Kajsas skolblogg: Hinduism- frågor på sida 203 i Religionsboken

3. Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.

Hinduismen växte fram för flera tusen år sedan i Indien. Religionen har ingen tydlig och väldefinierad start eller grundare, utan har med tiden slipats till en egen religion från många olika livsåskådningar. Det som man vanligtvis definierar som tiden hinduismen uppkom är omkring 1500 f.v.t. då indoarier kom till den indiska halvön och där kombinerades de båda gruppernas trosuppfattningar och det blev ungefär den religion vi kallar hinduism. Annat än det vet man inte särskilt mycket om hur religion såg ut i början därför att man inte kan tyda de äldsta skrifterna och religionen är oerhört gammal. Hinduismens tidiga skapelse har gjort den till den äldsta av världsreligionerna. Hinduismen är en religion som kan delas upp i många grupper då det uppkommit olika hinduistiska organisationer som bland annat ISKCON som spridits en hel del i bland annat många västländer och grundas på hinduismen men som följer fyra regler om att man ska vara en vegetarian, ska avstå från alla sexuella handlingar utanför äktenskap och utan avsikt att föröka sig, ska undvika spelande om pengar, samt ska avstå från droger där kaffe, tobak och alkohol räknas med. Dessa organisationer har gjort så att religionen förändrats och satt fokus på vissa aspekter av religionen, lagt till eller tagit bort delar så att religionen blivit mer anpassad till tiden, samhället och individerna. Dessutom härstammar andra religioner som buddhism och jainism från hinduismen. Att den hinduistiska religionen saknar en direkt början, inte har några församlingar och dylikt som sätter reglerna, har koll på medlemmarna och tyder de heliga skrifterna, att religionen är oerhört gammal och att man inte kan tyda de första skrifterna har gjort så att man själv lätt kan anpassa och tolka religionen efter tycke och har gjort så att religionen är väldigt olika på olika platser. Dessutom är hinduismen en av de få religioner som inte missionerar och därmed har de inte samma behov av att vara eniga så att andra ska se hur bra deras religion är och själva konvertera till hinduismen, utan de kan själva göra som de känner utan syftet att övertyga någon om att hinduism är bättre än alla andra religioner eftersom de tycker att alla vattendrag slutligen leder till havet likt att alla religioner leder till samma plats. Att religionen grundades tidigt gör också att den härstammar från en tid då det var svårt att ta sig platser och man åkte inte på semestrar och dylikt. Då spreds religionen dit, vilket för övrigt gick väldigt långsamt då byar och dylikt inte hade särskilt mycket kontakt med varandra, men sedan var den i princip isolerad, så religionen förändrades och moderniserades på olika sätt i olika byar, vilket leder till en väldigt oenig religion som alla förändrat på olika sätt. Indien, där hinduismen härstammar från, är även ett väldigt stort land som är någorlunda isolerat från omvärlden med bland annat bergskedjan Himalaya vid den norra gränsen. Det betyder att det är svårt för alla områden att vara synkade i förändringen av religionen, vilket kan leda till att religionen blir annorlunda på olika platser. Hinduism är en av de få polyteistiska stora religionerna, och just detta kan leda till att religionen skiftar på olika platser. T ex så kan vissa samhällen välja att ha en gud som är allra viktigast och sedan kretsa sin tro kring den guden, medan andra kretsar sin tro kring andra gudar eller kanske på att alla gudar är likvärdiga. Som många andra religioner måste även hinduismen anpassas och moderniseras för att följa med i utvecklingen. Detta har bland annat betytt att nya religioner som buddhismen skapats. Det har även gjort så att kastsystemet börjat fasas ut. Numera är det illegalt i Indien med ett sådant kastsystem och diskriminering baserat på det, men det är en djupt rotad tradition som fortfarande lever kvar hos väldigt många hinduister som t ex vägrar gifta sig med någon utanför sitt eget kast eller att man fortfarande anser att daliterna har ett lägre människovärde än de som har en bra kasttillhörighet. På 800-talet verkade en teolog, Shankara, som försökte förena den hinduistiska religionen genom att bilda en sammanhängande idé om religionen baserat på flertalet traditioner som hinduister hade runt om i Indien, och än idag lever en stor del av Shankaras verk kvar i hinduismen. Något som dock bidrar till färre förändringar i hinduismen är att hinduerna är koncentrerade på ett område och de flesta hinduerna bor kvar där utan att flytta runt, bortsett från att det finns en hel del hinduer i Storbritannien då Indiens förflutna innehåller en tid som koloni för just det landet. Det leder till att de flesta som utövar religionen har i princip samma geografiska förutsättningar, talar samma språk och så vidare, och därmed ett minskat behov av att anpassa religionen.

5.(A)Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha.

(B)Förklara hur orden hänger samman.

(C)Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.

A. Samsara är ett viktigt begrepp inom den hinduistiska tron. Det betyder läran om själens återfödelse och är ett kretslopp som handlar om att man föds i en ny kropp åter och åter igen tills man uppnår moksha, som jag kommer till senare. Målet med livet som alla hinduer vill uppnå är att man ska lämna samsara det vill säga bli utesluten från kretsloppet och att ens själ upphör att födas i nya kroppar. Brahman betyder att världssjälen finns i allt och utgör den panteistiska delen av religionen, vilket betyder att den andliga guden förekommer i allt materia som finns på jorden. Brahman är den materialistiska versionen av atman. Atman handlar om att världssjälen finns i alla levande varelser. Atman är själva människans själ och den är oförstörbar, det vill säga att man inte kan förstöra den så när varelsen slutligen dör så lever atman vidare, men föds in i en ny kropp vilket är det den hinduistiska reinkarnationen går ut på. Man kan säga att brahman är det stora alltet som i princip förblir detsamma, medan atman är det individuella som reser mellan olika kroppar och former. Eftersom att den kropp atman tilldelas inte är slumpat finns lagen om karma, vilket är en regel om att man får den kropp man förtjänar och olika djur och kast rankas där t ex djur och människor i höga kast är väldigt högt upp, och flugor och fästingar är lägre ner. Om du varit en god människa hela ditt liv så kommer du belönas i nästa liv genom att atman föds som någonting bättre, men om man genomfört övervägande onda handlingar så blir man degraderad till någonting längre ner på skalan. De flesta hinduister har som mål att få en god karma för att återfödas som något bättre och slutligen nå slutdestinationen, moksha. Moksha är ett tillstånd som innebär att man är odödlig och har kommit undan samsara. Själva ordet moksha betyder ungefär befrielse eller frälsning, och de flesta hinduister upplever moksha som ren lycka då man befinner sig utanför samsara, vilket är ett kretslopp av elände.

