Likheter:Båda metoder är till för att kränka någon och sätta någon i en position de inte vill vara i. I metoderna finns det ofta flera förövare mot ett offer. Oftast söker sig förövarna på ett lätt offer, kanske någon som är yngre eller har en sk låg status i samhället. De är båda förfärliga och helt oacceptabla. En till likhet mellan mobbningsmetoderna är att föräldrar och vuxna i omgivningen ofta inte vet vad som händer eller ignorerar det. Förövarna är ofta själv utsatta för mycket problem eller har själv blivit mobbade. Ofta drivs de dessutom av avundsjuka. Mobbare är också misslyckade och vill förstöra för andra. Båda sätten är främst använda av ungdomar mot andra ungdomar, ofta för att få egen status. Ofta leder det till att andra blir rädda för en och inte vill bli utsatta, då inbillar man sig att man är populär för att ingen vågar säga emot en och de ser ut att tycka om en.
Skillnader:De utspelar sig i olika miljöer, den traditionella metoden händer ofta i skolan eller på fritiden, samtidigt som den andra metoden är över nätet. Nätmobbning används i en större grad nu än vanlig mobbning. Det är svårare att fly undan nätmobbning, då det inte räcker att lämna platsen. Över nätet är det möjligt att vara anonym så att offret inte vet vem som gör det. Det är lättare att polisanmäla traditionella mobbare än nätmobbare, då det oftare är fysiskt och man vet vem som gjort det. Vanligare bland killar med traditionell mobbning och nätmobbning bland tjejer. Det är nyare med nätmobbning. Traditionella mobbare är ofta mycket modigare då de måste gå fram till någon och säga/göra det, men nätmobbare sitter bakom en skärm och är extremt fega. Ofta används härskartekniker i den traditionella formen av mobbning. Ofta är det grövre över nätet och fler människor deltar då man kan vara anonym och inte gör det mot någons ansikte.
torsdag 28 januari 2016
tisdag 19 januari 2016
fredag 15 januari 2016
Etiska dilemman
Etisk fråga: För eller emot strängare straff för mord?
Ja, enligt
konsekvensetiken
Först och främst är det näst intill omöjligt att återintegreras i det samhället efter att ha suttit i fängelse under en längre tid, framförallt efter att ha mördat någon. Förövarna skulle ha dåliga möjligheter till arbete och bostad, och de skulle bli behandlade olika. Återfalls risken skulle vara hög och de vill kanske tillbaka till fängelset. De måste också bli straffade och förstå att det inte är accepterat.
Nej, enligt
konsekvensetiken
Mordantalet blir inte minskat av hårdare straff, dock kan detta bero på att det redan är fler mord och det därför behövs strängare straff. Om någon oskyldig döms blir det också värre för dem och extremt orättvist.
Ja, enligt
pliktetiken
Mord är det värsta straffet och måste därför ha ett långt och hårt straff. Att mörda är helt oacceptabelt och måste bestraffas.
Nej, enligt
pliktetiken
Straff bör vara milda så att brottslingarna kan integreras tillbaka till samhället och inte heller kosta staten lika mycket pengar.
Ska skolans ordningsregler om klotter alltid användas?
Ja, enligt konsekvensetiken
Klotter är dåligt och kostar staten en massa pengar, därför ska inget klotter tillåtas och ingen bör klottra. Om förövaren blir känd kan de bli straffade och omotiverade och sluta.
Nej, enligt konsekvensetiken
Klotter är konst som bör berömmas istället för att förstöras. Barn ska ges möjligheten att lära sig konsten istället.
Ja, enligt pliktetiken
Klotter är olagligt och bör inte uppmuntras eller tillåtas.
Nej, enligt pliktetiken
Barn bör ha rätt att göra vad de vill och FNs barnkonvention tillåter det. De generationerna som fått göra det kommer bli mer kreativa och konstnärliga.
Ska man tala om för läraren att någon fuskar på ett prov?
Ja, enligt konsekvensetiken
Man kan bli favoriserad av lärare om man tjallar och ser till att ingen fuskar. Folk kan tro att man aldrig fuskar själv. Man kan tycka att allt ska vara rättvist och att det är fel att fuska. Dessutom hjälper man personen i längden genom att tjalla.
Nej, enligt konsekvensetiken
Det schyssta att göra är att hålla tyst om det. Då kan man få personens förtroende och den lär tycka om en. Man vill inte heller att hela klassen vet att man är en tjallare. Om man själv vill fuska eller har fuskat kan det löna sig att inte berätta och endast en hypokrit skulle ange någon annan för något de själva gjort. Man kanske inte bryr sig tillräckligt för att gå igenom mödan att säga till någon annan utan bara låter det vara och bryr sig om sig själv istället. Fuskaren kan ha spenderat pluggtiden åt att hitta bra sätt att fuska och kan vara personens sätt att klara provet och en utomstående bör inte förstöra det om läraren inte har märkt det.
