare att begravas. Även om man kan få ceremonin utan kristna symboler, så görs den fortfarande vid kyrkan. I framtiden tror jag att de flesta länderna, däribland Sverige, kommer ha något alternativ till religiös begravning, som t ex borgerliga begravningsplatser. När dessa alternativ uppstår minskar religionens betydelse i samhället. Att unga väljer att konfirmera sig utanför kyrkan har också att göra med att de flesta yngre inte är lika religiösa som äldre. Det finns givetvis undantag, men överlag så är de yngre generationerna mer toleranta och mindre religiösa, och eftersom att de är framtiden så lär de yngre generationerna forma världen efter deras tycke och göra världen, och därmed Sverige, mer sekulariserade. Det betyder också att det blir allt färre som kämpar emot sekulariseringen och då blir processen att sekularisera enklare och något som fler länder väljer att göra. I Sverige har religion länge varit ett privat ärende, men i många länder runt om i världen börjar det bli mer och mer så. Folk har till stor del fokuserat mer på sin egen tro utan att behöva tvinga andra att följa den livsåskådningen. Att det blivit mer privat har lett till att världen blivit mer sekulariserad, och i framtiden tror jag att religion kommer bli ännu mer privat och individuellt, vilket gör framtiden mer sekulariserad. Många I-länder ger bistånd till U-länder, som tenderar att vara de minst sekulariserade länderna. Man kan se att sekulariseringen och en minskad tro på gud började ta fart under upplysning, och det var även då som välfärden kom till Europa med bland annat flera läkemedel och bättre infrastruktur som gjorde att livet inte längre handlade om att bara överleva för dagen. När U-länderna får hjälp med en bättre välfärd minskar deras behov av att tro på en gud, eftersom att de inte behöver ha förtroende för att gud ska rädda dem och att om man dör kommer man till himlen om man varit god. Istället kan man förlita sig på samhället i större utsträckning, och t ex ta sig till sjukhuset om man är sjuk istället för att tillbe sin gud, och på sätt försvagas religionens plats, nödvändighet och hävstång i samhället. När religionen har mist sin plats i samhället är sekulariseringen inte långt bort. Även länder som inte hjälps av I-länder får en bättre välfärd, vilket minskar religionens nödvändighet i samhället. Dessutom så snabbas processen på eftersom att de utvecklade länderna ofta är sekulariserade, och de som är mindre utvecklade eftersträvar utveckling och vill komma ikapp de mest utvecklade länderna. När de ser att de utvecklade länderna har någonting gemensamt som det egna landet inte har ökar deras incitament för att sekularisera det egna landet, vilket då leder till en mer sekulariserad framtid. Det har med tiden blivit lättare att få tag på en utbildning, och även om man bor i isolerade områden så kan man med hjälp av internet få tag på utbildning och läsa kurser. Att folk blir mer utbildade leder oftast till att folk får mer perspektiv på saker och ting och kan tänka större. Det i sin tur leder till att fler förespråkar sekularisering då det mesta förutom religionens makt talar för det. När de flesta i landet är eniga om att sekularisering är bättre bör landet också ha ett mer sekulariserat perspektiv på hur saker och ting styrs i landet. Vetenskapen går framåt för varje dag som går och vi hittar hela tiden nya upptäckter och kommer på nya sätt för hur saker och ting fungerar. Att det blir bättre och bättre gör så att man kan lita mer och mer på vetenskapen. Fler och fler väljer också att förlita sig på vetenskapen och att välja de förklaringarna över de man får från religionen, som blir allt mer utdaterade, då det som står i gamla religiösa skrifter aldrig uppdateras eller förnyas till skillnad från vetenskapen där allting förnyas och ändras om det inte stämmer. Att vetenskaper tar större plats i de flestas liv gör så att religionen successivt fasas ut, vilket leder till att religionen förlorar sin starka ställning och länder runt om i världen blir