1.Jämför
legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus (se Berättelsen
om Jesus och de första kristna) och Muhammed (se Muhammed –
berättelsen om den siste profeten). Vilka likheter och skillnader finner du?
Legenden
om Siddharta Gautama och berättelser om den muslimska respektive kristna
motsvarigheten har många skillnader och likheter med varandra. Först och främst
är de alla tre berättelser och legender om mer eller mindre religiösa personer
som har en stor betydelse för de troende. De är alla tre ”profeter” för de olika
religionerna, dock så skiljer det sig delvis genom att Muhammed anses vara den
siste profeten, Siddharta Gautama i grund och botten en vanlig människa som
startat en religion och ingen egentlig profet då han inte startat en vanlig
religion utan mer ett levnadssätt eller filosofi, och Jesus är en version av
gud som blivit skickad till jorden för att inspirera folk och är inte en
profet. Både Jesus och Buddha föddes på ett märkvärdigt vis, medan inget
speciellt nämns med Muhammeds födsel bortsett från att hans far redan var död.
Buddha blev född i sin egen trädgård av hans mor som födde stående och Jesus
hade en jungfrufödsel, vilket innebär att han inte föddes på ett biologiskt
sätt, utan att gud befruktade Maria. Födseln tog dessutom plats i ett stall. Av
det som framkommer finns det inget speciellt med Muhammeds födelse vilket
skiljer honom från Jesus och Buddha. Eftersom att de grundade varsin religion så
föddes de givetvis in i en annan religion. Buddha föddes som en hindu, Jesus
föddes som en jude och Muhammed var troligtvis född som en polyteist, vilket
innebär att man trodde på flera olika gudar. Buddha var en prins och föddes väldigt
rik och mäktig, och han levde helt enkelt i ett stort överflöd. Dock så ger
Buddha upp detta och väljer att leva som en munk med väldigt få ägodelar
istället. Jesus och Muhammed hade inte alls samma förutsättningar. Muhammed
tillhörde en mäktig familjestam, men hans familj tillhörde den fattiga grenen
av stammen och Muhammed blev dessutom föräldralös tidigt vilket endast gjorde
saker och ting värre, senare i livet blev dock Muhammed mer välbärgad. Jesus
föddes också in i en relativt fattig familj och igenom hela sitt liv hade han
väldigt få personliga ägodelar. Hela sitt unga liv blev Buddha skyddad från
omvärlden av hans föräldrar för att han inte skulle börja filosofera utan
istället bli en bra krigare och kunna ta över efter sin far. Det ledde till en
stor chock när han kom utanför hemmet för första gången och stötte på precis
det han blev skyddad från, ålderdom, sjukdom och död. Muhammed och Jesus levde
väldigt olika liv. Muhammeds föräldrar dog tidigt vilket ledde till att han i
tidig ålder utsattes för livets orättvisor, vilket gjorde så att han började
filosofera och tänkta på livet i allmänhet redan som ung. Muhammed gifte sig
också med en kvinna som var mycket äldre än honom och han fick arbeta hårt som handelsman.