Ja, enligt pliktetiken
Rätt ska vara rätt. Regler bryts under fusket och personen i fråga måste bestraffas. De som inte fuskar under provet hamnar under orättvisa förhållanden och har det svårare.
Nej, enligt pliktetiken
Det är personens ensak och ingen annan ska lägga sig i förutom läraren. Att skvallra är också fel.
Ska man svara ärligt att man tycker att kompisens tröja är ful?
Ja, enligt konsekvensetiken
Kompisen litar på en och ber om ens ärliga åsikt. Om personen frågar en bör man inte ljuga och det blir värre om kompisen går runt med en ful tröja. Någon annan som inte står kompisen lika nära kanske säger det istället, vilket förmodligen skulle skada hens känslor mer än om kompisen sa det. De kanske byter tröja om man verkligen stör sig på den eller tycker att den är spyfärdig.
Nej, enligt konsekvensetiken
Det skulle ev såra kompisens känslor och hen kan ha sett framemot att visa den nya tröjan. Det är en vit lögn som i det långa loppet inte skadar någon. Det gör inte särskilt mycket nytta att säga det och relationen är viktigare än tröjan.
Ja, enligt pliktetiken
Det vore en lögn om man sa att den var fin och det är alltid bättre att säga sanningen. Om det kommer fram att man snackade skit om den trots att man gav den en komplimang skulle det relationen riskeras och vissa kanske skulle terminera vänskapen med personen.
Nej, enligt pliktetiken
Det är trevligare att vara snäll än att berätta sanningen. En vit lögn skadar ingen märkvärdigt och man kan göra någon glad. Det är viktigare att göra någon glad än att berätta sanningen.
Ska de som inte samlat ihop pengar få följa med på träningslägret nästa sommar?
Ja, enligt konsekvensetiken
Det är inte snällt att inte låta alla följa med, de kan betala ur fickan eller hitta på något annat. Man vinner tacksamhetsskuld. Träningslägret är till så att alla kan utvecklas, de blir alltså inte lika bra och samarbetet inuti laget försämras samt gemenskapen mellan de som inte följer med och de andra.
Nej, enligt konsekvensetiken
Laget förlorar pengar på det och vem ska betala? Det är orättvist om hela laget ska betala, men individerna kanske saknar medel att betala själv. Då är det bara rätt att de inte får följa med. Man måste hålla sig till principer och allt måste få konsekvenser. Annars kanske ingen samlar pengar för alla måste ändå följa med. Då blir det kanske inte av. Upprör de som har samlat pengar och gjort sitt.
Ja, enligt pliktetiken
Alla ska vara med och bli inkluderade. Annars är det inkomstbaserad mobbning och det bryter mot lagen. Ekonomiska förutsättningar bör inte påverka så mycket och ingen bör diskrimineras på grund av det.
Nej, enligt pliktetiken
De har inte betalat/ordnat pengar till resan och måste därför ta konsekvenserna av det.
Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan?
Ja, enligt konsekvensetiken
Det är det snällare alternativet, god karma kommer därför belöna en. Folk ser en som en bra
människa och tiggaren blir väldigt tacksam.
Nej, enligt konsekvensetiken
De har inte gjort något för att tjäna pengar, därför ska man inte ge sina pengar som man själv tjänat och har ensamrätt på. Man borde få välja själv om man vill donera eller inte. Sannolikheten att de använder pengarna på mindre lämpliga varor och tjänster är rätt hög och sådant beteende bör inte uppmuntras och stödjas ekonomiskt. Inget bra sätt att tjäna pengar.
Ja, enligt pliktetiken
Man ska hjälpa de som har det svårt. De kan inte ta hand om sig själva och det är samhällets uppgift att alla har det bra.
Nej, enligt pliktetiken
De borde tjäna sina egna pengar. Man har ingen plikt att ta hand om fler än man kan och man har förmodligen redan en familj att ta hand om. Tiggaren får skylla sig själv istället eller söka bidrag/jobb.
Plikt och konsekvensetik frågor
1. Jag hade inte talat om för läraren. Jag har ingenting att vinna på att genomgå den processen. Jag skulle hamna i konflikt med personen och det skulle ta tid att lösa det. Dessutom skulle det vara onödigt och om personen vill fuska är det inte mitt problem och det är den personen som i längden förlorar. Alternativkostnaden för att tjalla och bråka med personen är rätt hög och jag skulle hellre göra bättre saker. Jag skulle möjligtvis prata med personen för att reda ut varför den fuskade och föreslå att klasskompisen terminerar den vanan. Hade någon fuskat i det gamla betygssystemet, hade jag förmodligen pratat med läraren eftersom att jag skulle kunna höja mitt egna betyg om den personen sänker sig.
2. Jag skulle berätta för kompisen att jag förmodligen inte hade köpt den eller att min personliga åsikt är att färgen är ful, men att många säkert anser att den är fin. Man ska berätta sanningen men man behöver inte säga det rakt ut. Det skulle också bero på kamraten, vissa är mindre känsliga och jag har ett bättre förhållande med dem. Då skulle jag säga något i stil med ”Vad fan har du på dig?!”
