Idrottsutvärdering av elevers egna idrottslektioner- Kajsa och Evelina 28 november 2016

Min och Evelinas lektion, där huvudaktiviteten var olika varianter på kungaboll, gick rätt bra. Den var ungefär som vi tänkt oss, även om det fanns en del avvikelser. Till en början kom lektionen inte igång lika fort som vi hade tänkt, utan försenades nästan 10 minuter, vilket gjorde att vi fick dra över lite på lektionen för att med reflektionsfrågorna vi hade förberett. Det gjorde också att det blev lite stressigare för mig och Evelina, t ex hann vi inte gå igenom säkerhetsriskerna vilket vi hade tänkt göra för att se till att alla tänkte på det och att vi inte sa till alla att stretcha när vi gick igenom reflektionsfrågorna. Under uppvärmningen var det också lite problem då eleverna inte riktigt gjorde helt rätt vilket var att springa individuellt i sitt eget tempo och värma det som man själv behövde, utan väntade lite på att någon skulle ta tag i det. Då ledde jag och Evelina det lite grann så att alla kom igång, men så småningom blev det som vi hade tänkt med att man fick springa i sitt eget tempo. Uppmjukningen gick ungefär som vi planerat och alla elever blev uppdelade i totalt tre grupper, men även om det är lite tråkigt hur könsuppdelat det är var alla med och mjukade upp rätt muskelgrupper till vår valda låt.

Efter det förklarade vi hur leken går till, men det verkade som att det var oklart för vissa eller att de lyssnade uppmärksamt under vår genomgång. Dock så märktes det att reglerna inte helt följdes, bland annat då många inte gav över bollen efter att de fått över någon och många respekterade inte linjerna. Däremot känner jag att vi inte hade kunnat göra något bättre för att få klassen att följa reglerna, eftersom att vi var tydliga med dem, och de valde själva att ignorera reglerna. Den första varianten gick bra och tog ungefär lika lång tid som vi räknat med, om inte någon minut kortare. Den gick som vi planerat och efteråt kunde vi samla alla och förklara reglerna för nästa variant. Den varianten felbedömde vi något, då vi förväntade oss att det skulle gå fortare än vad det gjorde. Vi räknade med ca 10 minuter, men i själva verket tog det mycket längre tid än så. Vi förväntade oss att det skulle vara lite slött i början, men alltefter att fler personer gick över skulle det bli lättare eftersom att man inte behövde sikta lika precist, då flera personer bildar en större träffyta. Bollen är också större vilket gör den lättare att fånga. Det gick inte så, utan tog väldigt lång tid. Då bestämde jag och Evelina att vi skulle anpassa leken lite genom att först ta in lite fler bollar, så att fler skulle kunna få chansen att prova att sparka och saker och ting skulle gå lite fortare. Även om vi insåg att skaderisken skulle förhöjas då det är fler bollar som gör att man inte har lika mycket koll på omgivningen, och då kan man bli träffad av en boll. Det blir också mer spring för att hämta bollar och man krockar oftare då, men trots det kände vi att det skulle bli bättre ifall vi tog in någon boll till. Det gick lite snabbare med det, men det tog fortfarande väldigt lång tid och vi bestämde oss för att minska antalet passningar som behövdes för att gå över till endast en passning. De klarade ibland en passning, men sedan på tillbakavägen gick det ofta snett, så då gjorde vi så att det endast krävdes en pass. Det gjorde så att saker och ting blev mycket enklare, och leken tog slut relativt snabbt efter regelbytet.

Då fanns det lite tid över till vår sista variant vi planerat att ha under lektionen. Det fanns inte mycket tid kvar på grund av förseningar och fördröjningar, men vi valde att ändå köra vidare, men inte nödvändigtvis fullfölja. Denna variant var lite svårare att förklara, bland annat för att det fanns en spion som flertalet inte visste vad det var och det var kanske en lite svårare variant med en amerikansk fotboll, som de flesta är ovana vid. Den verkade också lite långsammare till att börja med, men jag och Evelina hade planerat att lägga till en handboll och en fotboll i mixen efter att de provat på med bara amerikansk fotboll ett litet tag. Det gjorde hela processen snabbare och då hann vi klart med även den tredje varianten. När vi skulle ställa våra förberedda frågor hade egentligen lektionen tagit slut, men eftersom att det dröjde så länge att sätta igång, fick vi dra över lite på lektionen. Då var det som sagt även tänkt att vi skulle stretcha under den reflektionsperioden, men det blev lite bortprioriterat. Lagen under övningarna var också rätt jämna, trots att vi gjorde dem på plats genom att räkna beroende på hur personerna satt, och det blev rätt jämnt i alla variationer.