allt mer sekulariserade. Även om många numera väljer att tro på de religiösa förklaringarna tror jag att det kommer komma väldigt mycket forskning på religion och dylikt, och svar på etiska frågor som är väldigt framträdande i religiösa värderingar. I framtiden tror jag därför att religionens bud kommer tas med en nypa salt för att de flesta troende sedan kommer att helt och hållet överge religionen och då föredra att världen är mer sekulariserad. Tidigare har de flesta varit helt omedvetna om olika livsåskådningar som inte är religioner, och då trott att tro är något som är svart eller vitt. Numera utbildas många om andra sätt att tro, som t ex agnosticism och deism, vilket gör att många identifierar sig med dem och förespråkar sekularisering mer och att man själv ska helt och hållet få bestämma sin egna trosuppfattning. Folk börjar också mer och mer anpassa sin tro efter egna värderingar och själva skapa de ramar man lever efter med inspiration från religionen. Om man ser på de senaste decennierna kan man se att väldigt många länder blivit mindre sekulariserade, även om det givetvis finns motexempel. Jag tror inte att trenden kommer vända i de flesta länderna, utan snarare att fler kommer haka på, även om det finns länder som USA och Polen som verkar gå åt motsatt håll för nuvarande. En sak som bidrar mycket till att islam förlorar anhängare är de islamska terrororganisationerna. De gör så att många muslimer slutar tro eftersom att de inte vill framställas på samma sätt som terroristerna eller bli uthängda i nya områden om de flyr från de drabbade områdena. Som sagt bidrar det även till att folk flyttar runt, vilket bidrar till att folk blir mindre fientliga mot sekularisering. De islamska terrororganisationerna gör dock också så att vissa blir mer extremistiska och att sekulariseringen i området minskar. Ett sådant område är Syrien. Jag tror att Syrien kommer bli mindre sekulariserat i framtiden, i alla fall i det närmsta seklet. ISIS och dylika grupper håller på att ta över stora delar av Syrien och de som inte delar deras åsikter om religion blir avrättade om de stannar kvar och väljer därför att fly området. På så sätt blir det en koncentrerad del av de som har extremistiska värderingar kvar vilket bidrar till att landet knappt har någon sekularisering alls. De islamska terrororganisationerna, som för övrigt inte håller sig till religionens budord om att vara snäll mot alla, väljer att avrätta de som gör små misstag eller är oense om någon liten detalj i värderingarna, så att de har kontroll gör att folk inte vågar utöva andra religioner eller säga ifrån och tolerera andra religioner. Väldigt många länder försöker på något sätt besegra de extremistiska organisationerna, men om man lyckas besegra en terrororganisation så uppstår det ofta flera i dess spår. Ett exempel på detta är Al-Qaida där ledaren, Osama Bin Laden blev mördad 2011 av amerikanska trupper och det markerade slutet för terrororganisationen. I dess spår växte ISIS (Islamska Staten Irak och Syrien) upp och numera har den kontroll över ett väldigt stort område runt Irak och Syrien. Om västerländska trupper besegrar ISIS kommer förmodligen någon annan terrororganisation bildas efter ett tag då området levt i fred och blivit mer sekulariserat och demokratiskt. Sedan kommer processen upprepas flera gånger om och jag tror att det kommer se ut ungefär så i väldigt många år framöver innan en radikal förändring gör så att området förändras och religionens plats minskar markant. Dock kommer den omedelbara framtiden bestå av religiösa terrororganisationers välde och en brist på sekularisering. Även om det finns flera områden, däribland Syrien, Polen och även USA inom de närmsta åren, som kommer att bli mindre sekulariserade i framtiden, tror jag att Sverige och jorden i helhet kommer att bli mer sekulariserade. Däremot tror jag inte att Sverige helt kommer att överge icke sekulära traditioner, som t ex att anpassa lovdagar efter kristna högtider och sjunga sånger där ordet gud nämns.

Idrottsfilm- Jenka tillsammas med Evelina och Frederika

Filmen finns på denna länk: https://youtu.be/B8Qlz-M-oXI

Sida 187 fråga 2,3 och 5

Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekularisering.

Det som menas med sekularisering är att religionens betydelse för länder minskar. Det innebär t ex att religionerna inte har något inflytande på lagstiftning eller någon annan del av samhället. Religionerna och staten ska vara helt åtskilda och ingen ska bli diskriminerad bara för att man har en annan tro än huvuddelen av befolkningen. Själva begreppet som används kommer från sæcularis vilket är latin för världslig. Sekulariserade samhällen tenderar också att ha en mindre andel troende och personer som deltar i religiösa riter och dylikt. Det beror på att människor inte känner ett tvång av att delta i dessa riter, utan de som deltar gör det på grund av sin tro, vilket också gör dessa riter mer kvalitativa och i stort sett alla som är där vill vara där. Även om det finns troende som tycker om sekulariseringen, så finns det också väldigt många som arbetar emot sekulariseringen, vilket gör det till en långsam process. Anledningen till att motverkar sekulariseringen är oftast för att de vill bevara traditioner, som t ex att hålla skolavslutningen i kyrkan, vilket är en gammal kristen tradition som fortfarande består i många skolor runt om i landet. Det finns även många inom kyrkan som ogillar sekulariseringen eftersom att det innebär att kyrkan förlorar makt över alla landets invånare. Det var t ex förbjudet att lämna den svenska kyrkan fram till 1860. Innan dess kunde kyrkan kontrollera och kräva avgifter av alla medlemmarna, och eftersom att ingen kunde lämna den svenska kyrkan så var det hela den svenska befolkningen. Det finns många orsaker till varför ett land väljer att sekularisera sig, som t ex att människan inte har samma intresse för vad som kommer hända efter döden. Anledningen till det är att samhället är mycket tryggare. Vi kan t ex skydda oss mot naturkatastrofer, men för 100 år sedan hade man inte den möjligheten, och då fick man förlita sig på att en gud eller dylikt skulle skydda en från ondskan eftersom att man varit en god människa och tänka att om man dog skulle man komma till himlen. Numera har vi en oerhört mycket högre medellivslängd på grund av vår välfärd och höga levnadsstandard där de flesta inte har ett behov av att se fram emot vad som händer i himlen. I samhället har vi själva fixat högre makter som ger oss skydd mot allt, de finns i form av sjukhus, polis och brandkår, som alltid är förberedda på att rycka ut och rädda människor. Människor behöver ingen gud eller högre makt när det istället finns ett nummer att ringa så fort något händer, vilket tar bort guds position i samhället. Man kan även se att de länderna med mer materiell trygghet, vilket oftast är I-länder, oftast har mer sekulariserade samhällen. Det beror på att I-länderna inte har det behovet av tron som U-länder har, men att sekularisera samhället är också ett viktigt steg för att komma framåt i utvecklingen för att ge folket säkerhet oavsett deras tro. En annan orsak till sekulariseringen i framförallt europeiska länder är att religionens roll i samhället inte är vad den tidigare varit. Om man blickar tillbaka i historien så var det religiösa aktiviteter som hade den rollen skattefinansierade aktiviteter idag har. Det fanns t ex inga sjukhus, utan nunnor och munkar tog hand om de som var sjuka, och då var kyrkoskatten nödvändig för att kunna bekosta den sjukvården. Det var även genom religionen som folk blev utbildade. På så sätt hade de ett system liknande vårt där man betalade in skatt och sedan användes de pengarna för att ta hand om människor. Skillnaden är bara att den ena mottagaren är en religiös organisation och den andra en nation. Där stater hade svårt att stifta lagar hade religionerna etik som varje person var tvungen att följa, för att undvika att komma till helvetet, vilket agerade som en fungerande lagstiftning. Kyrkan bokförde även alla människorna för att hålla koll på samhällena, men det behövs inte längre. Efter industrialiseringen flyttade huvuddelen av folket in till storstäder och då minskade behovet av kyrkan i samhället. T ex blev det lättare att samla in skatt, med vilken man kan finansiera sjukvården och hjälpa de fattiga, vilket betyder att kyrkan inte behöver göra det längre. Kyrkan behövdes inte heller för att hålla befolkningen under schack, då när folket var samlade blev det enklare med att anlita poliser, undervisa skolbarn och att bokföra invånarna, vilket ledde till att kyrkans roll i samhället minskade. Att folk blev allt mer kritiska mot religion under 1800- och 1900-talet var en annan orsak till sekulariseringen i många länder. Folk blev mer och mer tveksamma mot religionen och väldigt många tyckte att kyrkan hade för mycket makt. De ville ha religionsfrihet, dvs att man själv får välja om och i så fall vilken religion man vill tillhöra. Globaliseringen utgör också en stor del till varför länder sekulariserar sig. Eftersom att väldigt många flyttar runt och tar med sig sina religioner sprids så religionerna och samhället blir mångreligiöst. När man lever i ett land där väldigt många har olika religionerna kan man inte ha en religion med mer makt än de andra, och det är smartare att separera staten och religionen. Dessutom kan det spara problem inom handeln med andra nationer om man har olika religioner och åsikter, vilket kan undvikas om länderna väljer att istället sekulariseras. Den största konsekvensen av sekulariseringen är att religionen får mindre makt över staten och befolkningen, samt att folket får större valfrihet över deras religionstillhörighet. Det leder också till annan undervisning för ungdomar, med religionskunskap istället för läran om endast landets religion och att lov inte formas enbart efter religiösa högtider. Det leder också till att landet blir mer välkomnande och människor från andra kulturerna med annan religionstillhörighet känner sig inte lika utanför, då religion är ett val som hanteras utanför staten. Många konflikter uppstår på grund av religion, och många av dem hade man kunnat lösa genom sekulariserade samhällen. Det hade skonat väldigt många liv och varit mycket bättre för alla. Det kan även uppstå handelskonflikter på grund av religiösa problem, som man hade kunnat undvika i ett sekulariserat samhälle.

Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.

Om man blickar tillbaka i historien så var det religiösa aktiviteter som hade den rollen skattefinansierade aktiviteter idag har. Det fanns t ex inga sjukhus, utan nunnor, präster, diakoner och munkar tog hand om de som var sjuka, och då var kyrkoskatten nödvändig för att kunna bekosta den sjukvården. Även de fattiga fick den hjälp och omsorg de behövde av religionens institutioner som framförallt finansierades av de religiösa medlemmarnas inbetalningar. Det var även genom religionen som folk blev utbildade och lärde sig att läsa och skriva. Utan det hade folk inte haft samma möjligheter att utbilda sig, då det inte fanns några skattefinansierade institutioner där fattigt folk kunde utbilda sig. På så sätt hade de ett system liknande vårt där man betalade in skatt och sedan användes de pengarna för att ta hand om människor. Skillnaden är bara att den ena mottagaren är en religiös organisation och den andra en nation. Där stater hade svårt att stifta lagar hade religionerna etik som varje person var tvungen att följa, för att undvika att komma till helvetet, vilket agerade som en fungerande lagstiftning. Kyrkan bokförde även alla människorna för att hålla koll på samhällena, men det behövs inte längre. Efter industrialiseringen flyttade huvuddelen av folket in till storstäder och då minskade behovet av kyrkan i samhället. T ex blev det lättare att samla in skatt, med vilken man kan finansiera sjukvården och hjälpa de fattiga, vilket betyder att kyrkan inte behöver göra det längre. Kyrkan behövdes inte heller för att hålla befolkningen under schack, då när folket var samlade blev det enklare med att anlita poliser, undervisa skolbarn och att bokföra invånarna, vilket ledde till att kyrkans roll i samhället minskade. Innan sekulariseringen hade kyrkan väldigt mycket makt, i skolan var det t ex kristendomslära som elever undervisades i, där de bland annat lärde sig att vara god kristna, vilket ger kristendomen mycket inflytande över alla människor. I politiken var också religionen viktig och hade mycket makt, då alla politiker var tvungna att vara goda kristna samt att kyrkan hade stort inflytande över alla beslut som fattades och de behövde vara eniga med kristna värderingar. Religionen hade väldigt mycket makt över människorna, och det fanns även social press att agera i enighet med religiösa värderingar, då man riskerade att annars bli utstött. Man kunde inte heller lämna kyrkan förrän 1860, och innan dess var alltså alla i Sverige en del av den svenska kyrkan. Då kunde kyrkan kräva avgifter, vilket gjorde kyrkan väldigt rik. Eftersom att kyrkan var så pass rik fick den också makt på det sättet. Religionen är även viktig och mäktig eftersom att människor spenderar en massa tid där med att bland annat tillbe sina gudar och dylikt, samt mycket social organisering. Det var även kyrkan som bestämde över helgdagar och andra traditioner. Innan sekulariseringen var religionerna väldigt viktiga och en stor del av allas liv, och man kan säga att religionen gjorde det som staten gör idag i stort sett, men även mycket mer.

Resonera om skillnader och likheter mellan deism, agnosticism och ateism. Ta upp några kända företrädare för uppfattningarna i ditt svar.

Deism innebär att man tror att en gud finns och att den guden skapade världen, men att den sedan inte gjort något mer och att guden inte har någon makt att förändra något. En agnostiker varken tror eller misstror att en gud finns, och de väntar istället på bevis som kan bevisa att antingen det finns en gud eller att det inte finns en. En ateist är någon inte tror att en gud eller gudomliga krafter existerar eller någonsin har existerat. En likhet mellan de tre religionsuppfattningarna är att de tror på att gud är maktlös i stort sett. Deister tror att en gud skapade världen, men sedan dess övergivit den och ateister tror inte att en gud existerar överhuvudtaget. Agnostiker är osäkra på om en gud finns eller funnits, men eftersom att det inte finns något bevis på att en gud finns, så kan man dra slutsatsen att den guden inte har särskilt mycket makt, då guden annars hade visat sig eller bevisat att den finns på något vis. En likhet mellan alla ateister och deister är att de inte tillber någon gud eftersom att dem tror att det inte kan göra någon nytta, då guden antingen är maktlös eller inte existerar. Däremot så tillber vissa agnostiker en gud, eftersom att de inte kan utesluta att en gud inte finns, och då är det praktiskt att vara på den säkra sidan genom att tillbe en gud. Om det skulle visa sig att en gud inte finns gör det ingen skada heller, då man bara varit på den säkra sidan och det enda man kan förlora på det är tid. Agnosticismen kom igång först på 1800-talet då många personer sökte efter förklaringar som gick ihop med vetenskapen på den tiden och religionen. Det är dock troligt att folk tidigare än dess hade varit osäkra på om en gud fanns, men själva begreppet och dylikt började man använda då. Däremot har deism och ateism funnits under en lång tid, även om de inte varit lika stora som de är idag. Den första deisten som man vet om är Epikuros som levde i Grekland runt 2000 år sedan. Han ansåg att det existerade gudar, men att de var totalt ointresserade av mänskliga aktiviteter och inte skulle ingripa oavsett vad som sker i den mänskliga världen. Man vet också att ateism har funnits i flera tusen år. Agnostiker tänker ofta att naturen är så pass otrolig att det är osannolikt att den kommit till av en slump, vilket de ser som ett tecken på att gud finns. Det är dock möjligt att detta är ett tecken på den deistiska tron, där en gud har skapat världen, men sedan övergett den eller dött. Agnostikerna vet också att endast faktumet att naturen existerar inte bevisar något, då det kan ha uppkommit genom slumpen eller övriga orsaker. Agnostikerna är den enda religiösa grupp som inte har någon specifik tro, utan de är osäkra och vill inte dra förutfattade meningar. I både ateismen och deismen samt att övriga religioner så tror man väldigt starkt och är övertygad om det, vare sig det är att en gud finns, en gud finns men är maktlös eller att en gud inte finns. Ordet agnosticism betyder ingen kunskap på grekiska, vilket i stort sett sammanfattar agnostikernas tro. Agnosticism och deism har inte varit lika erkända trosuppfattningar som ateism, och har därför inte varit lika förbjudna som ateismen, som varit förbjuden oerhört länge i många länder, och fortfarande är förbjuden i en hel del, som t ex Maldiverna och Pakistan där ateism kan straffas med dödsstraff. Ateism är även en väldigt bred tro, där det finns många personer som kombinerat ateism med sin egna livsåskådning och filosofi. En av de personerna är Karl Marx, som trodde att religionen motverkade arbetarna och gjorde dem motvilliga till att förbättra sina liv och positioner i samhället. Friedrich Nietzsche tyckte i princip det motsatta, nämligen att religion skapats av slavar som en metod för att trycka ner sina herrar och stoppa dem från att uppnå sin fulla potential. När deismen drog igång på riktigt var François Voltaire en av de ledande förespråkarna. Han ansåg att gud skapat världen likt en urmakare skapat en klocka och sålt den. Efter att urmakaren sålt klockan kan urmakaren inte göra några förändringar på klockan eller veta vad som kan hända med klockan, och så är det för gud också.