3. Nej, det ska de inte. Någon sorts standard får det vara. De kan få samla ihop pengar precis innan eller efteråt, men de måste betala tillbaka. Om de lovar att betala efteråt kan de få följa med, men om de inte gör det borde de bli utslängda från laget. De kan också betala med sina egna pengar istället.
4. Det beror på, om kvinnan är i bra skick skulle jag förmodligen ge eftersom att 5kr inte är så mycket pengar och de behövs inte. Det skulle också anses som en bra gärning och kanske skulle uppmuntra fler att ge bort onödiga småpengar. Om hon t ex hade en cigarett i munnen, är onykter eller en flaska med whiskey skulle jag inte ge något för att stödja dåliga vanor. Det finns också bättre sätt att stödja dem i deras hemländer.
Djurens rätt frågor
Djurens rätt frågor
1. De övriga djurarterna borde ha fler rättigheter än vad de har och de borde inte mördas i försök att framkalla medel till människans vinning, det är extremt egoistiskt. Samtidigt vill vi ha nya läkemedel och nytt ofarligt smink. Vi vill alltså ha produkten av djurprövning utan själva processen. Det är två sidor som tycker olika, men båda har på något sett rätt och helst skulle de flesta vilja välja båda. Det fungerar inte och efter omständigheterna funkar bara ett alternativ, alltså är det ett dilemma.
2. De värderingar som står mot varandra är övriga djur än människans rätt till liv och frihet och människans rätt att utnyttja andra djur för att pröva medicin och smink samt få päls och kött. Djur borde också ha rätt att vara fria, alltså bör det vara olagligt att överhuvudtaget ha ett husdjur enligt vissa, att stänga in djur i ett labb är ännu värre. Djuren mördas ofta på oetiska sätt som aldrig skulle komma på frågan om vi pratade om människor som gjort mycket hemskare saker.
3. De som är för djurtester och övriga moment på djur tycker att människor står över djur och därför kan göra vad de vill på dem. Djurförsöken ger resultat som de tycker är värt att använda oortodoxa metoder för. Det är deras plikt att hjälpa människor, om det så ska kosta livet/hälsan/friheten på några djur. Alltså gör de det för människans välbefinnande och hälsa, annars om det hade varit försök direkt på människor, skulle de kunna skadas istället. De tycker att det är ett sämre alternativ med värre konsekvenser och genomför gärna djurförsök. Vissa säger att djurförsök också är till för djuren och för att de ska få det bättre. De som är emot djurförsök tycker att deras plikt inte ligger till människor utan även andra djur borde behandlas bättre. De är alltså mindre inskränkta och tänker på mer än människors välbefinnande. Konsekvensen av det blir att vissa mediciner kanske hade utvecklats som kanske hade räddat liv. De flesta djurförsöken leder dock inte till framställandet av medicin utan är onödiga eller så måste forskarna omtesta/utveckla minimalt innan nya tester. Smink och kosmetik produkter är i grunden helt onödiga och massvis med djur dör för att människan ska få lite rouge på kinden. Många anser att det är fel och är därför emot djurförsök. Det är också så att vissa djur används mer, däribland råttor och fiskar. De tycker inte att man kan ta djur och tvinga dem igenom smärtsamma processer, där de ofta blir avlivade i slutet. De har inte gett något samtycke, och ingen annan bör bestämma vem som får leva och vem som blir använd i djurförsök. Djurförsök är något onaturligt som bara människor gör och det är hemskt mot offren. Därför anser antidjurförsökister att det bör förbjudas.
4. Jag är emot djurförsök. Jag tycker att det är oetiskt att göra något mot oskyldiga djur som aldrig skulle hända en människa. Brottslingar skulle kunnas ge chansen att genomgå behandlingar som faktiskt ger någonting i utbyte mot ett kortare/inget straff. Istället för att kosta staten pengar genom att sitta i fängelse skulle de bidra till utvecklingen av läkemedel. Om det skulle bli olagligt med djurförsök skulle andra metoder utvecklas, som inte är farliga för någon. Det finns redan några sätt att göra det, men de är långt från perfekta. Anledningen till att det inte redan utvecklats är för att det är lättare att fortsätta med djurförsök. Att äta kött anser jag vara ok, eftersom det är så livet funkar och de oftast blivit avlivade på etiska kött. Om man har råd bör man köpa vilt kött eller närproducerat KRAV-märkt. Då har de växt upp på relativt bra sätt och blivit slaktade på ett relativt bra sätt. Det är naturligt för människor och andra köttätare att äta kött från djur och det är så man får näring, därför anser jag att det är ok att äta kött. Det handlar inte om att människor är mer värda än djur, utan att de mest lämpade överlever och det är människans sätt att överleva. Även om det är är bra med kött, bör vi försöka minska vår konsumtion och trappa ner på hur mycket vi äter, bland annat för att köttindustrin bär med sig stora biverkningar för miljön. I min personliga åsikt är det fel med pälsuppfödning där djuren mördas för syftet att använda skinnet till kläder och dylikt. Det har framställts syntetiska material som fungerar lika bra och inte bygger på att oskyldiga djur mördas. Om man vill åt det yttersta lagret, som t ex i fårindustrin, anser jag att man kan fortsätta med det, då djuren inte skadas. Jag tycker att djuren borde få mycket fler rättigheter, och att vi använder djur alldeles för mycket, även när det finns syntetiska alternativ.
Frågor på sidan 65
3. Plikt och konsekvensetik är de två olika sätten at tänka när man står inför ett val. Pliktetiskt ska man resonera kring vad lagarna säger och till vem ens plikt ligger. Man kan sammanfatta pliktetik som om det man gör bryter mot en lag eller regel är det ett dåligt beslut och om det följer lagarna/reglerna är det ett bra beslut. Pliktetik är alltså helt omedvetet om konsekvenser och endast lagar och regler behövs för att fatta ett beslut. T ex i Kung Oidipus ställs kungen inför ett val, han kan behålla barnet trots att profeten sa att det skulle mörda honom och gifta sig med drottningen. Alternativt kunde han mörda barnet. Om han resonerat pliktetiskt skulle han behållt sitt barn, då det är olagligt(kanske inte för honom) och omoraliskt att mörda någon, framförallt sitt egna barn. Om han istället resonerat konsekvensetiskt, skulle han förmodligen mördat barnet, vilket han trodde sig göra. Då hade han tänkt att hans liv var värderat högre och det var viktigare att han fick leva än sin son. Han ville också undvika att sonen gifte sig med frun. Konsekvensetik är när man tänker på konsekvenserna av handlingen, alltså följderna och vad som kommer hända efteråt. Då hittar man lösningen efter omständigheterna, och de blir anpassade till situationen. Av den anledningen krävs det mer information för att tänka konsekvensetiskt. Oftast är det bättre och mer effektivt att använda sig av konsekvensetiken därför att den tar sig in på djupet och kommer fram till det som är rätt oftare. Ibland stämmer inte konsekvensetiken överens med pliktetiken, då ställs de personliga värderingarna mot lagen, och det kan bli näst intill omöjligt att veta vad man ska göra. Det är ett dilemma.
6. a) Pliktetiskt är det inte rätt att behålla pengarna, eftersom att de är inte ens egna. Det är rätt att lämna in dem på polisstationen. Annars kan det ses som stöld av pengar, även om man faktiskt hittat dem. Om det bara är en liten summa, kanske det kostar mer att lämna in på stationen och försöka hitta en ägare, då kan man behålla dem. De har förmodligen ingen märkbar effekt på ägaren, och det kan bli svårt att hitta den ursprungliga ägaren av t ex en 50-lapp. Men är det stora summor man pratar om är det ens skyldighet att lämna in på stationen. Konsekvensetiskt kanske man behöver pengarna själv, medan den personen som äger pengarna inte behöver dem tillräckligt mycket, för att de slarvat bort dem. Om man blir anklagad för stöld eller dylikt, kan det bli svårt att förklara att man hittat dem. Man kanske inte heller har tid att gå till polisstationen och lämna in pengarna, de kanske inte känner att de måste gå dit för att fixa den personens misstag, de får själva gå ut och leta och man kanske kan lämna kvar pengarna på platsen. Om man lämnar in pengarna blir ägaren tacksam, och man får förmodligen en hittelön. Då blir alla glada. Det kan vara svårt att hitta en ägare till pengarna, och om man inte tar det kommer förmodligen någon annan ta det. Om man hittar en plånbok med legitimation blir man mer sugen på att lämna in den, då ägaren mer sannolikt kommer hittas. Jag skulle behållt mindre summor, men lämnat in plånböcker eller höga summor till närmsta polisstation.
b) Pliktetiskt ska man berätta var man varit. Enligt lag är det deras uppgift att ta hand om en, och om de inte vet allt försvårar det uppgiften. Man ska berätta sanningen till dem, och ens föräldrar älskar förmodligen en ovillkorligt, då gör de allt för att hjälpa till och man kan lita på dem. Konsekvensetiken talar mindre för att man ska berätta. Det har redan hänt och det går inte att ändra på, och man ska inte gråta över spilld mjölk. Föräldrarna blir kanske ledsna och besvikna på en om man talade sanning, det vore bara onödigt och även om de försökte skulle de nog inte kunna ändra på den destruktiva vanan. Om man säger sanningen kan ens föräldrar hjälpa en och stötta en, vilket de inte kan annars. Om något händer nästa gång, vet de var man är och vem man varit med, vilket kan hjälpa i en eventuell utredning. Föräldrarna oroar sig inte lika mycket om de vet vad man håller på med, och stämningen i familjen kan förbättras om man åtminstone kan tala sanning till varandra.
c) Om man resonerar enligt pliktetiken ska man försöka att inte såra någon, men samtidigt hålla sig till sanningen. Då kanske man säger att man inte kan eller gör det trots att man inte vill, det kan ju bli kul trots allt. Alltefter konsekvensetiken överväger man bra konsekvenser mot lidande, om man verkligen inte vill spendera tid med hen, får man säga nej, man kan säga det lite trevligare eller att det inte går, men man ska sätta stopp till personens försök att lära känna en. Om det inte är så hemskt, kan man vara med den en stund men sedan säga att man har annat att göra, då blir alla glada. Det kan alltså vara både rätt och orätt i båda fall beroende på personen och ens egen vilja att säga ifrån.
7. Ett etiskt dilemma i vardagen är att man måste välja mellan att plugga till SO-provet dagen efter, eller se handbollsmatchen mellan Sverige och Tyskland. Om man inte pluggar inför provet kommer det inte gå bra, och det har en stor betydelse för betyget. Om man inte ser på matchen kommer man vara utanför i alla diskussioner och inte förstå något. För att kunna lösa problemet behöver man så mycket information som möjligt kring situationen. För att lösa just det här dilemmat kan man tänka hur man får med båda. En bra lösning är t ex att plugga under första halvleken, se på andra halvleken, och sedan plugga lite efteråt. En annan lösning som fungerar är att plugga samtidigt som man ser på matchen. Den metoden fungerat endast om man lätt kan koncentrera sig och multitaska. Man kan också se på matchen på kvällen och plugga inför provet på morgonen eller vice versa. Om man har tillräckligt med info och ett kreativt sinne är det inte så svårt som det verkar att lösa dilemman i vardagen.
8. Det uppkommer ofta dilemman där olika värderingar gör det svårt att hitta en bra gemensam lösning. Ett dilemma som kan försvåras utav olika värderingar kan vara om ens kompis snattar något och butikspersonalen misstänker hen. Antingen kan man berätta sanningen för den anställda, då kan kompisen bli straffad/hjälpt med ovanan eller så ljuger man. Det är olagligt att ge ett falskt vittnesmål, men man kanske är mer lojal till sin kompis och inte vill se hen straffad. Om man ljuger kan det bli ännu värre konsekvenser om snatteriet bevisas. Då uppstår en pliktkonflikt, där lagen säger något annat än vad man vill göra.
9. Ett samhälle som levde utefter den gyllene regeln skulle vara väldigt jämlikt. Det skulle inte finnas några förmåner. Alla skulle jobba för varandra, samhället skulle bli rätt kommunistiskt, fast förmodligen på ett fungerande sätt, då man vill förbättra allas situation. Det skulle inte finnas några krig, inga terrorister, inga brott med mera i ett samhälle som använde den gyllene regeln. Samhället skulle bli mycket generösare, utan tiggare och fattiga. Skatterna skulle höjas märkvärdigt eftersom att de skulle gå till att hjälpa andra och förbättra samhället. Alla skulle vara artiga och behandla varandra väl. Ett samhälle som levde efter den filosofin skulle vara ungefär som ett plastsamhälle med ett hjärta av guld.
måndag 11 januari 2016
Litterär faktauppsats om Ivanhoe
Innehållsförteckning 2
1. Inledning 3
1.1 Bakgrund 3
1.2 Syfte 3
1.3 Metod 3
2. Hur kommer det sig att just den här boken blev en
klassiker? 3
3. Hur och varför skiljer sig romantiken från andra
tidsepoker? 4
4. Varför skriver Walter Scott som han gör? 5
5. Sammanfattning/Diskussion 5
6. Källkritik 6
7. Källförteckning 7
1.1 Bakgrund:
Romantiken var tidsepoken mellan 1760 och 1840. Under denna period blomstrade litteraturen. Jag har läst Ivanhoe av Walter Scott som handlar om en riddare på 1100-talet. Vi fick välja en klassisk bok att läsa under ett svenska arbete om litteraturhistoria. Först läste jag Moby Dick av Herman Melville och jag gjorde även min keynote om den boken. Därefter lånade jag en ny bok och då blev det Ivanhoe av sir Walter Scott. Eftersom att den boken är skriven under romantiken och är en typisk sådan bok blev min epok romantiken.
1.2 Syfte:
Målet med den här uppsatsen är att vi ska lära oss hur man skriver en litterär faktauppsats och lära oss om de olika litteraturepokerna med inriktning på en speciell epok. Vi gör detta genom att läsa en bok från den tiden, samt lär oss om författaren till boken. Några frågor jag vill ha svar på i denna uppsats är:
Hur kommer det sig att just denna boken blev en klassiker?
Varför och hur skiljer sig romantiken från de andra tidsepokerna?
Varför författaren, i detta fall Walter Scott, skriver som han gör?