Jag tycker att detta arbetssätt är väldigt bra då man får lära sig att hålla i en lektion och man får lära sig hur man planerar en idrottslektion för att det ska bli så optimalt som möjligt, dessutom är det kul att få bestämma vad man gör. Det är också väldigt kul att se vad klasskamraterna har för aktiviteter som dem planerat in och det blir oftast de saker som man själv tycker är roliga, då många i klassen ofta brukar tycka ungefär likadant, Det förekommer också ofta många lekar och aktiviteter som man inte gjort på länge, men som ändå är riktigt kul. Att hålla i lektioner är väldigt bra för att lära sig hur man tar ansvar och leder en stor grupp, men man lär sig också hur man planerar ett framgångsrikt idrottspass. Det är väldigt viktigt att kunna planera själv, eftersom att vi inte alltid kommer ha en idrottslärare eller annan person som tar initiativet och planerar och lägger upp passet. I framtiden måste man kunna göra det själv, och då måste man veta hur man ska göra. Det är också väldigt effektivt då man blir satt i lärarens sits och inser hur svårt det faktiskt är att vara lärare, vilket kan göra att man börjar respektera läraren mer. Några nackdelar med detta arbetssätt kan vara att det blir för tävlingsinriktat, vilket många troligtvis ogillar. Vissa är inte lika vältränade som andra, och när man kör dessa elevhällda lektioner blir det väldigt ofta tävlingsinriktade sporter där det blir en stor press på att vinna och prestera bra, vilket många inte får någon njutning av, utan kan känna sig dåliga. Det kan också bli så att vissa elever får väldigt negativ kritik från klasskamrater, t ex om man kör något som anses vara töntigt, exempelvis dans. Det kan bidra till att man blir retad eller utstött, vilket självfallet är väldigt dåligt. Dock tycker jag att det positiva väger tyngre än det negativa och allt som allt är denna metod en väldigt bra undervisningsmetod.

Diskussion om våra konflikter med Sanna, Evelina, Wilma, Andreas och Evan v.4

1. Vilken eller vilka typer av konflikter har ni i gruppen?

Våra konflikter handlar om väldigt olika saker. Min konflikt handlar till stor del om politik, då Saddam Hussein ville ta över Kuwait bland annat för att stärka sin egna position som diktator över Irak. Kuwaitkriget handlar också mycket om ekonomi och land, då Irak ville ta över Kuwait på grund av deras goda ekonomi och oljetillgång. Wilmas konflikt, Apartheid, handlar mest om jämställdhet mellan etniciteter och politik, då det är en konflikt mellan samhällsgrupper som inte har det jämställt och om vem som har den politiska makten, men den handlar också om jämställdhet. Evelinas krig, Oktoberkriget, handlar till störst del om religion, då krigets orsak är att det är emot muslimernas tro att land som någon gång varit islamskt inte är det permanent. Sannas krig, Iran-Irakkriget, är ett framförallt religiöst, politiskt och ekonomiskt krig. Andreas krig, det Kalla kriget, är ett politiskt krig, men även handlar det lite om demokrati och olika uppbyggnad av samhället.

2. Vilka likheter respektive skillnader hittar ni i era konflikter vad gäller orsaker, förlopp och konsekvenser/följder?

En likhet mellan flera av våra konflikter är att de är krig över landmassor, som t ex min, Sannas och Evelinas konflikt. I mitt krig invaderar Irak Kuwait och tar över hela Kuwaits landmassa. I Sannas krig försöker Irak ta tillbaka landmassan vid Shatt al-Arab vid den Persiska viken, men till skillnad från i mitt och Evelinas krig vill Irak däremot bara ta över en mindre del utav Irans land och inte allt land. I Evelinas krig försöker Egypten, Syrien och Jordanien invadera Israel och ta tillbaka landet från Israel, då framförallt av religiösa orsaker, men även till viss del territoriella. Andreas konflikt och Wilmas konflikt har en likhet i och med att de aldrig var riktiga krig som bröt ut, utan består mer av dålig stämning mellan de båda parterna och olika värderingar. De handlade också båda om att få mer makt och olika samhällsuppbyggnad- Kalla kriget om demokrati mot kommunism och Apartheid om allas lika värde och förutsättningar i samhället. En ytterligare likhet mellan mitt och Sannas krig är att Irak under Saddam Hussein invaderar ett annat land av framförallt ekonomiska anledningar, då Irak har stora problem. Dessutom så ledde det bara till ytterligare problem för Husseins Irak i båda fallen. I min, Evelinas, och Sannas konflikt är FN väldigt inblandad i konflikten och att allting ska gå rätt till, t ex i min konflikt skriver FN över ett dussin resolutioner, varav den första skrivs redan samma dag som Iraks intåg börjar, och ger USA mandat till att befria Kuwait. I Oktoberkriget skriver FN resolutioner om vapenvilan och det gör de även i Iran-Irakkriget. I Apartheid är FN insatta till viss del, då de fördömer Apartheiden, däremot arbetar inte FN aktivt för att få stopp på konflikten, och därför kan man inte säga att FN var särskilt inblandade i Apartheid. I Evelinas och mitt krig har Storbritannien mycket att göra bland orsakerna till att kriget bröt ut. I Oktoberkriget var Storbritannien delägare av Suezkanalen, vilket ogillades av Egypten och Israel, som kände att de borde kontrollera kanalen istället. När Egypten sedan gavs makten, tog Storbritannien, Frankrike och Israel tag i saken och bombade Egypten för att kunna återfå makten över kanalen, däremot fördömde många länder från Västvärlden handlingen och trion tvingades göra en reträtt. Storbritanniens inblandning i  Kuwaitkriget var att landet varit mandatärmakt åt bland annat Irak och Kuwait efter det Osmanska rikets upplösning i första världskriget. Då delade de in länderna på ett sätt som gynnade Storbritannien, utan att tänka på möjliga konsekvenser av handlingen och på resten av världen. På så sätt skapade de senare stora problem för Iraks ekonomi, vilket senare skulle leda till nya krig, som Kuwaitkriget. Ett annat land som är stort inom många i gruppens konflikter är USA. I Kuwaitkriget, Iran-Irakkriget och Kalla kriget är USA en väldigt stor part. I Kuwaitkriget är det USA som innehar huvudansvaret för operationen och representerar FN. I Iran-Irakkriget är det amerikanska dubbelspelet det som bidrar till att konflikten varar så länge som den gör. I Kalla kriget är det USA och Ryssland som står i centrum av konflikten. Även i Oktoberkriget kan man säga att USA spelar en liten roll, eftersom att fredsavtalet undertecknades på Camp David, vilket är presidentens sommarresidens. Däremot i Apartheid spelade USA inte en större roll, förutom möjligtvis att de haft ett liknande system med segregationen, som också diskriminerade mot färgade i samhället. I