B. Orden hänger alla samman då religionens idéer alla är sammankopplade. Brahman och atman hänger ihop på ett sätt där brahman är världssjälen som finns i allt och atman är själen i alla levande ting, vilket betyder att atman och brahman kompletterar varandra och gör religionen panteistisk. Atman döms sedan på dess karma och ska ha en god karma för att kunna ta sig vidare i loppet och slutligen uppnå moksha och hela kretsloppet med återfödelsen och alla steg heter samsara. Brahman är alltså den materialistiska versionen av atman, som blir reinkarnerad i ett kretslopp som kallas samsara, vars nya liv hänger på karman den införskaffat i det föregående livet och som förhoppningsvis slutligen når moksha, vilket är ett tillstånd av lycka och odödlighet.
C. Eftersom att buddhismen härstammar från hinduism så finns det väldigt många likheter mellan tron i de både religionerna och i både hinduismen och buddhismen är samsara ett kretslopp där livet går runt och man föds om i ny kropp efter döden. Samsara är också en process som man tillägnar sitt/sina liv till att stoppa för att komma undan allt lidande som medföljer i processen i de båda religionerna, men de varierar lite genom att i hinduismen har man en själ, den så kallade atman, som är den del av människan som vandrar mellan olika former och har ett evigt liv, men i buddhismen har människor ingen egentlig själ som vandrar mellan kroppar utan återfödelsen är något som händer den nästkommande versionen av en baserat på den tidigare versionens karma. I buddhismen motsvarar även samsara livets hjul då hjulet i stort sett är en fysisk representation av hur samsara fungerar och vad som händer under samsara. På så sätt får de en väldigt viktig symbol för samsara, men även en bildlig förklaring som kan hjälpa många att förstå samsara. Inom hinduism finns ingen sådan motsvarighet, utan samsara blir till ett mer abstrakt och otolkat koncept. Samsara är en stor del av de cirkulära världsreligionerna det vill säga hinduism och buddhism, men i de linjära världsreligionerna finns det inte många tankar som liknar samsara. I t ex kristendomen tror man inte att på att man återföds, utan istället ställs man inför ens gud och där fattar gud ett beslut om vart man ska, antingen himlen eller helvetet. Sedan existerar man i himlen under en tid. På platser i bibeln står det att Gud kommer väcka alla till liv återigen, som t ex Paulus som säger att "Gud skall låta både rättfärdiga och orättfärdiga stå upp från de döda" (Apg 24:15), vilket är en idé som till viss del stämmer överens med den hinduistiska tankegången om att livet och själen återvinns. Dock framstår det mest som något som försiggår en gång och inte något som går runt och runt i en cirkel som den gör i hinduismen. Det är även så att kristendomen anser att gud kommer ge människor ett erbjudande om att bli odödliga och bli det han tänkte skapa, det vill säga avbilder av gud själv. Det är ungefär som slutet av samsara eller moksha, där det finns ett slut på eländet och lidandet som innebär att leva för evigt och allt lidande upphör. Dock är det så att hinduister får kämpa igenom flera liv och vara goda personer för att kunna uppnå det igenom samsara, dock behöver kristna endast leva ett eller eventuellt två för att få samma erbjudande. Det är för kristna även endast ett erbjudande som man även kan tacka nej till, och undvika det eviga livet, medan för hinduister är det något man ägnar alla sina liv till och verkligen strävar efter, och sedan inte kan tacka nej till.
Brahman är den del av hinduismen som gör religionen panteistisk och betyder att gud finns i allting och allt materia bygger upp en världssjäl. I de linjära världsreligionerna saknas den panteistiska aspekten och man tror mer på en själ hos alla levande ting än hos icke levande ting. Judendomen är en monoteistisk religion, och det innebär att de endast dyrkar en gud, vilket i sin tur innebär att det inte finns utrymme för en panteistisk uppfattning där det finns en världssjäl i materiella ting och på så sätt skiljer sig de båda religionerna åt. Buddhismen är mer lik hinduismen än judendomen, men de skiljs fortfarande åt till stor del. Buddhismen kan ses som en religion utan några gudar, och då räknas även världssjälen i naturen bort och religionen kan inte klassas som panteistisk. Dock så är vissa frågor som rör panteismen centrala i den buddhistiska tankegången, som att allting inte kan komma från ingenting och att allting hör ihop och är enhetligt, samt att de tror att det finns en viss form av energi i naturen. Däremot tror inte buddhister på att det finns en själ bakom det materiella och att det skulle kunna finnas en sorts gud eller något gudalikt bakom det.
Atman är själen hos de levande som reser runt bland kroppar i samsara. Atman finns även i jainism, men dock tror man inte på brahman på samma sätt i religionen, som i hinduismen är sammanhängande med atman. Jainister tänker på samma som hinduister kring atman och det används som ett begrepp för själen hos ett levande ting som reser runt bland olika kroppar och eftersom att de båda religionerna har samma ursprung har tanken utformats långt bak i tiden och sedan aldrig förändrats i någon av de separata religionerna. I buddhismen skiljer sig atman till viss del från den hinduistiska, men en hel del likheter finns kvar. Även om man inom buddhismen inte tror på att man har en själ som vandrar runt i olika kroppar kan man säga att atman är konceptet av att vissa delar av en byter kropp efter att man dör även om det inte är någon själ och att man är sig själv. Atman kan också vara en personens allra innersta personlighet och den man faktiskt är oavsett förändringar och att man försöker bli någon annan. Atman är inte helt och hållet samma sak eftersom att buddhismen inte har själar som förflyttar sig, men det finns fortfarande väldigt många likheter mellan atman och det är tydligt att de båda har i princip samma härkomst och grundas på samma basidéer. Även i de linjära världsreligionerna är själva själen viktig. T ex i islam är själen en väldigt viktig del av människan och den del som följer med till livet efter döden. Däremot är själen bunden till en specifik kropp till skillnad från hinduism eftersom att man inte tror på reinkarnation i islam, om man bortser från en engångsföreteelse då alla döda återuppstår när jorden går under och sedan börjar livet efter döden och varje individ skickas till en passande plats, som t ex himlen om man varit god och helvetet om man varit ond. I den befattningen skiljer sig alltså den hinduistiska atman med den islamska själen, men på grund av att muslimer tror på ett liv efter döden är även den muslimska själen odödlig i den benämningen. Så även om atman vandrar runt i olika gestalter är den väldigt lik den muslimska själen då det är en del av människan som följer med ända till livet efter döden och är en stor del av vem vi är.