Jesus blev inte heller skyddad på något vis och började tidigt filosofera, t ex
så diskuterade han väldigt mycket med de skriftlärda i templet i Jerusalem redan
vid tolv års ålder på en resa dit med sin familj. När Jesus sedan var något
äldre fick han arbeta väldigt hårt som snickare. Buddha hade också en mycket
säkrare tillvaro än både Jesus och Muhammed. Buddha hade en väldigt stark
ställning i samhället och när han valde att predika om sitt levnadssätt blev
han accepterad och mottog inga hot. Jesus däremot levde i viss fara hela sitt
liv, han blev korsfäst för att han utgjorde ett hot mot judendomen och hans
anhängare blev efterföljda. Redan som ung försökte Herodes den store döda Jesus
då han utgjorde ett hot och Herodes beslutade sig för att ta död på alla pojkar
under 2 år, dock så kom Jesus undan eftersom att hans familj flydde till
Egypten. I början av Muhammeds liv stötte han inte på mer problem än fattigdom
och föräldralöshet, men senare i livet fanns det fler som ville honom illa mycket
på grund av hans inflytelse i samhället. Dock så var det svårt att skada
Muhammed eftersom att han hade en väldigt hög ställning i samhället. På så sätt
har Buddha inte genomlevt ett lika tufft liv med en massa motstånd och folk som
vill en illa. Jesus och Muhammed har också stött på mycket hårdare motstånd än
Buddha med sina läror. De fick alla tre många anhängare tidigt då de börjar
predika och de samlar alla på sig en stor skara lärjungar som hjälper till att
sprida religionen, och på så sätt göra den mycket större med fler anhängare
vilket gjort religionerna till världsreligioner. Därför är de alla tre väldigt
skickliga på att få folk att tänka som de gör och se världen från deras
perspektiv, samt övertyga folk att de har rätt i sin lära. Både Jesus och
Buddha återuppstod på något vis. Efter att Jesus blivit korsfäst uppstod han
från döden, men det var dock en engångsföreteelse. Buddha uppnådde nirvana
under sin livstid, men innan dess är det väldigt troligt att han levt några liv
och att Siddharta Gautama reinkarnerat någon gång. Däremot finns det ingenting
i Muhammeds liv som talar för en potentiell reinkarnation. En annan likhet
mellan Jesus och Buddha var att de hade speciella krafter. Jesus var ingen
vanlig person och kunde bland annat gå på vatten och omvandla vatten till vin.
Buddha var en vanlig människa, men genom sin meditation kunde han göra
särskilda saker som bland annat telepati. Trots att de alla tre spenderade
mycket tid på att predika och sprida sin livsåskådning var de alla gifta eller
hade ett mer eller mindre officiellt förhållande med någon. Buddha hade
Yasodhara som han var gift med, Jesus hade Maria av Magdala som det är troligt att
Jesus hade ett förhållande med, och Muhammed hade flertalet fruar varav den
första var Khadija. Både Jesus och Muhammeds budskap var centrerade kring gud,
då Jesus ansågs vara en gestalt av gud och Muhammed en profet som kommunicerade
med gud och fick veta guds budskap till folket, och Jesus var som sagt jude och
Muhammed föddes troligtvis som polyteist. Buddha skiljer sig däremot åt eftersom
att han inte trodde på någon gud och hans budskap kretsade kring en ordning i naturen
för att bli upplyst och slutligen komma till nirvana. Dock så var de alla tre
upplysta och hade en kunskap som få hade och bidrog på så sätt med ett nytt
perspektiv på världen genom skrifter som bevarades. De hade alla på olika sätt
kommit fram till den kunskapen, Buddha genom meditation, Muhammed genom att
isolera sig själv ute i öknen och Jesus genom att vara skickad av gud för att
rädda folket. Sedan gick de alla tre och förmedlade sin kunskap till alla de
kunde. Jesus dog när han var under fyrtio och Muhammed dog i sextioårsåldern, och
Buddha dog i åttioårsåldern. Jesus blev alltså yngst av de alla om man endast
räknar med de åren han var på jorden, Muhammed blev någorlunda gammal och
Buddha blev väldigt gammal, speciellt då han levde först av de alla tre. En
likhet mellan de alla är att de kommer från Asien. Muhammed och Jesus kommer
från ungefär samma del av Asien och Buddha kommer från Indien, men de är alla
tre asiater. Dock så finns det en väldigt stor skillnad i hur kulturen ser ut i
Asien, och eftersom att Buddha levde på en annan plats vid en annan tidpunkt,
så såg kulturen väldigt annorlunda ut från den av Jesus och Muhammed, som
visserligen hade stora skillnader men var mer lika varandra än Buddhas
situation. Buddhas budskap skiljer sig då han startade en cirkulär
livsåskådning, det vill säga att livet på jorden går runt istället för att det
tar slut eller man kommer till en annan plats. Muhammed och Jesus grundade
istället linjära religioner där man lever ett liv på jorden och sedan inväntar
domedagen då man antingen kommer till ett paradis eller ett helvete. Dock så
tror de alla att ens handlingar får konsekvenser som kommer drabba en senare i
livet.
8. Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen
från varandra?
Buddhismen
har, som många andra stora religioner, flertalet inriktningar. De två största
inriktningarna inom buddhismen är theravada och mahayana. De olika lärorna
uppstod ur frågeställningen som uppkom en tid efter att Buddha avlidit angående
om vem som kan uppnå nirvana och hur Buddha kunde hjälpa människor. Utifrån
denna frågeställning separerades folket inom religionen och flera inriktningar
bildades. Theravada betyder de äldstes lära och är som namnet lyder den allra
äldsta läran inom buddhism. Mahayana betyder den stora farkosten och
utvecklades kring Bhutan, Mongoliet, Nepal och Tibet för att sedan spridas runt
till övriga buddhistiska länder. Därför kallar man ibland mahayana för
nordbuddhism, och den version av mahayana som spreds till Kina, Japan, Korea
och Vietnam kallas ibland östbuddhism. Theravada kallas sydbuddhism eftersom att
den uppkom främst i Sri Lanka, Mongoliet, Thailand, Burma, Laos och Kambodja
som är benägna i Asiens södra delar. Theravada är som sagt den äldsta
inriktningen och den ursprungliga läran av buddhism. Det är en anledning till
att kvinnosynen är sämre inom theravada än mahayana, t ex kan kvinnor inte bli
nunnor, vilket de kan bli inom mahayana, och mannens intresse sätts i fokus
före kvinnans, eftersom att theravada grundades under en tidsperiod då kvinnan
sågs som väldigt mycket sämre än mannen och theravadas lära har inte följt med
förändringen i världen kring kvinnosynen. Mahayana framkom senare i tiden, då
kvinnosynen var något bättre och därför har mahayana fått en bättre kvinnosyn.
En väldigt stor skillnad på de båda riktningarna är hur många som kan ta sig
till nirvana samtidigt. Det finns bara en person som kan vara buddha åt gången
inom theravada och därför kallas den läran även hinayana, vilket betyder den
lilla farkosten eftersom att farkosten endast kan bära med sig ett fåtal
personer till nirvana i kontrast med den stora farkosten, som mahayana kallas
då alla får följa med och man inte måste vara en munk för att kunna bli buddha.
Inom theravada är det endast munkar som kan komma till nirvana och bli buddha
och den är på så sätt skapad för få utövare. Alla kan bli buddha inom mahayana
eftersom att man anser att det existerar oändligt antal världar inom universum
och det krävs en buddha för varje värld, och då finns det oändligt antal möjligheter
att bli buddha så länge man förtjänar det. Då behöver man inte vara en munk och
verkligen ägna sitt liv till att bli buddha utan det räcker att man har en
tillräckligt god karma och att man blir upplyst på annat vis. På så sätt är
mahayana mer skapad för folket då det inte krävs något särskilt och att bli
buddha inte är någon exklusivitet endast tillgänglig för vissa och en mer
modern version av buddhismen som är till för alla att kunna följa. Hur nirvana
ser ut skiljer sig även lite mellan de två inriktningarna. Inom theravada ses
nirvana mer som ett tillstånd av tomhet som man inte direkt upplever, men i
mahayana ser man mer på nirvana som ett paradis och ett tillstånd av evig
lycka. Vägen dit i theravada är väldigt tydlig och logiskt beskriven så att
munkarna får tydliga instruktioner att följa. I mahayana finns det inte en lika
tydlig väg utan man får lite skapa sin egen väg. De som följer theravada anser
inte att det finns någon hjälp att få genom böner och dylikt eftersom att
buddha är på ett annat plan och inte kan göra något till skillnad från gudar i
andra religioner, utan det gäller att hjälpa sig själv om man vill uppnå
nirvana. I mahayana tror man på så kallade bodhisattvor som är människor som
uppnår nirvana men bestämmer sig för att stanna kvar på jorden och reinkarneras
igen med syftet att hjälpa andra att komma till nirvana, och de finns till
hjälp för vanligt folk som vill uppnå nirvana och det finns väldigt många
sådana. Buddha var till exempel en bodhisattva som stannade kvar på jorden
eftersom att han älskade människorna väldigt mycket och ville hjälpa dem.