Kuwaitkriget och Apartheid löstes konflikten på grund av att utomstående krafter lade sig in och förändrade situationen. I Apartheid var det utomstående krafter som strejkade all handel med Sydafrika tills problemet hade åtgärdats, och hade inte utomstående länder gjort det, hade Sydafrika aldrig tagit bort Apartheid, eftersom att de med makt inte tyckte att Apartheid var ett problem, utan tvärtemot tyckte de att det var bra med Apartheid eftersom att deras ställning stärktes och de hade inte lika mycket konkurrens. I Kuwaitkriget skrev FN massvis med resolutioner och hela omvärlden fördömde handlingen utan att tveka. De tyckte inte att det var acceptabelt att Irak gick in i Kuwait, som var oförmöget att skydda sig mot Irak. Även sanktioner infördes för att få Irak att dra sig ur Kuwait. Hade inte omvärlden reagerat så starkt och kvickt, hade konflikten förmodligen inte gått lika effektivt, och den hade kanske inte lösts heller. I Sannas konflikt, Iran-Irakkriget, var det tvärtemot omvärlden som förlängde konflikten och gjorde den värre. Då USA ville ha en bra position gentemot vinnaren av kriget sålde de vapen till bägge parterna av konflikten. De ville ha möjligheter till en bra handel med vinnaren, som då sannolikt skulle ha mycket makt över oljepriset, och USA ville vara på goda termer med det landet, som först såg ut att vara Irak. När det sedan började gå sämre för Irak, började USA också sälja vapen till Iran. På så sätt ledde inblandningen av utomstående länder endast till att försämra läget, och tillförde inte några fördelar. Även om många konsekvenser sträcker sig över många konflikter, exempelvis ekonomiska kriser, död och elände, finns det många skillnader på de olika konsekvenserna. Kuwaitkriget lämnade t ex spår i miljön efter oljeutsläpp som hotade floran och faunan kring den Persiska viken. T ex Apartheid lämnade mest spår i människan, genom att få fler rättigheter, men även om man på pappret var jämlika så levde spår kvar i bland annat det sociala. Under Iran-Irakkriget, Oktoberkriget, Kalla kriget och även till viss del Kuwaitkriget var det många som dog under striderna och andra direkt orsaker av krigen, däribland bombningar och sjukdomar som sprids. I Apartheid dog inte lika många personer, då man undvek stridigheter vars syfte var att mörda så många som möjligt innan man själv dog, men man dog istället utav indirekta orsaker, som t ex att man blev nekad den bästa sjukvården på grund av ens etnicitet eller att man inte fick någon utbildning, och då inte kunde få ett arbete, som då gjorde att man inte kunde försörja sina barn. En likhet mellan Oktoberkriget, Kuwaitkriget och Apartheid är att de utsatta blev befriade och deras föregående situation återinfördes. I Oktoberkriget och Kuwaitkriget innebär det att landet blev befriat och Israels respektive Kuwaits suveränitet blev återställd. Efter Apartheidens slut återfick de färgade mer eller mindre tillbaka sin ställning i samhället och likvärdiga rättigheter som de vita, även om det inte var exakt som det varit innan de vita först kom till Sydafrika. I Iran-Irakkriget hände det inte något större och resultaten av den åtta år långa konflikten blev att det var precis som tidigare, bara något värre för alla och många döda. Alltså stod kriget stilla, och ingenting hände. Det Kalla kriget liknar även Iran-Irakkriget något, eftersom att det inte blev särskilt stora förändringar med territorium, utan det såg likadant ut innan och efter konflikten. Den handlade inte heller om att någon tagit över ett land och att sedan ta tillbaka det, utan var endast politiskt driven.