Karma är i hinduismen det som avgör var och hur man placeras ut i sitt nya liv efter att man dött. Karman i hinduismen är näst intill identisk med den i buddhism i den benämning att goda handlingar belönas och onda straffas i ens nästa liv. I båda religioner är det viktigt att ha en god karma för att belönas för det i ens nästa liv. Dock så skiljer det sig lite i och med att atman inte finns i buddhism, vilket betyder att det inte riktigt är ens själ som reinkarneras i en ny kropp baserat på den karma man samlat ihop under sin livstid som det är i hinduismen. En annan skillnad mellan karman i hinduismen och buddhismen är att ens karma avgör vilket kast man föds in i i hinduismen, men buddhismen har inget kastsystem vilket gör det ännu viktigare med en god karma i hinduismen då det är avgörande för att få bra förutsättningar och möjligheter i det nästkommande livet. Inom buddhismen finns inte samma press och behov av god karma, även om en god karma självklart gör ens nästkommande liv bättre, men man kan också få en bättre tillvaro under sin livstid och det är inget som man nödvändigtvis måste födas in i. Karman inom buddhism är mer hur man är som person och även vad man tycker och tänker samt säger räknas in till stor del i hur ens karma blir vilket gör den till hur man bemöter sin omvärld och hur man verkligen är som person då ens innersta tankar reflekteras i karman, men i hinduism är karman i högre grad hur man är som religiös person och om man fullföljer sin religiösa plikt och ens handlingar, där vad man tänker och hur man behandlar andra till viss mån prioriteras bort. På så sätt handlar den hinduistiska karman mer om hur religiös man är och vad man har åstadkommit under sin livstid och den buddhistiska om hur god ens innersta jag är. Karma är även delvis likt koncept i vissa av de linjära religionerna. I t ex islam tror man att världen kommer gå under och sedan kommer alla ställas inför rätta inför gud och sedan baserat på den sammansatta summan av allt man gjort i livet ska man antingen bli belönad med evigt liv i paradiset eller bli straffad för ens handlingar i helvetet. Det är som karma där man får en passande bestraffning för vad man inflikat för känslor på omvärlden. Att man blir belönad med evigt liv är också likt hinduismen där man kan uppnå moksha om man varit tillräckligt god, och moksha innebär evigt liv. Dock så går atman sin helt egna bana i hinduism och har sitt eget tidsförlopp där man ställs inför rätta direkt efter att ens kroppsliga del dör och om man inte har nått moksha än så fortsätter man att födas om och det fortsätter att gå så tills man uppnår moksha, alltså har man en helt individuell tidsram och tar allting som det kommer. Inom islam dör alla och ligger sedan begravda tills domedagen då jorden går under och gud terminerar allas jordliga liv. Då ställs alla simultant inför rätta där varje individ får stå inför gud och se på när gud går igenom alla ens synder och goda handlingar och sedan påbörjar alla som någonsin funnits sitt liv efter döden tillsammans och samtidigt.
Moksha är livet efter döden som hinduister hoppas uppnå efter några liv på jorden och det finns flera ungefärliga motsvarande tankar i andra religioner. I buddhismen har de nirvana som är ungefär som moksha. En sak som dock skiljer dem åt är att buddhister anser att nirvana är uppnåeligt under endast en enstaka livstid, även om det är svårt och man måste samla ihop en väldigt god karma för att klara av det. Hinduisterna differerar från buddhisterna i denna fråga och anser att man måste leva väldigt många liv för att kunna nå moksha. Både moksha och nirvana innebär att man samlat på sig en tillräckligt god karma för att bryta samsara, det vill säga kretsloppen av reinkarnationen. De liknar också varandra i att det finns flera olika metoder för att uppnå det stadium respektive religion ville uppnå, buddhismen har endast en väg som kallas medelvägen där man ska följa olika budord som alla representeras i den åttafaldiga vägen, där man måste följa alla budord simultant för att kunna uppnå nirvana. Inom hinduism finns det flertalet vägar att följa som t ex kärlekens väg, kunskapens väg och handlingens väg som hinduister tror ska leda en till moksha. En annan framträdande skillnad mellan religionerna är att nirvana mer handlar om att acceptera att man saknar en direkt själ, att allting är eländigt tills man uppnår nirvana och tomhet, medan moksha mer handlar om att acceptera sin själ och bli ett med brahman. Trots flera olikheter är nirvana och moksha dock väldigt lika koncept om att man efter att ha jobbat ihop en god karma vanligtvis under flera livstider och blir belönad för det med evigt liv. Moksha delar också flera likheter med kristendomen och dess tankar om livet efter döden. Moksha kan jämföras med den kristna uppfattningen om att komma till antingen himlen eller helvetet. Enligt kristen tro tror man att guds rike kommer komma ner till jorden, där alla döda sedan återuppstår, ungefär som Jesus gjorde, och sedan ställs de inför gud och inväntar en dom om att antingen få komma till himlen eller helvetet. I den hinduistiska tron är det himlen som är moksha, och helvetet är att födas igen och sedan får man fler chanser på sig att nå moksha. På så sätt får man endast en chans på sig att få ett bra liv efter döden i kristendomen, till skillnad från i hinduismen där man får oändligt många chanser. De är likadana i befattningen att det handlar om att få evig lycka och evigt liv. Idén om att man får ett erbjudande från gud om att antingen fortsätta att vara dödlig genom att tacka nej eller bli odödlig och få vara med gud för evigt stämmer också in till viss del då moksha innebär odödlighet, men den skiljer sig på många sätt då moksha inte är ett direkt val för någon utan något som automatiskt händer och man kan inte heller välja att återgå till dödligt liv och få en chans till att leva, vilket man får om man inte uppfyller kraven för att uppnå moksha i hinduism, men dock pågår det i all tid eller tills man uppfyller kraven för att uppnå moksha. Guds erbjudande handlar också om att bli till vad han ville skapa när han påbörjade skapandet av människor och att bli till guds avbild, vilket moksha inte handlar om. Likt islam tror också kristendomen på att ens resa till himlen respektive helvetet påbörjar ungefär samtidigt som alla andras, eftersom att guds rike kommer ner till jorden vid ett och samma tillfälle, vilket betyder att alla då får sin dom där och då, så alla följer samma tidslinje och guds rike öppnar först under domedagen, som är den dag guds rike kommer till jorden då det vanliga livet upphör att existera. Det är en uppfattning som inte delas av hinduismen som anser att man kan få komma till moksha eller reinkarneras direkt efter att ens föregående livstid terminerats. Eftersom att religionerna har väldigt skilda tankegångar är det svårt för idéer att vara likadana, men tanken om vad som händer efter döden i kristendomen och vad som händer när man uppnår moksha är dock väldigt lika varandra, även om det givetvis finns många åtskiljande faktorer.