1.3 Metod:
Jag började med att läsa om romantiken i Portal och skriva ner informationen i en tankekarta. Portal är den läroboken vi använder oss av i skolan och det är en bra och kontrollerad källa. Efter det letade jag efter information på andra hemsidor på nätet. Jag började med de jag ansåg vara säkrast och arbetade mig sedan neråt. Efter hand som jag använde fler källor la jag till dem i min källförteckning och förklarade hur jag tänkte kring dem. Vi fick i uppgift att hitta fem citat och sedan resonera kring hur de var typiska för epoken och över deras betydelse. När jag kommit igång med det började jag skriva på textdelen. Istället för att dela upp i kategorier om bok, författare och epok valde jag att dela in texten utifrån mina frågeställningar och väva in information om både författare och epok under respektive fråga. När jag var klar med själva texten gjorde jag sammanfattningen och finstämde inledningen. Sist skrev jag innehållsförteckningen.
2. Hur kommer det sig att just den här boken blev en klassiker?
Man kan säga att Ivanhoe är den första historiska romanen. Den handlade om en tid där många hade det ännu sämre än folk hade det under romantiken, då boken skrevs, men där man trodde att det var bättre förr. Boken sågs därför som en form av tröst. Det är en av anledningarna till att den är en klassiker än idag. Ivanhoe har ett starkt och stort arv och folk har blivit intresserade av hur stor boken har blivit, och har fortsatt att läsa den. Det finns också allmängiltiga problem som nästan alla kan relatera till i boken, som t ex spänningen mellan folkslagen och förtrycket mot t ex judar. Idag tycker vi fortfarande att den har en intressant handling och många filmer har gjorts om Ivanhoe. Konflikten mellan normanderna och saxarna man kan relatera till moderna maktkamper som t ex den mellan Ryssland och USA.
Det var mycket revolution och krig under romantiken och folket längtade efter bättre tider och det förekom mycket hjältar, fantasi, mystik och skönhet i litteraturen. Alla de momenten kunde folket finna i Ivanhoe. Folket blev också lätt besatta av böcker som t ex att många unga män ville vara som Werther i Den unge Werthers lidanden, då gick de runt och blev olyckligt kära precis som huvudpersonen. Precis efter att Ivanhoe publicerats var det betydelsefullt att kunna jämföra och faktiskt se att de hade det bättre än många under medeltiden. Ivanhoe har också en intressant och häpnadsväckande handling och det intresserade folket att läsa boken.
På sidan 33 i min upplaga av boken pratar Cedrik Saxaren med en prior från ett kloster, de diskuterar kring löften och om vad man har lovat sina föregångare. Deras konversation är väldigt förskönad och bland annat säger priorn ”Löften, ädle than, svarade priorn, är band som binder oss vid himlen, och därför måste de hållas - såvitt inte vår heliga moder kyrkan befaller motsatsen.” Det är typiskt för den här epoken att människorna ska vara duktiga, snälla och hålla löften så att läsarna kan drömma sig in i en annorlunda och bättre tid. Författarna sågs som genier med övernaturliga krafter som kunde skapa alternativa världar och komma på sådant som ingen annan kunde. Författarna valde ofta under romantiken att antingen skapa väldigt mörka och känslosamma historier, som t ex Frankenstein av Mary Shelley, eller gladare berättelser som de kunde drömma att de levde i. Ivanhoe är ett mellanting. Den utspelas under en mörk men spännande tid, vilket får läsarna att tänka att de har det bättre än de i boken, vilket var bra för människorna i en allmänt tråkig period. Men själva historien var bra och det slutade lyckligt för huvudpersonerna som förbättrar samhället för de flesta i boken.
3. Hur och varför skiljer sig romantiken från andra tidsepoker?
Romantiken, som började cirka 1760 och slutade ungefär 1840, var den epok som kom efter upplysningen. Då hade man tänkt positivt kring framtiden och nutiden, och mycket byggde på fakta och tänkande. Under romantiken blev fantasin mer betydelsefull än förmedlingen av kunskap i litteraturen. Folket blev mer pessimistiska och ville läsa böcker som gav en stark känsla och som man kunde fly in i för att glömma alla sina problem. Litteraturen blomstrade väldigt mycket och själva skrivandet blev mer kreativt. Befolkningen var också mer litterär än i de tidigare epokerna vilket medförde att marknaden expanderade.
När gästerna kommer till Cedriks hem har priorn och tempelriddaren klätt om sig till finare kläder. Det här citatet beskriver vad tempelriddaren har tagit på sig och hur fint det är: ”Också tempelriddaren hade klätt om sig. Och fastän hans dräkt var mindre överlastad med prydnader och broderier, var den ännu dyrbarare, och hans uppträdande ännu mer imponerade än reskamratens. Han hade bytt ut sin pansarskjorta mot en tunika av mörkt purpurrött siden, garnerad med pälsverk, och över den föll hans bländande vita riddarmantel i vida veck. Hans ordens åtta-uddiga kors var i svart sammet insytt på skuldran.(32)” Det var viktigt under romantiken med praktfulla kläder och utsmyckningar eftersom att många hade det väldigt fattigt och det var viktigt att kunna fly in i böckerna och använda dem som en utväg från verkligheten. Scott använder en massa sådana beskrivningar i den här boken och det är en anledning till att den blev så populär under romantiken.
Ett annat citat är Rebecca med i, hon är en judinna och dotter till Isak, en av huvudkaraktärerna. Hon blir kidnappad av Bois-Guilbert och när hon står bredvid fönstret säger hon följande: ”-Tar ni ett enda steg till, så kastar jag mig ner! Min döda kropp, som krossats mot stenarna därnere, ska bli ert enda byte.
Tempelherren tvekade. Hans hårda sinne, som inte visste vad medlidande var, fylldes av beundran för den unga flickans själsstyrka.(202)” Det hon säger är väldigt modigt och ger en stark känsla, något som var viktigt under romantiken. Scenen i boken var väldigt spännande och läsare har beundrat unga Rebeccas mod och själsstyrka sedan boken släpptes. Karaktärernas personligheter och att de har såväl styrkor som svagheter, som vanliga människor, har gjort att läsarna älskat boken och det är en stor anledning till att boken har kunnat blomma ut till att bli en klassiker. Under andra epoker var just den här känslan som finns i boken inte lika viktig och återigen uppskattar dagens läsare känslostarka böcker.
I boken kommer gästerna och de sätter sig ner för att äta. Rowena märker hur tempelriddaren tittar på henne och hon känner sig obekväm i situationen, då räddar Cedrik henne genom att säga ”-Herr tempelriddare, sa han, våra saxiska ungmörs kinder är inte nog vana vid solen för att kunna uthärda en korsfarares skarpa blickar.(37)” Han hade kunnat säga åt honom att sluta med andra ord men väljer att säga det på ett fint och respektfullt sätt. Under romantiken är försköningar vanligt förekommande, författaren ville inte förmedla verkligheten utan en fantasivärld. Då kunde läsarna som sagt drömma sig ut ur den miserabla verkligheten. En annan komponent som behövs för att möjliggöra det är att man är ”inne” i boken, då måste man tycka att boken är bra och man bryr sig och vill veta vad som kommer hända. Romantikens författare hade alltså det svårare och tvingades att skriva bättre för att lyckas. Kvalitén har då höjts under hela epoken och det har gjort att böckerna är uppskattade och sedda som klassiker än idag.
4. Varför skriver Walter Scott som han gör?
Scott växte upp som son till en advokat och var alltså inte försatt i någon fattigdom eller ekonomisk kris. Som barn var han däremot mycket och ofta sjuk, t ex fick han polio och hans vänstra ben blev lamt. Eftersom att han mest låg i sin säng hade han väldigt mycket tid, som han valde att spendera på att läsa böcker, framförallt gamla skotska historier. Redan som liten läste han många böcker och det ledde förmodligen till att han ville bli författare som vuxen. Att han skapade historiska romaner kommer från hans läsande och intresse för de skotska berättelser han läst som liten. Han har också fått mycket inspiration till sina handlingar från alla böcker han läst som liten. Hans far ville att han skulle bli advokat och det blev han 1792. Sedan började han skriva böcker, de blev populära och han fortsatte med att skriva. De blev riktigt stora och han blev adlad 1820 efter att han skrivit Ivanhoe. Sex år efteråt blev Scott indragen i en konkurs och förlorade massvis med pengar. Efteråt försökte han bli av med sin skuld genom att skriva fler böcker, vilket gjorde att kvalitén i hans senare verk inte är lika hög som i de skrivna innan 1826. Han arbetade sedan ihjäl sig och dog 1832 då han var 61 år gammal.
Scott var väldigt duktig på att skapa miljöer, karaktärer och situationer, något som troligtvis kom från att han läste oerhört mycket. Det är egenskaper som hänger ihop med romantiken och Scott har kunnat utveckla dem ännu mer.
5. Sammanfattning och diskussion:
I min text har jag kommit fram till att Walter Scott med Ivanhoe och hans andra verk har påverkat romantiken och att romantiken har påverkat Ivanhoe. Ivanhoe var en av de första historiska romanerna som skrevs. Under romantiken tog många andra författare efter och skrev historiska romaner, vilket har gjort att historiska romaner blivit associerade med romantiken. Ivanhoe har också väldigt många egenskaper som är typiska för romantiken. Som till exempel dess försköningar av tillvaron, hjältar och ett stort fokus på skönhet. Jag har också kommit fram till att Ivanhoe har blivit en klassiker av många olika anledningar, men framförallt för att den hjälpte människor att se tillbaka på sämre tider när det verkligen behövdes. Den har tillsammans med andra böcker av Scott bidragit till en ny genre som blivit omtyckt.
Jag anser att de frågorna som ställt i uppsaten har besvarats på ett bra sätt och jag tycker att mitt sätt att besvara frågorna på lämpar sig bättre än en redogörelse uppdelad i epok, författare och bok eftersom att läsaren på det vis får mer relevant information. Mina färdigheter i att skriva uppsats har utvecklats under arbetet. Jag har börjat tänka mer på syftet med böcker och skrivande vilket är något jag skulle kunna arbeta vidare med.
6. Källkritik:
Jag litar på det mesta i läroboken Portal eftersom att det är en bok som används i undervisning och då blir den väldigt kontrollerad, uppdaterad och granskad. Informationen verkar realistisk och den har blivit uppdaterad det här året. Det är flera lärare som tillsammans har skrivit boken, så de vet väldigt mycket om ämnet och de blir betrodda med att undervisa samhällets framtid. Jag hittade lite olika årtal för när min bok skrevs men jag gick in på fler källor, t ex ne.se och kom fram till att den skrevs 1819. Jag tycker att portal är väldigt relevant eftersom att den berättar om litteraturhistorien i kronologisk ordning och det är från den som vi lär oss om de andra epokerna. Informationen handlar dessutom om ämnet.
Kursnavet är en kurs från Åsö vuxengymnasium och används till att lära ut i gymnasiet, det är kontrollerat av många och skrivet av experter. Dessutom innehåller den väldigt relevant information utan åsikter och jag anser att det är en pålitlig källa.
Alex författarlexikon anser jag också vara en mestadels pålitlig källa. Vår lärare har pratat mycket om att använda den till våra texter och jag är hyfsat säker på att han inte skulle rekommendera en källa som han inte tyckte vara bra och kontrollerad. Artikeln jag läste på Alex författarlexikon om Walter Scott innehöll endast fakta om Walter Scott, faktan verkar realistisk och stämmer överens med de tidigare källor jag har använt mig av.
Wikipedia kan vara den osäkraste källan jag använt mig av eftersom att det är öppet för användarna att redigera artiklarna. Det finns källor för informationen på wikipedia och det kontrolleras av många användare som vill att det ska vara rätt, och förmodligen vill de flesta inte missleda människor om den här författaren. Jag har varit extra skeptisk mot informationen, men den har överensstämt med annan fakta jag samlat och jag har valt att lita på informationen.
Nationalencyklopedin är en säker källa eftersom att den är extremt kontrollerad och det är inte öppet för alla att redigera. Texterna är också välskrivna och utan åsikter, vilket ger sken av att det är en professionell text och man kan lita på informationen man får.
Litteraturhistorien är en relevant källa eftersom att hela hemsidan handlar om litteraturhistoria, vilket är vad vi jobbar med just nu. Den verkar vara säker eftersom att informationen överensstämmer med min tidigare information och den består av endast fakta. Jag tänkte källkritiskt när jag läste artikeln men kom fram till att jag kan lita på texten.
Sparknotes är en amerikansk hemsida(den finns även i bokformat) där de skriver om böcker och texter för att hjälpa elever att förstå texterna. De tjänar bara pengar så länge de faktiskt hjälper elever och måste också anpassa innehållet till vad som krävs för att faktiskt få hjälp, därför anser jag att det är en säker, kontrollerad och relevant källa.
7. Källförteckning:
Internetsida:
Senait Bohlin, Cecilia Brunosson, Liza Greczanik, Magnus Johansson, Romantiken sidan 67, https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=57, Gleerups Portal lärobok, information hämtad 4/11/2015, uppdaterad 2015
Cecilia Göransson, Romantiken, http://www.kursnavet.se/kurser/svenskab_aso_uppdaterad/htm/modul3/03_04.htm, Svenska B, 2004 Centrum för flexibelt lärande & Åsö vuxengymnasium, uppdaterad 2010 E-Akademin
http://www.alex.se/Alex/Lexicon.asp, Alex författarlexikon, Produktion: Grafi Technology
Walter Scott, https://sv.wikipedia.org/wiki/Walter_Scott, Wikipedia, uppdaterad 1 november 2015 kl. 15.34, hämtad 14 november.
Romantikens litteratur, Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Romantiken#Romantikens_litteratur, uppdaterad 22 november 2015 kl. 20.28, hämtad 30 november.
Nationalencyklopedin,
Walter Scott.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/walter-scott
(hämtad 2015-11-26)
Nationalencyklopedin,
romantik.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/romantik
(hämtad 2015-11-26)
litteraturhistorien.se, Walter Scott och den historiske romanen, http://litteraturhistorien.se/walter-scott-och-den-historiska-romanen/, hämtad 26 november.
Sparknotes, Ivanhoe, http://www.sparknotes.com/lit/ivanhoe/context.html, hämtad 26 november.
Bilder:
Bok:
Scott, Walter (1991), Ivanhoe, Norstedts Förlag, Södertälje.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)