3. Ni fick i era arbeten ge förslag på hur era konflikter kunde förhindras. Diskutera i gruppen rimligheten i dessa förslag. Hittar ni gemensamma nämnare i hur ni tänkt förhindra konflikterna.

Våra konflikter hade som mycket annat, kunnat förhindras till stor del. I min konflikt finns det väldigt många saker som man hade kunnat göra på ett annorlunda sätt, och då möjligtvis kunna förhindra konflikten. T ex lades flera förslag på fredliga sätt att lösa konflikten fram till USA, men USA vägrade gå med på dem. Visserligen fanns det skäl till att vägra gå med på dem, eftersom att det inte är rätt att man ska kunna invadera ett land, och sedan kunna få saker i utbyte mot att lämna det ockuperade landet. Det föregår med ett dåligt exempel och ger andra länder incitament att invadera deras mindre grannar, för att sedan bli betalda för att lämna eller får landmassor. Det är helt enkelt fel, men i vissa fall är det kanske bättre att handla på ett sätt som inte är helt optimalt, för att kunna förebygga en större konflikt eller ett krig. Som jag tidigare påpekat hade Storbritannien kunnat som mandatärmakt gjort en mer rättvis och korrekt gränsdragning där Irak hade fått möjlighet att bygga en djuphavshamn och därmed inte behövt invadera Kuwait för den möjligheten. Att Irak fick så lite kust liknar till viss del konceptet som använts mot Tyskland efter första världskriget, vilket också är i samma veva som Irak och Kuwaits gränser drogs. Hade inte Storbritannien bara haft sina egna intressen i åtanke, hade kanske inte behovet för Irak att invadera Kuwait funnits där, och konflikten hade då undvikits på ett effektivt sätt. Även Saddam Hussiens brist på kunskap om omvärlden och huruvida omvärlden skulle reagera ledde till att konflikten fortsatte, även om det kloka och eftertänksamma hade varit att strunta i att attackera Kuwait, då man då hade kunnat se hur handlingen skulle ogillas. Detta dåliga val förstärktes ytterligare av faktumet att Husseins råd inte vågade berätta allt. T ex vågade inte utrikesministern informera Hussein om alla dåliga nyheter, utan Hussein fick endast höra de bra, vilket bidrog till att förvränga hans perspektiv. Därför ska alla ledare alltid se till att vara helt informerade och kunna ta både positiva och negativa nyheter, för att undvika ett förvrängt perspektiv vilket kan leda till fel beslut. Länder kan också lära sig att samarbeta och samsas om saker. För att kunna bygga en djuphavshamn behövde Irak två öar som tillhörde Kuwait, men trots att Irak flera gånger bad om att få hyra dem vägrade Kuwait. Hade de istället gått med på att hyra ut dem eller åtminstone dela med sig av dem mot en kostnad hade kriget kunnat undvikas, och dessutom hade Kuwait haft en möjlighet att tjäna lite mer pengar. Också när Irak begärde att få producera lite mer olja än deras fastställda kvot OPEC kommit fram till hade Kuwait och Saudiarabien kunnat reagera lite bättre, och kanske under en liten tid hjälpt Irak komma upp på fötterna igen, så om samma sak hände dem hade Irak kanske varit lite bättre inställd till att hjälpa dem ur krisen. Istället började Kuwait och Saudiarabien producera mer olja för att förstöra för Irak, vilket bidrog till Iraks inställsamhet gentemot att invadera Kuwait. Därför gäller det att alltid tänka på konsekvenserna och att kunna dela med sig av något för att undvika stora konflikter senare i tiden. Även om det kan kännas fel att någon ska få bidrag eller lån för att hjälpa dem efter att dem förklarat krig på någon, så hade det kunnat bidra till att konflikten undvikits. Då hade Irak kunnat använda pengarna till att demobilisera sin armé, alltså till att fixa andra arbeten för soldaterna. Om det investerades i rätt arbete, hade det kunnat generera mycket pengar till Irak, så att lånen hade blivit återbetalda och Iraks situation mycket bättre, även om alternativet inte är helt optimalt. Självklart så hade Irak också kunnat vara mindre giriga och istället respektera Kuwaits suveränitet.

 I Oktoberkriget hade man eventuellt från början kunnat sätta Israel någon annanstans. Det hade fortfarande funnits en risk för att samma sak skulle hända, eftersom att inget land vill att man inkräktar på deras mark och ger det till någon annan. Däremot hade inte det inte funnits samma religiösa motiv för att ta tillbaka landet, eftersom att enligt muslimsk tro måste land som någon gång varit islamskt förbli islamskt föralltid. I själva kriget hade omvärlden kunnat reagera fortare på vad som hände och hjälpa Israel, då hade kriget inte varit lika långt, utan hade fort kunnat försvinna med minimal skada. Apartheid bygger på en pelare av rasism som stärkts med tiden, vilket gör det svårt att förebygga. Man hade behövt förebygga rasism direkt när det kom eller ha väldigt tydliga diskrimineringslagar i samhället. Dock var de flesta högt uppsatta med makten att förändra vita män som höll med om de rasistiska värderingar och många till och med livnärde sig på dem med t ex billiga arbetare. Omvärlden hade också kunnat reagera tidigare med bland annat handelsblockader, vilket de gjorde först långt senare. Dock trodde omvärlden inte att det skulle bli så stort och seriöst, och man ville inte heller gå miste om en stor handelspartner och man ville inte heller bli för inblandade i ett lands inrikespolitik. Iran-Irakkriget hade inte blivit lika omfattande och utdraget om USA inte hade spelat dubbelspel genom att sälja vapen till båda sidor, och då hade konflikten kunnat dö ner fortare. Konflikten hade också kunnat förhindras om Irak inte hade bytt en del av sitt land mot att Iran skulle sluta stötta en viss grupp i landets revolution, för att sedan planera att ta tillbaka landet i krig. Då hade det inte behövts ett krig mellan Iran och Irak. I Iran-Irakkriget var USA med i spelet för länge, medan i Apartheid var problemet att omvärlden inte var med i spelet och reagerade på orättvisorna som pågick i Sydafrika. Även i Oktoberkriget var omvärlden neutral för länge, vilket hade kunnat bidra till mindre skador om omvärlden reagerade fortare. Under t ex Kuwaitkriget reagerade omvärlden väldigt fort, vilket gjorde att förmodligen färre dog och det blev mindre skada än vad det annars hade blivit.  

4. Diskutera i gruppen hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya. Man kan ju som bekant använda sig av historien för olika syften. ”Hur kan historia användas på olika sätt, i olika sammanhang och för olika syften?”

Många konflikter hade man kunnat förhindra bara genom att titta tillbaka i historia och hitta samband. Först och främst måste man lära sig att kompromissa och diplomati mellan olika länder. Man måste kunna svälja sin stolthet för sitt lands bästa, även om det kan vara svårt ibland. Om man behöver en lösning på en konflikt kan det vara praktiskt att se tillbaka på andra liknande situationer och använda sig utav en lösning som man säkert vet fungerar. Man kan också dra lärdom från det som inte fungerar och inte applicera det någon mer gång. På så sätt kan man göra ett informativt beslut för att lösa en konflikt, istället för att bara gissa vilt på något som man tror möjligtvis fungerar. T ex har vi numera lärt oss att det inte fungerar att dela upp land på ett väldigt orättvist sätt och ge ut oerhört stora skadestånd, som man gjorde mot Tyskland efter det första världskriget. Istället ska man ge mindre konsekvenser och hjälpa landet att rehabilitera sig, så att de får en mer positiv syn på omvärlden, och det som fick dem att vilja kriga kanske försvinner för gott, istället för att tryckas ännu längre ner in i landet, för att sedan komma upp i en ännu värre form senare. Det är även så i Kuwaitkriget då en orättvis uppdelning av land ledde till ett krig, även om det inte var lika mycket hat mot omvärlden och vilja att bli starkare än tidigare, utan mer nödvändighet för att rädda Iraks ekonomi. Det är också praktiskt att veta vilka områden som har en förhöjd risk att konflikter ska uppstå och är lite mer oroliga än andra. I Mellanöstern till exempel har det genom historian hänt mycket och det är ett väldigt populärt ställe för konflikter att framstå, då många religioner har sin bas där och konkurrerar om små ytor och det finns väldigt mycket olja som väldigt många människor vill åt. Då kan man använda den informationen till att komma fram till att det kan vara bra att vidta några åtgärder för att undvika ytterligare konflikter i området, man kan bland annat sätta ut fredsstyrkor eller hjälpa till med att lösa konflikter som uppstår extra mycket. På så sätt kan man lära sig från historia och detta sätt används ofta numera, som t ex efter Kuwaitkriget sattes styrkor ut runt Irak för att kunna övervaka så att allt gick rätt till och ingen ny konflikt kom till. Man kan också lära sig att historia upprepar sig själv, vilket kan vara dåligt. T ex Donald Trump är väldigt lik Adolf Hitler på många punkter. Han har väldigt många absurda och fientliga åsikter om många olika folkslag och de har kommit till makten demokratiskt sett, men har absolut ingen respekt för demokrati överhuvudtaget. Personer som Trump kan få inspiration från män som Hitler, och vilja göra samma sak eller få likadana åsikter. De som vill ont kan få idéer om hur man startar krig och konflikter eller kommer till makten kan också lära sig från historian och på så sätt lära sig att få igenom det de vill, vilket kan skapa många nya konflikter och problem. Det gäller att helt enkelt vara öppen för att kompromissa och att kunna se tillbaka på historia och lära sig något från det, antingen något som fungerar eller något som inte gör det.