6.Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/svårast att följa.

Det finns många vägar som skrivs om i hinduismens heliga skrifter som man kan följa för att uppnå moksha. Dock är de vanligaste vägarna en hindu kan ta kärlekens väg, handlingens väg och kunskapens väg. Kärlekens väg handlar om att man ska bidra med trygghet och glädje till samhället. Det gör man genom att tänka om gudar och allt gudomligt på ett väldigt kärleksfullt vis och genom att sjunga heliga sånger och be till statyer av gudarna i tempel där man tror att gudarna finns. Kärlekens väg anses av många vara den allra populäraste väg att gå mot moksha. Handlingens väg går ut på att göra allting korrekt och på ett bra sätt för att bidra med ordning till samhället. Man ska utföra allt sitt arbete på ett väldigt genomgående och plikttroget vis samt genomföra goda handlingar mot sina medmänniskor. Det är även bra att besöka heliga platser och delta i diverse religiösa ritualer för att säkra en god karma och det är vanligt att man tror att de som avlider i Varanasi, som är en helig stad belägen i nordvästra delen av Indien vid den heliga floden Ganges, automatiskt lämnar samsara och slipper reinkarneras igen endast på grund av staden de dog i. En annan väg att ta som också är vanligt förekommande är kunskapens väg. Kunskapens väg går ut på att man försöker lära sig hur religionen fungerar. De som väljer att gå kunskapens väg måste studera och meditera över de hinduistiska heliga texterna. Syftet med det är att lära sig och förstå hur atman och brahman hänger ihop. En viktig del av kunskapens väg är yoga. Yoga är när man sitter helt orörlig på en isolerad och avskild plats och har full kontroll över sin kropp, t ex att böja den på otroliga sätt eller genom kontrollerad andning. Det finns många utövare, det vill säga yogis, som har blivit helt otroliga på att kontrollera sin kropp och man t ex sänka antalet andetag eller hjärtslag man behöver. Några andra mindre populära vägar är försakelsens väg och övningarnas väg, men det finns även väldigt många andra vägar att ta. Försakelsens väg går ut på att uppoffra allt som man tycker om, som t ex alla ens nöjen och allt som man gör på grund av lust. De som väljer försakelsens väg måste ut och vandra för att samla på sig lärdom, och det gör dem med väldigt få resurser. Det finns även vissa som tar det till en extrem nivå och t ex stirrar in i solen tills man blir blind, torterar sin kropp eller bestiger berg utan mat och kläder. De gör det i tro om att det kommer ta dem till moksha, och det är vanligt förekommande att gamla män som vandrar försakelsens väg gör det sistnämnda alternativet. Övningarnas väg är en väg som har flera likheter med kunskapens väg och vägen går ut på att meditera och lära sig att kontrollera sin kropp till fullo. Man ska även ha mycket fokus och kunna koncentrera totalt på något även om det finns oerhört många störande moment och då ska man endast tänka. Den väg som jag anser är lättast att följa är kärlekens väg. För att följa kärlekens väg behöver man inte ha några förutsättningar, som man behöver i t ex kunskapens väg där man bör ha en utbildning så att man lär sig analysera skrifter och tänka, och vara tillräckligt förmögen för att kunna livnära sig på att endast studera heliga skrifter. Man måste dessutom meditera en massa, vilket är väldigt tidskrävande. Även andra vägar som försakelsens väg och övningarnas väg är oerhört tidskrävande och ingenting en fattig människa kan ägna sig åt. Kärlekens väg är däremot inte särskilt tidskrävande då man endast behöver tänka på gudar och allt gudomligt samt sjunga till dem och be, vilket inte kräver lika mycket tid som att anpassa sitt liv runt meditation. Det gör att man kan följa kärlekens väg samtidigt som man lever ett vanligt liv. Kärlekens väg är också den väg som är lättast för fattiga, både för att den inte är särskilt tidskrävande, för att den inte kräver att man har vissa förutsättningar och för att man inte behöver offra något för att följa vägen, som man t ex måste i försakelsens väg. Man kan bara visa att man har kärlek till gudarna och göra samhället mer kärleksfullt utan att det behöver bekosta en något, vilket gör kärlekens väg till populär då människor tenderar att vilja göra det minste möjliga för att uppnå ett visst resultat. Kärlekens väg är enligt Utkik Religion den mest populära väg att ta, vilket leder till att det blir lättare att följa vägen. T ex finns det väldigt många att ta hjälp av som kanske kommit en längre bit på vägen och det finns extremt många att diskutera vägen med och man kan få tips på saker att göra och dylikt. Dessutom får man sällskap av att så många väljer samma väg, vilket kan ge trygghet till många. Den väg som jag tror är svårast att följa är försakelsens väg. Försakelsens väg går ut på att uppoffra allt man har och det är inget som de flesta gör frivilligt, framförallt inte när det finns andra enklare vägar att följa. Försakelsens väg går inte bara ut på att offra allt man har, utan man ska även inflika smärta på sig själv, vilket människan är byggd för att undvika att göra, vilket leder till att ens naturliga instinkt är att inte följa försakelsens väg. Försakelsens väg är en av de mest extrema vägarna till moksha och något som de flesta förmodligen inte skulle klara av att följa fullt ut.

12. Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?

Kastväsendet innebär att människor rangordnas baserat på vilka familjer de föds in i. Kastväsendet har djupa rötter i Indien och lyckas stå kvar efter att man gjort det illegalt. Omkring 1500-talet före vår tid kom indoarierna till Indien, som var en grupp människor som var mycket mer ljushyade än den indiska ursprungsbefolkningen och kom till Indien från den nordvästra gränsen. Efter att de erövrat landet bestämde de sig för att dra tydliga gränser mellan människor och gjorde det genom att skapa fyra stycken kast, varav de tre högsta var till för arierna och det understa kastet till för majoriteten av indierna. På sanskrit betyder ordet för kast, varna, färg och alla kast tilldelades en färg som skulle representera kastet. Det första och översta kastet bestod av präster och andra lärda män och var det kast med allra flest privilegier. De brukar kallas brahmaner och är vita. Det andra kastet bestod av krigare, poliser och andra lagmän som regerade samhället samt försvarade det och höll koll på invånarna. De är röda. De har näst mest privilegier och kallas vanligtvis Kshatriyas. Vaishyas kallas det tredje kastet som är det lägsta kastet som innehåller arier, och deras färg är gult. Dit hör handelsmän, bönder, hantverkare och andra som tog betalt för tjänster och varor, och som var själva stommen av ekonomin. Det allra lägsta av kasten brukar kallas shudras och har färgen svart. Slavar och servicefolk, däribland mekaniker, sjukvårdare och städare, hör hemma i det sista kastet där endast indier placerades in. Dock så är inte det fjärde kastet längst ner man kan komma i rangordningen, utan de som är kastlösa, det vill säga daliter, rangordnas allra längst ner. Av de som tillhör kast anses daliterna vara smutsiga och oberörbara. Daliterna har länge haft de allra värsta och smutsigaste arbetena, men på senare tid har man försökt hjälpa dem att ta sig uppåt i samhället, bland annat genom att kvotera in daliter på universiteten. Det finns också de som väljer att överge sin religion helt och hållet och konvertera för att slippa behandlas som smuts. Även om det endast finns fyra kast finns det många fler grupper än så eftersom att det finns oerhört många jatis, som är en form av undergrupper som förekommer i alla kast. I slutet av 1940-talet gjordes det olagligt att diskriminera någon på grund av kast och systemet är officiellt avskaffat sedan 1950. 1997 blev en dalit vald till president i Indien vilket visar på en stor utveckling, men kastsystemet finns fortfarande kvar och kommer förmodligen lämna djupt rotade spår efter sig under en lång period framöver. T ex är det oacceptabelt för många att gifta sig med någon som inte tillhör ens egna kast. Kastsystemet innebär för folket att man kommer födas in i en stark klassindelning och beroende på i vilken familj man föds i ses man som ren eller mindre ren och det avgör hur folk kommer se på en i livet. Om man föds i ett högre kast ses man som väldigt ren och kommer behandlas på ett väldigt respektfullt sätt, vilket kommer förenkla livet för en genom att man lättare får bra kontakter, arbeten och kommer in på utbildningar samt kan köpa hus överallt. Om man däremot föds in i ett lägre kast eller utan kast betraktas man som smutsig och oren, och folk kommer inte behandla en på ett respektfullt sätt eller vilja associeras med en. Man får det då svårare att skaffa en bra utbildning, arbete, bra kontakter och får ofta inte bo var som helst. Kastsystemet innebär också att man inte kan gifta sig med vem man vill, utan det måste vara med någon av samma kast som en själv, vilket drabbar alla i hela kastsystemet. Det blir också svårare får folk socialt, då det finns en hel del regler och normer om vem man får socialisera med, och även barn måste tänka på vem de får leka med och vem de inte får. Om man mot förmodan skulle gifta sig med någon utanför det kast man tillhör skulle det bli så att kvinnans kasttillhörighet förändras och hon flyttas över till mannens kast. Det förblir så även om mannen skulle dö innan henne. Det som hinduisterna anser vara avgörande för vilket kast man föds in i är den karman man samlat på sig i sitt föregående liv och därför anser de att om man föds i ett lågt kast är det som ett straff och man ska ej kunna ta sig ur det straffet. Det kan ses som ett argument för att inte avskaffa kastsystemet då de som riskerar att få det sämre förtjänar det de får och det ses som ett straff för att de varit dåliga personer. Om man skulle avskaffa systemet skulle man också förstöra karman, då många bestraffningar skulle vara tomma och de med dålig karma skulle inte få något straff, vilket i sin tur kan leda till att folk inte längre bryr sig lika mycket om att ha en god karma, vilket är en av grundpelarna i religion. Det leder till att religionen förlorar en stor del av sig själv, samt att många troende inte försöker göra rätt för sig, vilket bland annat kan leda till ökad kriminalitet och att folk förstör för varandra mer och ej respekterar varandra, vilket skulle förstöra det hinduistiska samhället. På så sätt bidrar kastsystemet till mer ordning i samhället och till att samhällsmedborgarna beter sig bättre. Något som också talar för att ha kvar kastsystemet är att det anses vara gudomligt och skapat av gudarna. Enligt hinduismen kan man inte avskaffa något som är skapat av gudarna och för att ta bort det skulle det troligtvis behövas göras av någon som inte är troende då det kan vara dåligt för ens karma att ta bort något som gudarna infört då de kan ta det som en grov förolämpning. Många tror också att gudarna vet bäst och gör det som är bäst för folket, och eftersom att kastsystemet blivit infört är det då förmodligen det bästa för folket, och då finns det ingen anledning att ta bort systemet. Kastväsendet är en gammal hinduistisk tradition som funnits under en väldigt lång tid och många är inte entusiastiska över att ta bort den djupt rotade aspekten av deras kultur, utan vill hellre ha kvar den. Det är även så att de i de övre kasten tenderar att ha mer makt och inflytande, och eftersom att de gynnas mest av systemet är avskaffandet ingen hög prioritet för dem. Kastväsendet för också med sig ordning i samhället och alla vet var de hör hemma. Många arbeten går i arv och folk tränas upp för de arbetena, vilket betyder att de blir experter och arbetsuppgifterna utförs på ett bra sätt utan risk för brist på arbetskraft. Med hjälp av de tydligt definierade normerna vet folket vad man kan göra och vad man inte kan, samt att man möter folk i en liknande sits socialt vilket bygger upp en bättre gemenskap i samhället. Det blir även lättare för staten och myndigheterna att kontrollera sina invånare då folket är uppdelade i olika kast och jatis. Dock finns det en hel del negativa aspekter av kastväsendet som bidragit till att det officiellt blivit avskaffat. Den största anledningen är att kastväsendet förstärker diskrimineringen i Indien och berättigar kränkningar och att folk ej respekterar varandra. Detta sociala system ger människor olika rättigheter och möjligheter i livet, vilket strider emot de mänskliga rättigheterna. Att man föds in i ett visst kast och sedan är i princip fast i det för alltid förhindrar möjligheten att göra en klassresa och att förbättra sina levnadsvillkor, även om det finns fattiga i höga kast och rika i låga kast. Att kastlösa har det mycket svårare att utbilda sig och få arbeten kan göra så att riktigt begåvade personer inte kommer åt sin fulla potential, t ex kan det ha funnits en dalit som hade potentialen att hitta ett botemedel för cancer, men eftersom att den personen aldrig fick någon grundläggande utbildning är den chansen förstörd och vi har inget botemedel för cancer. Sådana omständigheter leder till mindre samhällsutveckling och att folk får arbeten, inte för att de är duktiga, utan för att de föddes i rätt familj. Människor i kastsystemet får inte samma frihet som de utanför eftersom att alla inte kan utbilda sig, man får inte helt och hållet välja vem man ska gifta sig med samt socialt umgänge och man lever ett väldigt begränsat liv. Att man inte umgås med folk i andra situationer gör att kastsystemet stödjer fördomar mot människor. Det bästa sätt för folk att förlora sina fördomar är när man pratar med folk och förstår hur saker och ting är, men om man aldrig pratar med andra så får man bara mer och mer fördomar mot annorlunda människor, då får man inte heller vara lite annorlunda utan måste helt och hållet passa in med alla andra och man får inte in olika perspektiv på saker och olika människor. Dessutom görs saken inte bättre av att folk har mördats för att de gift sig med någon utanför sitt egna kast. De som är i lägre kast tenderar att ha väldigt dåliga levnadsvillkor och har ofta svårt då de inte får arbeten, barnen får inte gå i skolan, även om de numera får det, har svårt att komma in på utbildningar, får egentligen inte hämta vatten från samma brunnar som kasttillhörande människor. Det gör kastsystemet väldigt orättvist samt att Indien får en sämre välfärd då väldigt många har det dåligt på grund av kastväsendet. Dessutom så rubbar kastsystemet maktfördelningen och lägger den hos de övre kasten och alla andra blir i princip maktlösa. Eftersom att människor på grund av kast inte vill associera sig med andra blir det svårare för folket att förena sig och stå upp mot makthavare och begära en förändring, och på sätt blir det mycket svårare att påverka för folket, men de i höga kast får det lätt att styra.

14. Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller …

a. kvinnornas situation i Indien?

b. de kastlösas ställning?

A. Några saker i den hinduistiska läran talar för en förbättrad situation för kvinnor, men många saker talar emot det. Kvinnan bär ansvar för att genomföra vissa ritualer som puja och vrata, vilket ger henne ett visst syfte och det är något som man kan säga stärker kvinnans position i samhället eftersom att det finns något heligt som främst är till för kvinnor att göra. Det finns också potential för kvinnor och i Indien finns det många stora kvinnliga politiker, bland annat Indira Gandhi (inget släktskap med Mahatma Gandhi) som var premiärminister under en tid. Dock är det extremt mycket enklare för kvinnor av höga kast att uppnå sådana höga poster än de i låga kast där det är i princip omöjligt att ens få en bra utbildning. Det betyder att de kvinnorna i höga kast ofta har lite mer frihet än de andra, och på sätt har en lite bättre situation ur det perspektivet. Inom religionen finns det också väldigt många starka och mäktiga kvinnliga gudar som är väldigt viktiga för de manliga gudarna och på så sätt får mycket makt. T ex har Parvati mycket makt över Shiva och det är hon som får Shiva att bry sig om människor. Gudinnorna har även flera tempel och avbilder, och är viktiga för väldigt många, och det kan vara en källa för styrka och inspiration hos kvinnor. Shakti är enligt hinduism en feminin energi som har bidragit till att skapa världen och ger energin till all förändring. När Shiva skapade världen sägs det att han inte hade klarat det om inte Shakti hade hjälpt honom. Shakti är ungefär som Gaia i grekisk mytologi och ses som Moder Jord av många. Det finns även en inriktning av hinduism där Shakti är huvudpersonen och tillbes som brahman som heter shaktism. Man tillber då en kvinna för det mesta, även om man kan tillbe de manliga delarna av Shakti och där tenderar kvinnor att ha en högre position i samhället än annars. De hinduistiska gudarna är även kraftlösa utan sina fruar, och på så sätt stärks kvinnans position då det är livsnödvändigt för de högst upp i kedjan och då är det också oerhört viktigt för de lite längre ner i kedjan. Inom hinduism finns det inte heller regler för hur kvinnor ska se ut och klä sig, utan kvinnor har den friheten, vilket visar på mer självständighet och mer auktoritära kvinnor. På så sätt blir kvinnorna också mindre sedda som sexobjekt som inte kan visa upp sig själva då män skulle kunna bli upphetsade och frestade av det, och kvinnor kan klä sig mer för sig själva, vilket främjar en bättre kvinnosyn. Dock så är hinduismen en väldigt gammal religion och desto äldre religionerna desto sämre kvinnosyn tenderar de att ha eftersom att kvinnosynen är något som förbättrats med tiden. Hinduismen är en väldigt patriarkal religion som baseras kring män. T ex så övergår kvinnan helt och hållet till mannens familj efter bröllopet och skulle förbli där även om mannen skulle dö. Även om det inte finns några direkta regler för det, så förväntas kvinnans familj betala en hemgift till mannens familj när de gifter sig samt ska även stå för hela kostnaden av bröllopet. Då blir det alldeles för dyrt för många familjer att ha flickor och de blir oönskade. Det leder till att familjer tar reda på fostrets kön genom ultraljud, för att sedan göra abort på flickor och behålla pojkar. Det leder till att kvinnor får en sämre ställning i samhället och att man diskriminerar mot kvinnor. Vissa ännu fattigare familjer har inte råd med ett ultraljud eller en abort och väljer då att fullfölja graviditeten för att sedan mörda barnet om det visar sig vara en flicka. Det är något som får många anhängare att tycka att kvinnor är sämre och mindre värda. Eftersom att kvinnan förväntas överge sin familj när hon gifter sig anser föräldrarna att det är bättre är bättre med pojkar som kan ta hand om sina föräldrar tillsammans med sin hustru, och pojkens föräldrar får dessutom en hemgift som kan vara en rätt rejäl summa av hustruns föräldrar, så sett ur ekonomiskt är det bättre att föda en pojke än en flicka. Det förekommer även att mannen och hans familj mördar en kvinna som kommer med en för liten hemgift, och de allra flesta gångerna kommer de undan med sitt brott, även om kvinnan överlever mordförsöket. Trots att man enligt de hinduistiska heliga skrifterna inte får skada något levande väsen och de flesta väljer att bli vegetarianer av denna anledning, ser samhället inte att mördandet av kvinnor för att de bär med sig för lite i hemgift är ett stort problem, vilket det borde vara då man inte får skada något levande väsen, och kvinnor bör räknas med där. Graviditet anses vara något väldigt dåligt inom hinduism och man anser att det är orent att vara gravid och själva födelsen och det sägs vara något som ger dålig karma, vilket är något som man förknippar med kvinnor och det bidrar till att kvinnor överlag anses vara mer orena än män, vilket leder till en väldigt dålig kvinnosyn. Dessutom förbjuder religionen abort, vilket kan göra livet svårt för många kvinnor och det kan förstöra framtidsplaner vilket gör det mycket svårare för kvinnor att få en utbildning om man råkar bli gravid när man är för ung. Kastlösa kvinnor har det ännu svårare och de behandlas som värdelösa individer eftersom att de är allra längst ner i rangordningen. Det är även väldigt svårt för kvinnor av framförallt låga kast att utbilda sig och det är något som man inte förväntas göra. Enligt Manus lag, som är en hinduistisk helig skrift, ska kvinnor inte vara självständiga och kan inte utföra ens simpla uppgifter i det egna hemmet på egen hand och mycket annat som säger att kvinnan ska vara underordnad mannen, vilket leder till en väldigt dålig kvinnosyn då religionen säger rätt ut att män är mer värda än kvinnor. I Manus lag står det också att kvinnan måste lyda mannen och se till att han har det bra, och om man misslyckas med den uppgiften och trotsar sin man får hustrun väldigt dålig karma och hon återföds som någonting väldigt dålig och plågas sedan i sina nästkommande liv genom att bland annat bli drabbad av en massa sjukdomar. Många tror också att man inte kan uppnå moksha som enbart kvinna, utan man måste återfödas som en man först för att kunna komma till det stadiet. Även om det finns en hel många saker inom hinduism som talar för en relativt bra kvinnosyn, är hinduismen väldigt patriarkal precis som majoriteten av alla stora religioner där kvinnor betraktas som mindre värda än män och att vara kvinna är något dåligt. Många traditioner inom hinduism diskriminerar så pass mycket mot kvinnor att många familjer helt enkelt inte har råd med att föda flickor och då måste göra abort eller mörda barnet istället, medans man kan göra en ekonomisk vinst på att föda en man, och denna religion har väldigt mycket kvinnoförtryck, även om situationen för kvinnor i Indien blivit bättre under senare tid.

B. Det mesta inom hinduism talar emot att kastlösa ska ha det bra. Eftersom att hinduismen tror på karma anser man att de som är långt nere på listan förtjänar att vara där och bör straffas för att de gjort oetiska handlingar i sina förra liv, och ska därför bli behandlade sämre än den resterande befolkningen och inte ha någon chans att få bättre möjligheter och kunna leva ett bra liv i det nuvarande livet, utan man ska istället kunna vara en bättre person och sedan bli uppflyttad i ens nästa liv om man gjort etiska framsteg och samlat på sig en god karma. Det är också viktigt att ha incitament till att få en bättre karma, om de kastlösa skulle få det bättre skulle ens incitament att få en god karma minska då bestraffningen är mycket mjukare. Det måste därför finnas väldigt stora klyftor mellan kasten för att få en att vilja kämpa för att komma uppåt och få det bättre, istället för att kanske nöja sig med var man är och inte känna att den lilla förändringen är värd mödan att arbeta hårt för en god karma. Eftersom att karma bygger på bestraffningar och belöningar måste de finnas i ett välfungerande samhälle och om man förändrar det så förstörs en viktig del av samhället, vilket kan göra att personerna blir sämre och slutar följa de hinduistiska reglerna om hur man ska leva. Det kan även anses vara farligt med ett samhälle där kastlösa har fler rättigheter och är friare. Många av de kastlösa har förmodligen varit kriminella i sina föregående liv, eftersom att de samlat på sig så pass dålig karma att de blivit födda som kastlösa, och deras atman/själ lever vidare i den numera kastlösa människokroppen, och då är sannolikheten stor att de har det i sig att begå fler brott i denna kroppsform. Om man då låter kastlösa integreras i högkastiga samhällen är risken stor att de kommer förpesta området med kriminalitet och andra oönskade vanor, vilket är något man vill undvika och man bör skydda de som har ett högre människovärde. Numera har kastlösa blivit garanterade en viss mängd utbildningar och kvoteras in, men tidigare har kastlösa haft det väldigt svårt att komma in på framförallt universitetsutbildningar, även om de varit väldigt kompetenta och välförtjänta av det. Kastlösa tenderar också att ha de arbeten som samhället klassar som sämst, även om det finns många undantag, och de har det väldigt svårt att få arbeten. Det är framförallt för att folk inte vill associeras med kastlösa som svårigheterna med att komma in på utbildningar och få arbeten beror på. Kastlösa har väldigt dåliga rykten, och om t ex en restaurang skulle anställa kastlösa skulle majoriteten av kunderna sluta äta på den restaurangen eftersom att de inte vill associeras med kastlösa. Kastlösa kallas också oberörbara och de anses vara orena, på grund av att religionen säger att de kastlösa inte är moraliskt rena framförallt på grund av den onda karman och för att de utför arbeten som man inte vill göra. Det leder till att folk inte vill associeras med dem och att de kastlösas ställning i samhället är väldigt låg. Det finns mycket diskriminering inom hinduismen och folk tenderar att ogilla kastlösa, de får t ex inte komma in i alla tempel utan de som äger templet har rätt till att neka kastlösa inträde till de som är kastlösa och religionen säger ingenting utan låter det vara så. Folk överlag ogillar kastlösa och vill ej gifta sig med dem om de har alternativ som tillhör kastsystemet och helst vill man inte ha dem på sin arbetsplats, och de får låga löner om de mot förmodan skulle bli anställda. De kastlösa kvinnorna har det väldigt dåligt och är lägst ner i kedjan och får motta oerhört mycket diskriminering. Något som bidrar till att göra situationen ännu värre för kastlösa är att de framförallt bor på landsbygden. På landsbygden är det mycket lättare att komma undan med diskriminering och det är mer gammeldags, vilket betyder att de behandlas mycket sämre, och trots att det är olagligt så kommer de undan med det. Även om kastlösa generellt sätt har det väldigt dåligt i det hinduistiska samhället, men det finns även några få saker som gör livet lättare för kastlösa. Kastlösa har t ex inte lika många regler att förhålla sig till som de av andra kast och de kan t ex äta kött med gott samvete. Deras ställning i samhället har även blivit lite bättre på senare tid efter att lagen om diskriminering kommit till. Det finns också möjligheter för kastlösa att ta sig upp i samhället, t ex så var K R Naranyan premiärminister i Indien under ett antal år. Det finns också kastlösa med så kallade bra jobb, som t ex advokater och läkare, och att vara kastlös är inte nödvändigtvis synonymt med att vara fattig. De kastlösa har också möjligheten att konvertera till en annan religion, som bland annat Mahatma Gandhi förespråkat. Gandhi kallade de kastlösa för harijans, vilket ungefär betyder guds barn och han var en stor förespråkare för de kastlösas rättigheter i samhället trots att han kom från en fin familj i det tredje kastet. Enligt hinduistiska levnadsregler får man inte skada några levande väsen, och även kastlösa borde räknas som levande ting, vilket gör behandlingen av kastlösa oetisk och omoralisk, och motiverar ett bättre bemötande av kastlösa vilket inte har skett och på så sätt strider mot religionens budord. Hinduismens etik säger också att man ska vara givmild mot sina medmänniskor, vilket borde leda till att folk som har det bra ställt hjälper de kastlösa att ta sig upp i samhället istället för att diskriminera mot dem och behandla dem som luft. Dock har den delen av religionen inte slagit igenom och folk är inte särskilt generösa mot kastlösa, utan väljer att begå ett moraliskt brott istället. Även om några aspekter utav religionen talar för ett bra bemötande av kastlösa, talar större delen av religionen för ett dåligt bemötande av kastlösa, och det visar sig i samhället där kastlösa har det väldigt svårt att klara sig och leva under bra levnadsvillkor.

15.Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.

Hinduismen har påverkat västerlandet en hel del trots att de inte missionerar eller aktivt försöker sprida sin tro. En stor faktor till hinduismens påverkan på västerlandet är genom the Beatles, som är en musikgrupp från Storbritannien. En medlem i bandet, George Harrison, fick ett intresse för indisk kultur, där hinduism spelar en stor roll. Först blev han väldigt intresserad av den indiska musiken, och därmed de indiska instrumenten, och the Beatles började använda sig av de instrumenten och musiken blev överlag mer ”indisk”. Kort därefter bestämde sig the Beatles för att åka på en resa igenom Indien för att studera meditation, som Harrison var extremt intresserad i och fascinerad över. I Indien träffade de på en så kallad indisk vishetslärare som hette Maharishi som var skaparen av Transcendental Meditation (TM). Senare skulle Harrison också erkänna att han var en medlem av Krishna-rörelsen, och när han avled blev han kremerad och hans aska placerades i den heliga Gangesfloden. Den resan bidrog till att västerländerna fick upp ögonen för hinduism och ledde till den påverkan hinduismen har gjort på västerländerna. Krisha-rörelsen kallas också Hare Krishna, eller mer formellt ISKCON, som står för International Society for Krishna CONnsciousness. Det är en av de få hinduistiska organisationerna som aktivt försöker värva folk. Anledningen till att den kallas Hare Krishna är eftersom att de har ett visst mantra där Hare Krishna förekommer extremt mycket, och det mantrat är oerhört betydelsefullt för ISKCON. Mantrat förekommer i boken Bhagavadgita och är till för att man ska förstå att Hare Krishna är den högsta av gudens alla avatarer, vilket är den formen gudarna har när de är nere på jorden och inte i deras gudomliga former. Hare Krishna följer fyra grundregler som är att man ska vara vegetarian, avstå från alla sexuella handlingar utanför äktenskap och utan avsikt att föröka sig, undvika spel om pengar och avstå från alla sorters droger inklusive kaffe, tobak och alkohol. ISKCON har lockat till sig väldigt många västerlänningar, framförallt efter George Harrisons medlemskap, då folk fick nys om vad det är för något och blev mer nyfikna. Något annat som ökat nyfikenheten för hinduism är yoga och meditation, som är koncept med grund i hinduism, även om de numera spridit sig runt om i världen och ofta används utan religiös betydelse. Otroligt många personer har någon gång utövat yoga eller meditation, och många blir intresserade över yoga respektive meditations härkomst, vilket sedan får folk att bli intresserade av hinduism och hinduism får mer betydelse och inflytelse i samhället, även om det inte finns särskilt många utövare av religionen. Eftersom att hinduism är en religion som är rätt långt bort från oss, både geografiskt och sett från hur de stora religionerna ser ut i Sverige, finns det ett visst ”mysterium” i det hela som får en att bli intresserad av religionen och tycka att den är lite exotiskt, vilket kan göra så att för med sig delar av den hem och integrerar det i ens liv, som man t ex gjort med yoga, vilket ger hinduismen en hel del inflytelse över det västerländska samhället. De flesta grupper inom hinduismen missionerar inte och är ödmjuka, vilket tilltalar flera västerlänningar, som är trötta på det konstanta missionerandet av många religioner, eller att vissa religiösa ska känna att de är bättre än de i andra religioner eller ateister, vilket kan få en motsatt effekt och få folk att ogilla religionen, och vill hellre konvertera till en religion som inte har den aspekten. Något annat som är tilltalande för västerlänningar är tron på reinkarnation, en hel del västerlänningar tror på något sätt på reinkarnation eller är väldigt fascinerande av den tanken. Det leder till att de människorna får en stark koppling till hinduismen och mycket incitament att konvertera till den religionen, vilket leder till mer inflytelse för hinduismen i de västerländska samhällena och att hinduismen påverkar väldigt mycket. Hinduismen är inte heller lika materialistisk som många av de vanligt förekommande religionerna i västerlandet, utan hinduismen fokuserar mer på att bli ett med brahman och ha en bra atman och karma, dvs förenas med naturen och ha en god själ, vilket många tycker är viktigt i västerlandet. Då kan de hämta inspiration från hinduismen och på så sätt påverka samhället genom att använda hinduismens ord för att göra samhället mindre materialistiskt och mer andligt istället. Speciellt med tanke på det materialistiska samhälle vi lever i, där vi i västerlandet konsumerar onödiga varor i allt för hög takt, medan andra människor sliter hårt för att överleva dagen, har det på senare tid blivit viktigare med en bra själ och andlighet, vilket till stor del ursprungligen kommer från hinduismen. ISKCON är endast en av de oerhört många underreligionerna av hinduismen, och man kan till och med säga att hinduism endast är ett paraplybegrepp för underreligionerna. Det finns även flertalet religioner som härstammar från hinduismen, som till exempel jainismen och buddhismen. De har alla tagit sina stora och övergripande idéer och värderingar från hinduismen, men satt lite olika saker i fokus och förändrat, lagt till eller tagit bort vissa aspekter av religionen för att bättre anpassa de hinduistiska tankarna till deras levnadssätt och deras värderingar, och därmed gjort religionen modernare och mer individuell. Detta leder till väldigt mycket flexibilitet och många olika val. Oddsen är rätt höga att det finns någon hinduistisk inriktning som man kan identifiera sig med och vars värderingar känns rätt, vilket leder till att konvertering till hinduismen eller någon av hinduismens inriktningar känns som ett realistiskt steg för en att ta för fler personer, då man förmodligen verkligen kommer tycka om någon av hinduismens inriktningar. Om hinduismen får många anhängare i västerländerna betyder det att religionen får mycket inflytande i samhället och kan påverka saker och ting. Dessutom så gynnas makthavare av att förespråka sådant som hinduismen anser vara viktigt i samhället, och det leder till att de västerländska samhällena blir mer lika det i Indien och andra hinduistiska samhällen, vilket skulle betyda att det västerländska samhället blivit påverkat av den hinduistiska tron. Att det finns så många inriktningar att välja på kan också öppna upp ens ögon för hinduismen och skapa en viss fascination för religionen, som gör att man får ett intresse för att veta saker om hinduismen, vilket ökar sannolikheten för att man ska adoptera in delar av hinduismen i det västerländska samhället och på sådant vis öka religionens inflytande i västerländerna. Hinduismen är en religion som anser att alla människor är olika, och alla ska därför inte behöva följa en enda väg för att komma till moksha. Istället finns det många vägar att ta till moksha, och om man vill kan man försöka göra sin egen om man är en tillräckligt bra människa. Alla vägar har olika saker som vägs in i ens karma, och man kan välja den väg som man bäst kan kombinera med sitt övriga liv, eller beroende på hur mycket tid och kraft man kan lägga ner på vägen. Vissa vägar, som till exempel kärlekens väg, kräver inte lika mycket tid och hängivenhet som andra vägar, till exempel försakelsens väg eller kunskapens väg. Många västerlänningar försöker kombinera sitt yrke med religionen, men det kan vara svårt på grund av att man ställs inför ett ”standardavtal” och alla ska försöka uppnå samma mål och göra samma saker, även om alla människor är olika och det blir väldigt svårt för vissa. Inom hinduismen kan man göra lite som man vill och denna flexibilitet och att man kan gå sin egen väg i religionen uppskattas av väldigt många, och kan vara en stor faktor i mångas val att konvertera till hinduism då flexibilitet och individuell anpassning är viktiga saker för de flesta som lever i västerlandet. När många konverterar eller bildar intresse för något får det, som sagt, mycket mer inflytande och makt i samhället, vilket leder till att samhället blir påverkat till stor del. Gandhi är en stor förebild för många hinduister och han har påverkat det hinduistiska samhället en hel del genom att bland annat kämpa för kastlösa och kvinnors rättigheter i samhället innan han blev mördad, men även många personer som inte är hinduister ser upp till honom för hans kamp för mänskliga rättigheter och hans ahimsa metoder, det vill säga att han inte använde sig av våld för att få igenom sin vilja, utan mer civil olydnad och dylikt. Gandhi, som utbildade sig i Storbritannien, blev stor i västerlandet, även om han förespråkade att Indien skulle bli helt frigjort från Storbritannien tills storbritanniskt missnöje, och han har inspirerat många till att inte använda våld för att få igenom sin vilja, t ex hade han stor påverkan på Martin Luther King, som också använde sig av anti-våld metoder för att ge mörkhyade fler rättigheter och större frihet i USA under 1900-talet.

Källor:

Gleerups Portal- Utkik Religion

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismen

http://religionsfroknarna.se/?page_id=63

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hinduism

https://sv.wikipedia.org/wiki/Samsara

https://en.wikipedia.org/wiki/Moksha#Moksha.2C_nirvana_and_kaivalya https://en.wikipedia.org/wiki/J%C4%ABva_(Jainism)

https://en.wikipedia.org/wiki/%C4%80tman_(Buddhism)

http://www.dhamma.se/buddha/141.htm

https://www.fragaprasten.fi/fragor-och-svar/himmel-och-helvete/vad-hander-efter-doden-enligt-kristendomen

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/efterdod.htm

http://buddhist.se/smf/index.php?topic=392.0