Därför är han väldigt dyrkad inom mahayana och tillbes ibland som en gud, även
om man inom läran inte tror på gudar. En annan mycket populär bodhisattva är
Avaloketishvara som firas med bland annat danser. Avaloketishvara kan avbildas
som både man och kvinna och har elva huvuden och väldigt många armar. I
theravada ses buddha mer som en inspiration och något att efterfölja och det
slutgiltiga målet är att bli buddha och komma till nirvana. Inom mahayana är
ofta målet att bli en bodhisattva, och på sätt är buddha också en förebild som
man vill göra samma sak som. Även om det finns väldigt mycket skillnader på
riktningarna, är de i grund och botten olika versioner av en tro eftersom att
de båda tror på samma saker.
10. Vad
är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns
det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon
inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam?
Att man kan
vli bodhisattva är ett buddhistiskt koncept som främst finns inom mahayana och även
inom den tibetanska buddhismen eller lamaism som den också kallas. En
bodhisattva är en människa som uppnått nirvana, men avsagt sig det eftersom att
personen vill förbli på jorden för att hjälpa andra att uppnå nirvana på grund
av en stor kärlek till människorna som man hellre vill hjälpa än att själv komma
till nirvana. Ordet bodhisattva betyder ungefär varelse fylld av upplysning.
Inom mahayana spelar konceptet om bodhisattva en väldigt stor roll och alla
bodhisattvor firas och dyrkas. Inom tibetansk buddhism är det framförallt
Avaloketishvara, som är den populäraste bodhisattvan, som är väldigt viktig eftersom
att man tror att den återföds som deras Dalai Lama, som är den andliga ledaren
i Tibet. Det finns många aspekter av bodhisattvan som har många likheter med den
katolska och ortodoxa kristendomens helgon, då den protestantiska tron avvisar
all tro på helgon med en speciell anknytning till gud då Jesus är den enda som
har en sådan förbindelse med gud och det räcker med en, och islams änglar. Bodhisattvor
och buddhor räknas som heliga inom buddhism och det förekommer att man ber till
dem, vilket starkt påminner om helgonen inom kristendomen och även till viss
del islams änglar. Både bodhisattvor och änglar har som uppgift att förmedla
till folket hur saker och ting ligger till och hjälpa dem att uppnå sin fulla
potential, änglarna genom att sprida guds budskap och bodhisattvorna genom att
hjälpa folk att bli upplysta. Dock så har änglarna fler arbetsuppgifter, som
att skydda människor och notera människornas gärningar. Precis som man i
kristendomen kan bli ett helgon kan man bli en bodhisattva inom buddismen. Dock
så kan man inte bli en islamsk ängel utan det är något som man skapar och de är
födda ur ljus. Både änglar och bodhisattvor kan agera, men det skiljer sig åt
eftersom att änglar är skapade för att inte ha något val över vad de gör och
följer guds ord blint medan bodhisattvor kan hjälpa till hur de vill och göra
vad de anser vara bäst. Helgon är däremot döda då man måste vara död för att
bli helgonförklarad, och de kan därför inte agera på något sätt, annat än i
himlen där de antas vara. De är alla tre upplysta eftersom att bodhisattvor är
upplysta människor som fortsätter med sitt liv på jorden för att hjälpa andra,
änglar befinner sig i guds närhet och hjälper till att förmedla kunskap till
människorna, och helgonen är de som haft en väldig närhet och förbindelse till
gud och hjälpt till med att förmedla hans budskap. Helgon och bodhisattvor har
både levt liv fyllda med kärlek till sina medmänniskor och mycket omtanke, samt
en väldig godhet då bodhisattvorna måste ha en bra karma och för att bli ett
helgon måste man vara en god person. Därför kan man anse att de är väldigt lika
koncept som bygger på ungefär samma sak, men det finns också stora skillnader
mellan de tre och motsvarar inte helt varandra.
12.
Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist?
Hur tar det sig uttryck i en buddhists vardag?
De tre
juvelerna är en viktig pelare i en troende buddhists liv och tar mycket plats.
De tre juvelerna kan jämföras med den kristna trosbekännelsen eller islams fem
grundpelare, då det handlar om att erkänna Buddha, dharma och sangha och ta sin
tillflykt till dem genom att de utgör en stor del av ens liv och man söker
tröst hos dem. Det är dock noterbart att de tre juvelerna inte talar om någon
gud, mer än Buddha som skulle kunna tolkas på det viset, vilket de andra
religionerna tar upp i sina trosbekännelser och därför är det inte en religiös
trosbekännelse på samma sätt. De tre juvelerna lyder översatt till svenska ”Jag
tar min tillflykt till Buddha.”, ”Jag tar min tillflykt till dharma.” och ”Jag
tar min tillflykt till sangha.”. Att ta sin tillflykt till Buddha innebär att
man följer läraren, som Buddha ses som, och att man lär sig om Buddha för att
kunna följa hans spår till nirvana. Eftersom att det inte finns någon gud i
buddhism ses Buddha som extra viktig och han är en stor förebild och
inspiration för folket, och han anses vara en lärare som ska lära folket att ta
sig till nirvana, bland annat genom den åttafaldiga vägen. Att ta sin tillflykt
till dharma betyder att man följer läran och dharma är redskapet och vägen man
använder för att kunna ta sig till nirvana, det är alltså metoden och vägen man
följer efter läraren med mot befrielsen. Översätter man dharma till svenska
blir det ungefär den heliga vägen. Dharma delas ofta upp i två delar av olika
nivåer, en för vanliga människor och en för munkar, nunnor och extraordinärt
visa personer. Vanliga människor behöver endast skänka gåvor till nunnor och
munkar samt följa fem av tio levnadsregler och kan på så sätt förbättra sin
karma inför sitt nästa liv. Munkar och nunnor lever efter den andra nivån och
de måste följa alla tio levnadsreglerna, förstå och följa den åttafaldiga
vägen, som enligt Buddha är vägen till nirvana, och de fyra ädla sanningarna. De
tio levnadsreglerna är man inte får döda, stjäla eller ljuga, man måste avstå
från sex, alkohol, lyx, underhållning, sena måltider, bekväma sängar och även
guld, silver och pengar varav de fem första är de som även vanligt folk måste
följa med undantag för sex inom äktenskap. Att ta sin tillflykt till sangha
innebär att man tar sin tillflykt till gemenskapen, där de olika församlingarna
för munkar och nunnor syftas på. Syftet med dessa församlingarna är att föra
läran vidare, så att de tre juvelerna fortsätter att spridas och av den
anledningen är det vanligt förekommande att barn spenderar mycket tid i kloster
bland munkar och nunnor då det kan vara den enda möjligheten till att få en bra
utbildning. Buddha hyllas på väldigt många olika sätt genom de tre juvelerna. Tidigare
var de ute och vandrade konstant, men med tiden har det förändrats och numera
är församlingarna samlade i kloster som kan befinna sig både ute på landsbygden
och inne i städer. Det är inte specificerat någonstans hur man ska tolka de tre
juvelerna, utan det är väldigt varierande. Vissa ser på juvelerna ungefär som
en trappa där man följer stegen i tur och ordning, då tar man sin tillflykt
till Buddha först och främst och lär sig mer om honom. Sedan lär man sig mer om
läran och dylikt och om man till slut är redo för det kan man bli en medlem i
sangha. Dock är det inte nödvändigt att vara en munk eller nunna för att vara
en äkta buddhist, utan det är bara en möjlighet i livet, och människan har
makten att välja själv i sitt liv. Det finns olika inriktningar inom buddhismen
och de lägger mycket fokus på vad de tycker är viktigt. Därför kan man säga att
olika buddhistiska inriktningar värdesätter vissa juveler högre än andra och är
viktigare inom just den inriktningen. Till exempel brukar man säga att mahayana
sätter mest fokus på den första juvelen om att ta sin tillflykt till Buddha,
theravada sätter mest fokus på den andra juvelen om att ta sin tillflykt till
dharma, och tibetansk buddhism sätter mest fokus på den tredje juvelen om att
ta sin tillflykt till sangha. Många människor har altare hemma med statyetter
av Buddha som man tillber och det är ett sätt att visa sin uppskattning för
Buddha, vilket kan vara väldigt krävande om man lever ett stressigt liv och
sedan vill hinna med att be till Buddha frekvent. En vanlig buddhist måste ge
gåvor till nunnor och munkar för att förbättra sin karma, och det kan ta mycket
tid och pengar att alltid preparera gåvor till dem, och i en fattig familj kan
det vara väldigt tufft, men nunnorna och munkarna lever på det vanliga folkets
frikostighet och skulle annars inte klara sig. Alla troende buddhister måste
följa minst fem regler, och det kan vara väldigt begränsande då man inte kan
göra som man vill utan att konstant tänka på de fem reglerna. När man är van
vid dem blir de dock som lagar man lever efter och vardag, men att inte dricka
alkohol eller någon gång få dra en vit lögn kan kännas väldigt onaturligt för
vissa västerlänningar. Väldigt många buddhister väljer att bli vegetarianer
eller veganer på grund av den första levnadsregeln om att man inte får döda,
det betyder att det blir mycket omständligare att äta mat och livet blir i
allmänhet svårare. Dock så understryks det att man måste lyssna på sig själv
och sin kropp även när det gäller kosten och det är viktigt att följa sitt egna
samvete, även om det betyder att man inte blir vegetarian. Det finns också
många buddhistiska högtider som man får fira som kretsar kring de tre juvelerna.
De högtider man firar är det buddhistiska nyåret, Buddhas födelse, upplysning
och död, men man kombinerar ibland Buddhas födelse, upplysning och död in i
Vesak, som är den största högtiden. Då brukar man dekorera tempel och hus med
ljus för att illustrera hur Buddha blev upplyst. Buddhas födsel den åttonde
april firas varje år i Japan och kallas Hana Matsuri, vilket betyder
blomsterfestivalen. Genom att göra detta visar man sin uppskattning för Buddha
och att man tar tillflykt till honom, vilket betyder att man följer den första
juvelen. Pilgrimsresor är vanliga och ett annat sätt att visa att man tar
tillflykt till Buddha. Pilgrimsresorna görs till så kallade stupor, som är
platser utspridda i Indien med skrin i som är fyllda av Buddhas aska från när
han blev kremerad. Askan stoppades i skrin som skickades runt till de mest
betydande kungarikena i Indien under tidsperioden. Människor åker dit och
bränner rökelse samt offrar blommor och färgpulver i hopp om att få kraft från
de heliga föremålen. Det kräver mycket hängivelse för att besöka stuporna och
ofta är färderna dit långa och kostsamma. Det finns också vissa ceremonier som
man går igenom som buddhist, t ex så har man en namngivningsceremoni i ett
kloster. Det finns ingen buddhistisk motsvarighet till bröllop, utan det görs separerat
från religion, men det är kutym att man uppsöker ett kloster och får en
välsignelse efter vigseln. När buddhister dör är det vanligaste sättet att
begravas kremering, vilket också är det Buddha gjorde. Meditation är en mycket
viktig del av buddhismen och det är väldigt vanligt att buddhister mediterar
dagligen, vilket har en enorm påverkan på hur deras vardagsliv ser ut. De
flesta buddhister tänker också konstant på sin karma och hur de kan förbättra
den, vilket tar upp en stor del av tankeverksamheten och förändrar ens vardag. Det
ställs höga krav på buddhister världen om och man måste vara väldigt hängiven
till religionen då mycket tid går åt till det och tron måste komma först.
