Kajsa Hansson Willis 9B- Labb 26/10/16- DNA från en kiwi med Inyana och Lovisa
Uppgift:
Du ska ta fram rent DNA från cellerna i en kiwi. Om DNA framställs, hur ser det ut?
Syfte:
Vi ska framställa DNA från en kiwi för att lära oss hur man gör och hur det fungerar då vi arbetat med DNA under en period och ska få se hur det ser ut och hur man får ut DNA. Vi skulle också ta reda på och kontrollera ifall det verkligen finns DNA i allt levande, som vi tidigare fått veta på NO-lektionerna.
Material:
Mogen kiwi
Diskmedel
Koksalt(NaCl)
T-röd(95%-ig alkohol) som förvaras i frysfack tills den ska användas
2 bägare(ca 200cm^3)
Bägare(ca 50cm^3)
Tratt
Filterpapper
Sked
Spatel
Täckglas
Objektglas
Riskbedömning:
De enda möjliga riskerna har med T-röd att göra. Man skulle t ex kunna få T-röd i sig, och eftersom att T-röd är giftigt kan det tillbringa skada till kroppen som t ex blindhet. Får man i sig väldigt mycket kan man dessutom dö. Får man T-röd i ögonen, om det t ex skvätter upp kan man också bli blind. Får man det på huden är det uttorkande, men det utgör ingen direkt hälsofara, även om det är bäst att torka bort det. T-röd är också mycket brandfarligt, men eftersom att vi inte har något som brinner eller en direkt brand- eller explosionsrisk, är det relativt säkert.
Utförande:
Gröp ur innehållet i en kiwi och mosa detta i en bägare.
Späd 10cm^3 diskmedel med kallt vatten till volymen 100cm^3.
Häll så mycket av det utspädda diskmedlet över den mosade kiwi-frukten att allt fruktköttet täcks. Tillsätt sedan ca 3 g koksalt och blanda väl.
Använd tratt och filtrera ovanstående blandning. Allt filtrat samlas i en liten, ren bägare
Uppskatta filtratets volym och häll försiktigt en lika stor volym iskall T-röd över filtratet. Låt T-röd rinna långsamt utmed bägarens kant så att den skiktar sig över kiwifiltratet.
Du kan troligen se hur mjölkvit DNA växer fram i gränsskiktet mellan alkoholen och filtratet. Linda DNA på t.ex. en spatel och försök sedan dra upp DNA ur bägaren.
Sätt DNA:et mellan ett objektglas och ett täckglas och titta på det i mikroskop.
Hypotes:
Jag tror att vi kommer få ut DNA eftersom det är uppgiften och finns i allting levande som växer. Jag tror att DNA:et kommer vara relativt simpelt jämfört med människans och att det kommer vara tvinnat i trådar likt en repstege, eftersom att DNA brukar se ut så då det tar extremt lite plats.
Resultat:
Vi fick fram DNA från kiwi-frukten, men hade lite problem med att verkligen kunna observera det med mikroskop. Vi fick dock fram en vit massa med små prickar i på datorskärmen. När vi tittade på det vita DNA skiktet i bägaren kunde vi se små trådar. Om man tittade noga på dem kunde man dessutom se att de var tvinnade.
Slutsats:
Min hypotes stämde mer eller mindre överens med resultatet. En del av min hypotes gick det inte att testa, eftersom att vi inte kunde se hela strukturen av DNA:et eller jämföra med det av en människa. DNA var som det brukar vara, invirat i en repstege som jag sa i hypotesen att det skulle vara. Anledningen till att det är på sådant vis är för att det tar mycket liten plats, och man kan få in flera meter DNA i en extremt liten cellkärna, så det är en väldigt effektiv form för DNA:et. Vi fick fram DNA:et, vilket betyder att det finns DNA i kiwi, även om det inte är ett djur, vilket stöttar informationen vi lärt oss om att alla levande organismer har DNA i sina cellkärnor. Jag anser att det vi fick fram är ett rimligt resultat och att det stämmer bra in på det vi skulle få fram och är ett logiskt resultat utifrån all fakta vi vet. Min slutsats är att DNA finns i alla levande organismer och det ser ungefär likadant ut bland alla levande organismer. DNA går att få ut för att t ex kunna forska om DNA uppbyggnaden, vilket är väldigt bra för framtida forskning. Det är också bra att ha en förståelse för hur våra celler är uppbyggda och hur själva elementen till det vi är är uppbyggda.
Anledningen till att vi använde de olika sakerna var för att de på något vis hjälpte till i processen. Kiwi-frukten användes för att det är en levande organism och den är relativt lätt att mosa, så att man på så sätt kan få ut och separera cellerna enklare. Diskmedel används i vardagen för att lösa upp fett på det som diskas så att det blir rent. Det passar in bra i denna laborationen för att lösa upp cellmembranen, som också består utav fettmolekyler som löses upp av diskmedlet. Det är membranen som skyddar cellkärnan, där DNA finns, när det löses upp frigörs DNA:et, vilket gör så att man kan observera DNA i blandningen. Saltet används för att det är bra på att binda till sig olika oanvändbara ämnen som kan finns i blandningen, och skulle kunna binda sig till cellkärnan istället, vilket skulle kunna försämra resultatet och göra så att man inte kan observera DNA:et lika bra. T-röd används för att det skiktar sig bra och lägger sig ovanpå DNA:et när all T-röd är kall så att kan se allt DNA, vilket betyder att DNA:et inte löser sig i T-röd, vilket hade förstört laborationen. Det bidrar också till att hålla blandningen kall under laborationen undviker man att allt DNA förstörs utav en enzym som kallas DNase. Det används filterpapper i laborationen för att filtrera bort stora kiwibitar och bara få vätskan, det saltet bundit sig med filtreras också bort.
Det kan finnas några felkällor i experimentet. Vi mätte t ex inte mängden salt särskilt precist och det finns en relativt stor felmarginal på om vi använde rätt mängd diskmedel och T-röd. Även om det kanske inte har en särskilt stor inverkan på resultatet, kan det ha påverkat lite och gjort vårt resultat lite sämre än vad det hade kunnat vara om vi använt exakt rätt mängd. Det kan också varit så att vi inte genomfört något steg korrekt och det påverkat resultat, även om instruktionerna varit rätt tydliga. Vi hade också dålig användning av mikroskopet, och fick inte till rätt inställningar för att kunna se det bra, så vi fick istället kolla på strukturen utan mikroskop, där vi kunde se vit-genomskinliga repstegar. Trots att det finns små risker att något gått fel under laborationen, fick vi ett rimligt resultat och oddsen är bra att vi genomfört laborationen korrekt och fick rätt resultat. Laborationen hade kunnat förbättrats genom att undersöka fler frukter. T ex om någon fick banan, någon kiwi och någon persika, då hade man fått ett mer utspritt och säkert resultat. Vi skulle ta reda på ifall alla levande organismer hade DNA som en del av uppgiften, och har man en större variation på det man undersöker kan man få till ett säkrare resultat.
Vi följde instruktionerna noga i tur och ordning. När vi skulle ha exakta mått mätte vi noga, men annars blev det kanske lite osäkert hur mycket vi hade i förhållande till vad instruktionerna sa, men det var bara när de gav ett cirkavärde och det var ungefär rätt. Laborationen hade inte jättemånga risker och farliga moment, men vi såg till att ha på oss skydd för ögonen och kläderna med glasögon och labb-rockar. Dessutom såg vi till att tvätta våra händer väldigt noga efter laborationen, då vi kommit i kontakt med T-röd som kan vara irriterade för huden och inte bra att få i t ex ögonen.
källor:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar