FRAMSTÄLLNING AV ESTRAR

15 mars 2016

Laborant: Kajsa Hansson Willis                Medlaboranter: Klara och Olle

Frågeställning

Hur luktar de framställda estrarna?

Uppgift 

Uppgiften är att framställa estrar utifrån alkoholer och syror och identifiera deras lukter. 

Syfte

Syftet är att förstå vad en ester är och hur de görs. Även om hur man genomför en säker laboration och vad katalysatorer är.

Material 

3 markerade(1-3) provrör och 1 ställ

Bägare

Kristallationsskål

Skyddsutrustning: glasögon och förkläde

Syror: ättikssyra och smörsyra

Alkoholer: propanol och etanol

Utförande

Numrera provrören för att kunna hålla reda på vilket provrör som innehåller vilken blandning.

Häll i lika mycket ättiksyra som etanol, ca 1 cm av varje, i provrör ett*.

Häll i lika mycket ättiksyra som propanol, ca 1 cm av varje, i provrör två*.

Häll i lika mycket smörsyra som etanol, ca 1 cm i varje, i provrör tre.

Ställ de tre provrören i en bägare med hett vatten.
Efter några minuter ber ni läraren att droppa i koncentrerad svavelsyra, för att skynda på processen.

Efter ytterligare några minuter häller ni vätskan i en kristallationsskål med ljummet vatten.

Lukta och anteckna vad ni känner för doft.

Resultat

Provrör ett luktade som salubrin. Den första doften vi kände var ungefär som nagellack och aceton(nagellacksborttagning) fast det var mer parfymerat och inte alls lika starkt. Blandningen la sig i ett skikt över vattnet och blandade sig inte med det, så lukten kan ha varit extra stark. Eftersom att vi inte kände till lukten av salubrin, var vår lärare tvungen att informera oss om vad estern egentligen luktade som.

Provrör två skulle lukta ananas. Till en början med luktade det skumbanan, ättika och  gelégodis blandat med nagellack, men det luktade allt mer som ananas därefter. Den la sig också i ett skikt, men den luktade mycket starkare än den första och andra. Även på denna var läraren tvungen att informera oss om den egentliga lukten, då vi var inne på bananspåret.

Provrör tre luktade hallon. Det första man tänkte på var persika-godis och skumtomtar, men allteftersom vi luktade kände vi hallondoften. Den la sig också mestadels på toppen, men luktade inte lika starkt som någon av de föregående dofterna.

Slutsats 

Det framställdes väldigt starka dofter av alkoholerna och syrorna när det blandades med vatten, men utan det ljumna vattnet luktade de inte alls. De luktade inte nödvändigtvis gott som enskilda dofter, men efter att de suttit i labbet ett tag och blandat sig tyckte jag att det luktade gott, med undantag på smörsyran. Det finns ofta en väldig bredd i mängden estrar använda, och tillsammans bildar de en autentisk väldoftande lukt i kemiskt framställda föremål. I naturligt förekommande materia finns det alltid många estrar som har många syften, t ex smaken, lukten, och att skydda mot bakterier och mögel som syrorna gör. 

Trots att det här var en bra laboration finns det alltid förbättringar man kan göra och felkällor. I kemi är det alltid väldigt precist med mängder, det stod cirka en centimeter, men hade vi använt linjerade provrör hade vi kunnat komma närmare siffran och det hade blivit exakt lika mycket av varje. Det har kunnat ha betydelse i att alla estrar inte luktade exakt likadant och med större avvikelser har det kanske blivit en väldigt stor skillnad. Det är också svårt att få till ljummet vatten i exakt samma temperatur varje gång, och när vi sköljde ut kristallationsskålen, har lite av de tidigare estrarna kanske varit kvart, vilket har kunnat påverka estern till att få en doft lite mer som de andra, t ex doftade den första vi gjorde starkt av nagellack, och den andra hade en svag doft av nagellack. Trots att vi sköljde den väldigt grundligt, har lite kunnat kvarstå. Människor måste koppla dofter till någonting, vi hade inte doftat salubrin förut, så vi kunde inte identifiera den, vilket ledde till att vi inte fick det att stämma. Eftersom att det var våra händer som kom närmast i kontakt med de farliga och koncentrerade syrorna borde vi haft handskar på oss, mina händer luktade t ex smörsyra under en lång tid efter lektionen, trots att de inte rört vid syran. Mängden svavelsyra varierade också, det agerade som en katalysator, dvs något som snabbar på processen, det började bubbla mer när den tillsattes och det gick fortare. Alla luktade inte lika starkt, och mängden svavelsyra kan ha gjort så att det gick långsammare och inte hade tid att lukta lika starkt, vilket ledde till att vi inte kunde identifiera vissa lukter.

*Våran grupp numrerade fel och ettan och tvåan blev omvända.

VAD ÄR PROBLEMET MED SVORDOMAR?

Det är inget problem att svära och de som svär borde få ta konsekvenserna själva ut att någon lägger sig i.

Att svära kan lindra smärta, minska stressnivåer och öka uthållighet. Enligt en engelsk undersökning kunde de som spelat våldsamma spel, och därmed svurit, ha sina händer i ett isbad längre än de som spelat golfspel. Svordomar kan alltså hjälpa till i många svåra situationer som man annars inte klarat, t ex om man springer ett maraton och behöver lite extra uthållighet eller om man skurit sig och behöver minska smärtan och stressnivån. Väldigt många personer är stressade i sitt vardagsliv, och om det är bevisat att svordomar kan minska det, så låt de som vill svära fortsätta med det.

Förutom att de kan lindra smärta och öka uthålligheten, har de en retorisk mening. De kan hjälpa till med att visa poängen med det man säger och vad som är viktigast. Om man bryr sig mycket om äldrevården t ex kan man i ett tal använda sig av svordomar för att öka kraften kring det området. Om man diskuterar skolreform först kan man prata om det helt vanligt utan svordomar, men när man kommer till äldrevården använder man sig av några svordomar, det får äldrevården att verka viktigare och som en högre prioritet. Man kan också uttrycka starka känslor med användningen av svordomar. "Vad fan är detta?" låter mycket känslostarkare än "Vad är detta?". Svordomar är ett fantastiskt sett att förbättra retorik och visa starka känslor om man använder de rätt.

I Sverige har vi yttrandefrihet, det är ingen nyhet och vi har haft det sedan 1992. Den innefattar allt förutom kränkningar och säkerhetsrisker. Är svordomar kränkande mot någon? Nej, de är det inte kränkande, såvida de inte används mot någon på ett kränkande vis, där många andra ord också skulle kunna användas. Därför är svordomar en del av våran yttrandefrihet, så varför ligger det ett stort tabu runt svordomar för många personer. De har tagit allt större del av vårat vardagliga språk, framförallt bland yngre generationer. Varför kan inte resten av befolkningen inse och respektera folks beslut att använda svordomar? I princip alla pratar om att vara normbrytande och hur vikitgt det är, men när det kommer till svordomar så ska normen följas. Är det inte hypokritskt att vilja få bort normer som inte passar dem, men svordomar är helt oacceptabla. Svordomskritiker har väl ingenting att göra med att någon person svär, och om de inte accepterar det, får de avlägsna sig själva från den personen. Varför måste alla bry sig trots att de inte har någonting att göra med det?

De som är emot svordomar säger att det visar på dåligt ordförråd och låg utbildning. Det kan vara sant till viss del och de har säkert en poäng med det de säger. Trots deras poäng förklarar det inte varför de bryr sig. De har ingenting att förlora på att andra är mindre utbildade, varför ska de då bry sig? Om jag väljer att svära får det mig att se mindre utbildad ut, de påverkas bara på ett positivt sätt- kan de inte bara vara glada för att de inte svär och tacka ja till jobbet de har landat för att jag verkar outbildad och svär ibland? Till råga på allt, minskar svordomar stress och oftast är det de mest utbildade som är mest stressade. De borde ha större behov av att svära och då kanske svära mer, trots den långa utbildning och det stora ordförrådet, så helt sant är det inte att svordomar utstrålar dålig utbildning och låg kapacitet på ordförrådet.

Ett annat argument många antisvordom-aktivister använder sig av är att barn borde bli skyddade från dåligt språk och andra orättvisor i världen. De hävdar att barn tappar respekten för vuxna och andra i och med svordomar och att barn har rätt till ett bra språk, vilket ska få dem att se mer utbildade ut. De är också ett sätt att visa att man motsäger sig ett finare och mer korrekt språk. De säger även att de används för mycket, vilket leder till att det kommer nya, bland annat de könsord som tillkommit, vilket utvidgar barnens ordförråd, fast på fel sätt. Först och främst, vem bestämmer om orden är fina eller fula, alla har olika uppfattningar, vissa räknar in ord som sjutton gubbar och fy farao, men är de verkligen svordomar? Om man ska minska användningen måste man först ha framställt vad som är ok och vad som inte är. När det inte finns en universell gräns, blir det näst intill omöjligt. Det går inte att isolera barn från omvärlden, de måste få vara en del av dem och veta vad som händer. Det cirkulerar massvis med svordomar, och om man inte vill att ens barn ska få vara med i det som händer i världen får man själv isolera dem, genom att inte låta dem ha vänner och hemskola dem. Världen kan inte anpassa sig för små barn, det är de som får anpassa sig. Det finns flera artiklar om att man inte kan hålla barn från verkligheten och de märker att någonting står fel till, de måste få vara aktiva i samhället, på gott och på ont. De lär sig mycket av det och blir mindre känsliga som vuxna, så låt dina barn åtminstone få höra svordomar.

Varför är svordomar ett stort tabu hos vissa, de är bara ord som någon har gjort "sämre" än andra ord och ni får ta och acceptera att de kommer stanna. Något så väletablerat och använbart  kommer inte försvinna, oavsett hur mycket ni skyddar era barn och försöker få bort dem.

PRAO

Jag praoade på ett universitet i USA som heter UMass Amherst. Det fanns inga direkta arbetskläder eller instruktioner, men lite av en dresscode och jag kunde inte komma klädd hur sjabbigt som helst. Den enda risken var att skära sig på papper eller tappa datorn på sig själv. På ett universitet tjänar man rätt bra, nämligen runt $100,000, vilket kanske inte är helt fantastiskt i Sverige, men blir en bättre summa under det amerikanska skattesystemet.

Det krävs mycket utbildning för att vara anställd på ett universitet som professor eller dylikt och de flesta jag jobbade med var runt 50 år gamla. För mig skiftade stressfaktorn mycket, i början fanns det inte alls mycket att göra, men sista dagen var det ett betydligt högre tempo, då jag skulle skriva om en 7-sidig text till en sida och göra den anonym på någon timme. Det var inte heller särskilt stressigt med att sitta inne på föreläsningarna, som var cirka 1 timme och en kvart och jag hade rätt mycket tid att anteckna och sedan skriva om.

Jag lärde mig väldigt mycket, t ex satt jag och lyssnade på flera föreläsningar där jag lärde några få saker om ekonomi, jag lärde om kvantitativ ekonomi och att observera föreläsningar. Jag lärde mig också om att skriva så kallade executive summaries, där man skriver hyfsat detaljerat, men ser till att det förhåller sig anonymt, så chefen kan dela med sig av informationen.

De som är fast anställda jobbar 9-5, fast oftast mycket i övertid också, på grund av att jag endast fick arbeta i sex timmar, blev det 9-4 istället, med en timmes lunch. De enda som besökte platsen var college elever, de kom från många olika miljöer och är oftast runt 20, eller äldre om de t ex är post-grads, dvs mer utbildade och med mer erfarenhet. 

Det var svårt att se vem som var chef, eftersom att alla hade ungefär lika stora kontor och såg likadana ut. De flesta hade olika titlar, t ex head of chair eller bara professor osv. På universitet finns det inte så mycket chefer heller, de flesta kör sitt eget race. 

På min arbetsplats finns det nog några drömyrken, många tycker om att lära ut, och college studenter är förmodligen de mest engagerade och försöker mest, man får dessutom forska mycket med jobbet, vilket många också brinner för. De som jobbar på universitet har mycket frihet och kan jobba och spendera tiden hur och var de vill. De flesta tjänar också rätt bra, vilket många finner attraktivt. 

Om några år kommer det finnas fler jobb inom IT och teknologi, eftersom att marknaden stigit kraftigt under de senaste åren och kommer fortsätta stiga. Jag tror att inkomstskillnaden kommer öka, så det kommer bli högre konkurrens bland arbetssökande och antalet ”attraktiva” jobb kommer öka, då det blir billigare att anställa. Arbeten som de flesta finner oattraktiva kommer det minskas av, t ex soppgubbar. Om några år kommer sopgubbarna vara utbytta mot robotar eller andra som helt saknar utbildning och kapacitet till att göra annat som knappt behöver någonting i lön.