15. På
vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du
har haft störst betydelse?
Trots
att buddhismen är en väldigt avlägsen religion för oss i västvärlden har flera
av dess tankar nått västvärlden och inspirerat många. Genom boken Lost Horizon
som skrevs av brittiska James Hilton år 1933 spreds buddhismen till fler
människor som en väldigt positiv religion och fascinerade väldigt många som
fattade tycke för buddhismen. Boken handlade om en plats, Shangri-La, som
befann sig uppe i Himalaya och var som ett paradis, fast nere på jorden. I
Shangri-La levde befolkningen otroligt länge och beskrevs nästan som odödliga. Boken
hade väldigt stor inflytelse på västvärlden, bland annat döpte den amerikanska
presidenten Franklin D. Roosevelt presidenternas lantgård till Shangri-La, dock
ändrades namnet senare till Camp David. Shangri-La har sedan använts i många
låtar, flertalet platser i böcker och spel, och även namn på band. Konceptet
med karma är väldigt tilltalande för många i västerländerna eftersom att en
stor vikt läggs på rättvisa och att man får vad man förtjänar. Den tanken gör
att många fattar tycke för buddhismen. Många talar om karma i sitt vardagsliv
och det finns många medier som talar om karma, vilket bidrar till en spridning
av konceptet och en spridning av buddhism. Meditation och mindfulness, som är
att iaktta sig själv i icke dömande syfte med all uppmärksamhet man har och är
en översättning av ”pali”, är andra sätt som buddhismens koncept spridits,
fascinerat omvärlden, och sedan blivit integrerade i västvärldens samhällen. Att
buddhism uppmärksammas som en ovanligt fredlig och lugn religion hjälper till i
spridningen då religionen får ett bättre rykte och står i bättre dager samt mer
uppmärksamhet. Det får folk att bli mer positiva till att sprida buddhismens
tankar som då får ta större plats i västvärlden. Anledningen till att den anses
vara mycket lugn och fredlig är på grund av att man inte får döda och inte ska
använda våld, vilket leder till att de flesta är vegetarianer, samt Dalai Lamas
aktivism för fred och mottagande av Alfred Nobels fredspris. Religionen är
väldigt anpassningsbar och sätter stort fokus på att göra vad man själv tycker
känns rätt, man kan också välja fritt bland de många riktningarna eller själv
göra en kombination på flera där man följer det man värdesätter mest inom den
buddhistiska läran, vilket gör den enklare att följa för västerlänningar och
bidrar till att sprida dess tankar. Buddhismen kan också ses mer som en
filosofi än religion, vilket stärks av att det inte finns några gudar även om
de inte förnekar att gudar kan finnas, som är attraktivt för många
västerlänningar som gärna vill undvika religion, men leva efter någon speciell
livsåskådning eller filosofi, vilket man då får. Det betyder också att man inte
behöver följa den lika hängivet som en religiös troende och det är enklare att
själv anpassa sin tro. På så sätt behöver man inte heller byta kultur i samma
bemärkelse som om man bytte till någon annan religion, dessutom så är många
högtider buddhister firar mer tillhörande deras kultur än själva religionen.
Buddhismen är emot det konsumtionsberoende som finns i västvärlden och den
tanken passar in med många personer i västvärlden som försöker bekämpa den
onödiga konsumtion, och som sedan sprider buddhismens tankar vidare. Det är
även tilltalande med nirvana och reinkarnation för många västerlänningar och
det är ett relativt nytt koncept för många västerlänningar som blir fascinerade
av det, och sedan sprids tankarna i västvärlden. T ex så finns det många band
vars namn grundas på buddhistiska koncept, inte minst nirvana. De har i sin tur
skapat intresse för den buddhistiska religionen. Buddhismen grundades i Indien,
som varit en engelsk koloni. Eftersom att det varit en engelsk koloni finns det
många engelsktalande, vilket underlättar för turismen i området och fler väljer
att åka till det området. När folk åker till området uppmärksammar de kulturen
och lär sig oftast en hel del om det, och då inte minst om religionen. Då finns
det en hel del besökare som fascineras över buddhismen och sedan väljer att ta
med sig delar hem och sprida det i hemlandet. Den asiatiska buddhismen och den
västerländska buddhismen skiljer sig dock åt till stor del. De som föds in i
religionen placeras in i en speciell inriktning och följer sedan den hängivet,
medan det är vanligt för västerlänningar att inte ha en specificerad inriktning
att följa. Kulturen skiljer sig också åt till stor del, och mycket inom
religionen baseras på kulturen, därför förekommer det en skillnad i t ex vilka
högtider man firar. Det sätt som har störst betydelse för spridningen av
buddhism till västvärlden anser jag vara hur utbrett det blivit med karma och
meditation. Karma och meditation har blivit väldigt stora även i västvärlden
och de flesta tycker att det är bra metoder för att skipa rättvisa eller få ett
visst lugn. De flesta tycker att rättvisa är väldigt viktigt och det är bland
annat därför man har väldigt rättvisa domstolar och lagstiftning i västvärlden,
och detta koncept om att det man gör kommer få konsekvenser som överensstämmer
med vad man gjort är ett väldigt omtyckt system som många känner är bra. Många
i västvärlden lever i ett väldigt hetsigt och stressigt klimat som man kanske
inte orkar med utan att bli helt dränerad, och då passar meditation väldigt bra
in i livet då man kan få ett visst lugn från det. Genom att folk tyckt om dessa
buddhistiska läror har de blivit integrerade i samhället och fortsatts sprida,
så det hade räckt om en person blivit fascinerad av karma eller börjat meditera
för att det skulle spridits till vänner och bekanta som sprider det vidare
tills slutligen alla är familjära med koncepten.
16.
Förklara begreppet diaspora. Känner du igen det från någon annan religion?
Diaspora är grekiska för förskingring som i
kringspriddhet. Man menar att en grupp blir utspridd och många lever i länder
där gruppen är i minoritet som är långt bort från gruppens ”fästning” där
religionen är som störst vid en betydelsefull plats. Det används också som
begrepp för en känsla som man kan få när man lever långt bort från sitt hemland
i ett land där ens religion är i minoritet och man trots det känner att sin
religion är extra stark. Anledningen till att religionen uppfattas som starkare
är ofta på grund av att man tidigare tagit den för givet och nu när man är mer
ensam om det blir det en större del av ens identitet och kultur, och då blir ett
sätt att hålla fast i ens identitet genom sin religiositet. Det tar också en
större plats i ens vardagsliv och ses som mer exotiskt då folket i ens
omgivning inte är vana vid denna nya kultur och ett större ansvar vilar på en
då man måste fixa det mesta religiösa själv. Dock finns det även olika
församlingar och grupper som hjälper varandra med detta. T ex finns det många
buddhistiska tempel och församlingslokaler där buddhister kan få en buddhistisk
gemenskap och hjälpa varandra att bevara sin tro, sitt språk och sin kultur,
och även hjälp med att föra läran vidare till ens barn t ex. Denna känsla har
kommit till att även den bli kallad diaspora under senare tid av olika
religionsvetare. Diaspora förekommer även i andra religioner, som t ex
judendomen. Inom judendomen anser man att hela världen förutom Israel, som är
det land judarna tilldelades år 1948, är diasporan, det vill säga att judarna
inte känner tillhörighet till något land förutom Israel, där en dryg tredjedel
av världens judar bor. Resten av judarna bor i diasporan, och trots att de har
blivit tilldelade ett eget land känner de inget behov av att flytta av olika
anledningar. De kan också känna diaspora och känna en extra stark känsla av sin
religion på platser långt bor av samma anledningar som buddhister kan i
västvärlden.
Källor:
Utkik Religion
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar