Kajsa Hansson Willis
Psykologi 2b
Katedralskolan, Lund
VT 2019
Individers förhållningssätt och attityd till grupp och individ
Hur individer tänker när egenintresset skiljer sig från det optimala för gruppen
Inledning & teori
Människor är flockdjur som lever tillsammans i samhällen. Således påverkar de beslut man dagligen fattar inte bara en själv utan även samhället men lever i. Besluten kan vara väldigt svårfattade och ge upphov till motstridiga känslor. Detta är en väldigt intressant och tvetydlig aspekt av hur vi människor tänker och fungerar. Denna rapport har därför syftet att undersöka hur individer fattar sina beslut när det finns möjlighet att fatta beslut som antingen är goda för individen, men inte gruppen som helhet, eller är goda för gruppen men inte nödvändigtvis för individen. Alltså handlar det om hur människan fungerar i sammanhang där man måste prioritera antingen sig själv eller gruppen. Valet står därmed mellan att maximera nyttan för sig själv eller för hela gruppen. I experimentet som genomförs i denna rapport kan man välja mellan olika alternativ som i varierande grad gynnar en själv eller gruppen. För varje beslut man fattar får man en teoretisk utbetalning, som beror på vad man själv beslutar och den totala summan för gruppen, det vill säga hur de andra i gruppen agerar. För att maximera sina utbetalningar ska man själv välja ett högt antal, medan gruppen i helhet har ett lågt, vilket innebär att man utnyttjar de resterande gruppmedlemmarnas välvilja. För att maximera de totala utbetalningarna ska samtliga välja ett lågt värde, då alla får lika mycket, men tillsammans får man mest och man agerar som en enhet.
Just individers förhållning till gruppen är en väldigt intressant aspekt av socialpsykologi, men i denna rapport kommer även ekonomiskpsykologiska, kognitionspsykologiska, beteendepsykologiska och humanistiska faktorer beaktas. Eftersom försökspersonerna fattar ett ekonomiskt beslut i själva scenariot får experimentet en stark ekonomiskpsykologisk betingning, men själva syftet är framförallt att utreda hur individer tänker i gruppsammanhang, vilket aktiverar mer socialpsykologiska och även kognitions- och beteendepsykologiska perspektiv.
Enligt ekonomiskpsykologiska teorier brukar man tänka att människor fattar beslut enligt rationalitets- och egennyttaprincipen. Detta innebär att man jämför alternativen och försöker hitta det bästa. Dessutom fattar man det beslutet som är bäst för en själv. Denna grundtanke har blivit kritiserad eftersom människan inte alltid agerar rationellt och att man till stor del styrs av sina kognitiva scheman, där sociala förväntningar och normer spelar stor roll. Även människans rättvisebehov spelar in. Människor vill i olika grad fatta beslut som leder till rättvisa för andra, vilket kan innebära både att andra inte ska få det sämre och att de inte ska få det bättre. Om människan agerade helt utan sin sociala inlärdhet skulle man alltså förmodligen försöka maximera egennyttan. Att agera helt efter egennyttan skulle innebära att man väljer det högsta antalet månader, då man i de allra flesta fal tjänar mest så. En faktor som kan ha viss inverkan är konfirmeringsbias. Det innebär att man endast försöker bekräfta sin egen teori och ignorerar saker som tyder på att det inte är helt perfekt. Detta kan påverka spelet framförallt eftersom man inte får så mycket feedback på om man gör rätt från gruppen på grund av att man inte får prata och den anonyma faktorn. Då kanske man fattar ett beslut och inledningsvis och försöker rättfärdiga det beslutet, även om det kanske inte är det bästa, av rädslan att göra fel. På så sätt kan man ledas till sämre beslut av sin egen fåfänga eller ens konfirmationsbias. Eftersom man inte vet vad medspelarna gör, förutom summan av deras val, är många sociala faktorer borttagna och man kommer inte att straffas socialt. Dock kommer inlärda sociala mönster sitta kvar, som ens kognitiva scheman och behovet av rättvisa. Detta kommer påverka besluten, men det är troligtvis individuellt till vilken grad.
Socialpsykologin har också teorier för hur människan agerar i en sådan situation. Irving Janis myntade begreppet Groupthink som en förklaring på att en grupp når konsensus baserad på information som kan vara feltolkad eller dylikt. På så sätt agerar individerna i gruppen under enighet, men det är inte optimalt. Detta kan ske trots att man inte får kommunicera eftersom man kan räkna ut ungefär vad de andra i gruppen valt. På så sätt sker det konformitet, då man helt enkelt börjar anpassa sig efter varandra. Om en deltagare inte vet hur hen borde tänka är det lätt att anta att gruppen vet bäst och då ansluta sig till en informativ konformitet där man kanske agerar efter gruppens medelvärde. Åskådareffekten kan visa sig i detta experiment på ett sätt som innebär att man själv agerar på ett egoistiskt sätt, men om andra också gör detta tänker man att man inte är värst och på så sätt behöver man inte göra någon förbättring för gruppen, så man vänder sig till omgivningen i hopp om att de ska agera på ett sätt som är bättre för gruppen. Med andra ord kan denna ansvarsspridning leda till ett sämre resultat för gruppen.
Sedan vi föddes har samhället indoktrinerat oss, vilket påverkar vårt agerande i olika utsträckning. Exempelvis lever vi i ett kapitalistiskt samhälle där pengar är väldigt viktigt och i många ögon en stor del av individens värde. Även om spelet inte använder riktiga pengar och det egentligen inte har någon betydelse i verkligheten, så kan detta skapa en stor konkurrens om vem som tjänar mest på spelet, då kapitalismen indoktrinerar oss i att den personen är mest värd. Hur viktigt det är att passa in och anpassa sig efter detta är väldigt individuellt. Detta innebär att det har olika betydelse för olika personer, men det kan spela väldigt stor roll. Det viktigaste ur det kognitionspsykologiska perspektivet är det kognitiva schemat. Det styr ens tankemönster och attityder som i sin tur påverkar agerandet. Speciellt de som inte analyserar situationen och använder Kahnemans system 1 påverkas av detta. De flesta tänker inledningsvis med system 1, men ibland tycker man att det krävs mer eftertanke och då aktiveras system 2. Om vissa personer känner sig mer motiverade kanske de analyserar situationen vidare och då använder sig av system 2 för att föreställa sig olika scenarion. Då blir resultaten förmodligen mer uttänkta och planerade. På så sätt kan det variera mycket från det som utgår från system 1 och agerar på första impulsen. Det kan alltså vara mycket individuellt vilken metod man använder sig av vilket kan skapa väldigt olika beslut och därmed resultat. Känslor är även viktiga i denna situation, så om man exempelvis har en dålig dag kan detta påverka ens beslut. Vad man tror att folk förväntar av en, kanske om man ofta ses som en generös person, kan även påverka denna situation då man känner ett behov av att fylla rollen. Det sker även en viss adaption utifrån hur de andra fattar ett beslut och man anpassar sig delvis därefter.
Enligt beteendepsykologin agerar man så som man har lärt sig. Alltså har kulturen och ens uppväxt en viktig roll i ens beslutsfattande. Då de flesta uppmuntrar till en altruistisk personlighet för man enligt denna teori vara relativt självuppoffrande och låta gruppen gå före. Enligt humanismen läggs däremot mer tyngd på individen och individualism. Motivationen är väldigt viktig för prestationen i detta fall. Eftersom det är anonymt och endast en simulering av en situation är det den inneboende motivationen som representeras. Det är alltså upp till individen att själv sätta upp ett mål och den enda belöningen kommer inifrån. Hur väl man presterar vid inneboende gentemot externa belöningar är väldigt individuellt och kan avgöra hur ambitiösa försökspersonerna blir samt vilka målsättningar de har. På så sätt kan ambitionen eventuellt leda till en självuppfyllande profetia. Personers riskbenägenhet varierar också mycket vilket innebär att man kommer agera på olika sätt med olika taktiker. Enligt denna teori bör individerna gå före så att gruppens resultat inte blir lika ansenligt.
Detta är en viktig aspekt av hur människor fungerar då man ofta framställs som ett egoistiskt väsen men det kan finnas mer bakom detta. Exempelvis inom ekonomi antas människan ofta göra det som gagnar individen mest. Om människan inte alltid agerar enligt denna modell kan det bli problematiskt och kanske till och med invalidera viss forskning eftersom man utgått från felaktiga grunder. Därför är det viktigt att undersöka hur människor agerar i praktiken och vilka teorier som väger tyngst då individen och gruppens intressen ställs mot varandra.
Metod
Design
Detta experiment är baserat på en mall som visar hur man genomför en liknande undersökning. Mallen är skriver av James Murpy och Juan-Camilo Cardenas. Sedan har den anpassats och tillämpats på ett sätt så att det blir lämpligt för att undersöka frågeställningen. Alltså ligger de bakom en oerhört stor del av designen. För att genomföra experimentet samlades en grupp människor som fick fatta beslut som påverkade varandra separat. Efter att resultaten samlats in så observerade och analyserade jag dem och letade då efter mönster och dylikt. Experimentet gjordes som så att det konstruerades grupper bestående av 8 personer. Individerna i grupperna fick sedan i uppgift att anonymt bestämma hur många månader de ville spendera på att utföra en uppgift som gynnade dem själva men skadade gruppen utifrån vissa omständigheter. De fick inte kommunicera med varandra på något sätt. Det scenario som användes för att illustrera frågan var att ett visst antal månader av året från 1 till 8 kunde användas till att hugga ved i skogen. Desto mer ved man hugger desto mer tjänar individen på detta. Problemet är dock att om man hugger ned många träd så får dricksvattnet som alla, inklusive en själv, konsumerar sämre kvalitet. Detta till följd av jorderosion, eftersom jorden inte längre binds fast av träden utan blåser bort och lätt hamnar i vattendrag vilket försämrar vattenkvaliteten avsevärt. Detta är en kostnad spridd över hela gruppen, inklusive sig själv. På så sätt tvingas deltagarna till ett val där de måste värdera både hur de själva prioriterar, men också ta ställning till hur de tror att de övriga i gruppen agerar och anpassa sig därefter. Detta är en typ av observation, eftersom individer får agera i en viss situation, givetvis anonymt så man inte kan koppla individen till agerandet, och sedan utifrån det sorteras information för att hitta ett mönster i det hela så att allmänna slutsatser kan dras. För att få ett komplett resultat bör urvalet vara så stort som möjligt, men detta är inte praktiskt möjligt för denna studie.
Försökspersoner
Populationen är i denna undersökningen alla människor, då det som eftersöks är ett allmänt mänskligt beteende. Då det inte är en realistisk mängd att undersöka fick jag göra ett urval, som skedde relativt slumpmässigt. Detta på grund av att experimentet inte var en perfekt representation av populationen utan urvalet berodde på vilka försökspersoner jag kunde samla på en plats för att genomföra experimentet. Alltså genomfördes urvalet främst av praktiska skäl, vilket i och för säg inte är en fantastisk metod och kanske kan påverka resultatet till viss del, men den möjliggör i alla fall ett resultat då det kan vara en stor utmaning att samla många villiga deltagare på en plats vid en viss tidpunkt flera gånger om. Experimentet var konstruerat så att 8 personer skulle delta samtidigt då deras resultat bygger på varandra. Undersökningen gjordes 2 gånger. Vid det första genomförandet var samtliga deltagares ålder mellan 18–60. Det var dock högst frekvens runt 20- och 50-års åldern, men även en viss spridning. Det var något fler kvinnor än män som deltog – fördelningen var 5:3. Utbildningsmässigt var det en stor variation i urvalet, men den genomsnittliga utbildningsgraden ligger troligtvis något över den av populationen. Av urvalet hade flera utländsk bakgrund. Härkomsten var blandad med allt ifrån Sydostasien till andra europeiska länder, samt Sverige. I det andra genomförandet var samtliga anställda på IHE (Institute of Health Economy), som är ett ekonomiskt institut. Detta innebär att de hade god ekonomisk kunskap, vilket betyder att de förmodligen analyserade situationen lite bättre än genomsnittspersonen och därmed agerade på ett mer taktiskt sätt. Värt att tillägga är att dessa deltagare är högutbildade, och därmed inte helt representativa för populationen i den bemärkelsen. Deltagarnas ålder låg ungefär mellan 30–60 år, centrerat runt 55 år ungefär. Detta innebär ett något snävare urval än i den första undersökningen. Härkomsten var lite varierad men merparten av försökspersonerna var av svensk härkomst. Större delen av detta urval bestod av män. I båda grupperna hade försökspersonerna en koppling till varandra, även om den var olika mellan olika personer så fanns den där och det kan möjligtvis ha betydelse för resultatet, då de ska vara okända för varandra i det optimala urvalet. Dock befinner de sig i en sekundärgrupp gentemot varandra, så samhörigheten mellan dem är inte helt utpräglad. I den första undersökningen var försökspersonerna mer representativa för populationen och i det andra utförandet var de mer specialiserade.
Material
För att genomföra denna laboration krävs följande:
·Anteckningsblock att anteckna resultat på samt skrivinstrument
·Ett klassrum med separerade bänkar till testpersoner
·Experimentkort, 1 per person och runda, se bilaga
·Protokollpapper, 1 per person, se bilaga
·Utbetalningsmall, 1 per person, se bilaga
·Instruktionsanvisning, 1 per person, se bilaga
·8 villiga försökspersoner
Procedur
Undersökningen genomfördes under en session som pågick i ungefär 30 minuter. Den påbörjades med en förklaring av instruktioner, scenariot, vilka uppgifter försökspersonerna hade samt syftet med undersökningen. De fick även ett papper med en förklaring av instruktioner att läsa igenom och ha under experimentets gång. Därpå fick samtliga försökspersoner godkänna sin medverkan samt möjlighet att ställa frågor ifall det uppstod någon oklarhet. Experimentet fortsattes med att varje deltagare gavs ett experimentkort med ett nummer på från 1–8. Detta nummer användes sedan på samtliga insamlade papper för att man anonymt skulle kunna ha koll på deltagarna. Försökspersonerna fick sedan en utbetalningsmall och ett protokollpapper, där siffran skulle antecknas ned. Undersökningen började sedan med att man fick välja det antal månader av året som man ville spendera på att hugga ved från 1–8. Detta antecknades på protokollpappret och experimentkortet, som sedan samlades in. Gruppens totala resultat räknades sedan ut och annonserades. Utifrån gruppens resultat och individens beslut tas utbetalningen fram och antecknas på det individuella protokollpappret. Detta genom att subtrahera de egna månaderna från gruppens total och utifrån det läsa av utbetalningsmallen och hitta rätt inkomst för året. Gruppens totala månader och årsinkomsten ska också antecknas på protokollpappret Sedan påbörjas den andra rundan, där samma händelseförlopp sker. Totalt ska 8 rundor slutföras. När rundorna är slutförda ska den totala summan av alla intäkter läggas ihop och alla papper ska lämnas in till undersökningsledaren. Resultaten sammanställdes sedan i ett dokument, som visas under resultat.
Resultat
Följande tabeller visar hur många månader deltagarna valde att spendera på uppgiften samt alla deltagarnas totala värde och vad den egna intäkten samt sammanlagda intäkten blev. Första tabellen visar den första undersökningen och den andra visar det andra genomförandet.
Tabell 1: Experiment 1
|
Spelarnummer: |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Totalt: |
|
Runda 1: |
7 |
5 |
5 |
4 |
3 |
4 |
3 |
7 |
38 |
|
Runda 2: |
7 |
3 |
3 |
5 |
3 |
5 |
4 |
6 |
36 |
|
Runda 3: |
7 |
7 |
5 |
4 |
3 |
4 |
4 |
5 |
39 |
|
Runda 4: |
8 |
6 |
2 |
6 |
5 |
4 |
5 |
4 |
40 |
|
Runda 5: |
7 |
1 |
6 |
2 |
6 |
5 |
5 |
8 |
40 |
|
Runda 6: |
8 |
3 |
7 |
8 |
6 |
5 |
4 |
2 |
43 |
|
Runda 7: |
8 |
4 |
5 |
4 |
5 |
4 |
6 |
8 |
44 |
|
Runda 8: |
8 |
4 |
8 |
3 |
6 |
5 |
7 |
6 |
47 |
|
Summa intäkter: |
2704 |
1969 |
2196 |
2080 |
2101 |
2101 |
2128 |
2362 |
17 641 |
Tabell 2: Experiment 2
|
Spelarnummer: |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Totalt: |
|
Runda 1: |
8 |
1 |
5 |
3 |
4 |
3 |
0 |
3 |
27 |
|
Runda 2: |
8 |
0 |
6 |
3 |
6 |
3 |
0 |
3 |
29 |
|
Runda 3: |
7 |
0 |
5 |
4 |
7 |
3 |
8 |
4 |
38 |
|
Runda 4: |
6 |
0 |
5 |
4 |
3 |
3 |
8 |
4 |
33 |
|
Runda 5: |
6 |
0 |
4 |
4 |
2 |
4 |
8 |
4 |
32 |
|
Runda 6: |
6 |
8 |
5 |
2 |
4 |
4 |
8 |
4 |
41 |
|
Runda 7: |
5 |
8 |
4 |
5 |
6 |
3 |
8 |
5 |
44 |
|
Runda 8: |
8 |
8 |
4 |
3 |
4 |
0 |
8 |
4 |
39 |
|
Summa intäkter: |
3572 |
2517 |
3084 |
2740 |
2982 |
2612 |
3245 |
2830 |
23 582 |
Som man kan se i tabellerna blev den totala summan intäkter högre i det andra experimentet än i det första med drygt en tredjedel. Den andra gruppen har agerat på ett sätt som är bättre för gruppen, och det har också varit bättre för de flesta individerna, i alla fall i jämförelse med resultatet framtagna i det första experimentet. Antalet månader spenderade totalt per år skiljer sig också. Medelvärdet för experiment 1 är cirka 40,9 månader och 35,4 för det andra experimentet. Medelsnittet per person och år blir därmed 5,1 för det första experimentet och 4,4 i det andra. Standardavvikelsen för de enskilda värdena i det första experimentet är 1,8 och i det andra 2,4. Detta visar alltså på större spridning bland de enskilda värdena under det andra experimentet. Medianen bland de enskilda värdena är 5 i den första undersökningen och 4 i den andra undersökningen. Totalt spenderades 327 månader på uppgiften i den första omgången och 283 i den andra. Det motsvarar cirka 16% längre tid i första än i andra.
För intäkterna i det första experimentet är medelvärdet cirka 2205 och standardavvikelsen 231. I det andra experimentet är medelvärdet cirka 2948 och standardavvikelsen 349. Förutom att medelinkomsten var mycket högre i det andra experimentet var den alltså mycket mer varierad. Föga förvånande så fick den med högst antal månader även störst intäkt i båda omgångarna. Detta är dock inget linjärt samband. I experiment 2 spenderade spelare 2 totalt 25 månader på uppgiften och fick en total intäkt på 2517. Spelare 6 spenderade däremot endast totalt 23 månader på uppgiften, men fick en inkomst på 2612. På så sätt lyckades spelare 6 få en intäkt högre än spelare 2 med färre månader. Detta illustrerar vikten av att agera rätt vid rätt tidpunkt. Även i den första omgången kan man se att spelare 4, 5 och 6 fick liknande intäkter. Spelare 5 och 6 har identiska intäkter, trots att summan av månader hos spelare fem är 37 och spelare 6 har 36. Summan för spelare 4 är också 36, men intäkten är något lägre. Det är alltså viktigt att maximera sina intäkter när det är få månader totalt för att kunna tjäna så mycket som möjligt. Detta bygger givetvis på tur i praktiken då man inte vet hur de andra i gruppen agerar.
Diskussion
Även om urvalet var relativt litet finns det fortfarande slutsatser man kan dra, även om det ligger lite ovisshet i dem. En av dem är att i många fall valde försökspersonerna att hålla sig inom ett litet intervall och knappt variera sitt månadstal. Exempel på detta är försöksperson 1 i båda omgångarna och försöksperson 6 i den första omgången. Detta kan bero på att man är nöjd med sitt resultat, men det kan också bero på att man vill att de man först valde ska vara rätt, en så kallad konfirmeringsbias. Det kan också grunda sig i förväntningar och vad man tror att man förväntas göra. Får man ofta höra att man är en egoistisk person så väljer man oftare att uppfylla förväntningen och det blir något av en Rosenthaleffekt. Det kan också bero på att man endast tänker med system 1 enligt Kahneman. I så fall låter man hjärnan automatisera beslutet och då håller man sig kanske till ett visst antal månader. Man väljer sedan att inte ifrågasätta om det är det bästa utan håller sig till det genom hela spelet. Det kan också bero på att man kan rättfärdiga ett beteende som inte är optimalt för gruppen, men inte heller är optimalt för individen. Då kommer man fram till en kompromiss där varken gruppen eller individen får det bäst utan något mittemellan. Detta kan hjälpa en individ att skapa en känsla av rättvisa då ingen får det bästa och man rättfärdigar sin handling etiskt. Då kan man välja att hålla sig till den gränsen man kommit fram till är rättvis under hela spelet för att försöka maximera sina intäkter utan att förstöra för mycket för gruppen.
I det första experimentet så ökade det totala antalet månader eller var oförändrat i samtliga rundor förutom den andra. Detta indikerar en form av ansvarsspridning och åskådareffekt då man märker att andra väljer höga antal månader och att det ökar, så kan man själv hoppa på trenden och man behöver inte vara den som fattar beslut för gruppens gagn. På så sätt kommer ingen att ändra sitt beteendemönster utan man väntar på att andra ska göra det. Om man tittar på exempelvis spelare 3 och 5 i det första experimentet kan man se att deras trend börjar öka när de ser att gruppens också gör det, vilket tyder på att de känner sig bakomlämnade och inte längre vill ta ansvar för gruppen, utan sprider ansvaret över samtliga deltagare istället så att ingen tar initiativet längre. Gruppen kom in i ett mönster som inte var optimalt men fortsatte med detta, vilket kan förklaras som en sorts Groupthink eller konfirmeringsbias.
Den grupp som bestod av ekonomer presterade mycket bättre överlag i alla fall ur ett grupperspektiv och även de som tjänade minst under det andra experimentet tjänade nästan lika mycket som den försöksperson som tjänade mest under det första experimentet. Detta antyder att gruppen har väldigt stor påverkan och även att de som är utbildade ekonomer tänkte aningen mer på gruppens bästa. På så sätt presterar gruppen bättre och det är ett resultat av att gruppen har liknande attityder till detta. När de tillfrågades hade dock ingen varit delaktig i en liknande undersökning. Däremot kan det vara ett beteende som många lär sig genom utbildningen i ekonomi där man får lära sig att tänka på ett ekonomiskt sätt och veta vad man ska fokusera på. Kunskap i området och vetskap för hur man bör tänka spelar alltså roll i denna fråga, och därför påverkas resultatet mycket av vad man vet om ämnet.
Något som noterades under experimentens gång var att man tog olika lång tid på sig att tänka. Detta kan kopplas till Kahnemans system, då de som är allra snabbast förmodligen inte ägnar så många tankar åt detta, medan vissa ägnade en god stund åt att analysera utbetalningsmallen för att tänka igenom vad varje beslut skulle kunna innebära. Detta innebär att olika deltagare tänker på olika sätt. En ytterligare tanke är att olika personer tolkade uppgiften lite olika. Vissa tänkte i banorna att man tävlade med de andra individerna och på så sätt skulle tjäna mer än de andra i sin experimentomgång. Andra tolkade de mer som att gruppen skulle tjäna så mycket som möjligt och tävla mot andra grupper. Detta tolkades som en reflektion av deras inställning mot gruppen och individen. Detta kan ha mycket att göra med motivationen och hur man finner sin drivkraft enklast. Tilliten till de andra i gruppen spelar också stor roll. Om man kan lita på att alla andra handlar egoistiskt så agerar man utifrån det. Man agerar däremot ofta på ett annat sätt om man ser att alla gör det som är bäst för gruppen. Då det andra experimentet skedde på en arbetsplats kan man tolka det som att gruppen har mer tillit till varandra och det är då värre att svika gruppen, vilket kan ses som en bidragande faktor till den höga totala inkomsten. Sviks denna tillit däremot kan det leda till att man känner sig utnyttjad och för att återställa rättvisan kan man få för sig att vilka förstöra för gruppen genom att ta så många månader som möjligt så att man kan tjäna mer än de andra. Exempelvis spelare 7 i den andra omgången visar på sådant mönster med sådana tendenser.
Det är mycket individuellt hur man agerar utifrån de resultat man fick tidigare och man kan se helt olika mönster hos olika individer. Detta beror till stor del på att man har olika kognitiva scheman och drar olika slutsatser utifrån liknande situationer. På så sätt kan man aldrig förutse en exakt handling. Det beror helt enkelt på vad man själv tycker är viktigt. Detta experiment har många likheter med ett annat spel, så kallade Fiskespelet. I Fiskespelet spelar flera individer ett spel där man får var sin tur att fiska ur ett hav i några rundor, men om man överfiskar minskar populationen, vilket är sämre för gruppen. Om man däremot fiskar en viss mängd kommer inte fiskpopulationen minskar. I detta spel får man däremot kommunicera och ens beslut är inte anonyma. Då brukar de flesta komma fram till en metod så att alla får lika mycket och fiskpopulationen minskar aldrig. Alltså att alla fattar beslut som är bra för gruppen, och man inte gör det vet hela gruppen om det. I detta experiment däremot är det anonymt och man har ingen möjlighet att skapa en strategi. Då blir resultaten mycket mer varierade, vilket visar att om man får möjlighet att kommunicera inom gruppen och vad man bestämmer sig för är offentligt agerar de flesta på ett sätt som är bättre för gruppen, så länge det är jämlikt. Alltså är rättvisa och öppenhet väldigt viktiga för individens beslutsfattande och anonymiteten och tystnaden i undersökningen kunde göra mycket för att pressa individen.
Individer är väldigt olika och de formar väldigt olika grupper. Därför är det svårt att förutspå hur de tänker i en given situation, men det går också att hitta mönster i beteende, även om det inte behöver gälla för samtliga försökspersoner. En av dessa är många grundar sina beslut i det första de gjorde och sedan fortsätter på samma spår, opåverkade av gruppen i övrigt. Detta kan ske genom att de hittar ett tillfredställande beslut inledningsvis, men också som ett sätt att rättfärdiga sina tidigare beslut. Många tolkar det även som en tävlingsmöjlighet vilket till stor del beror på ens tävlingsinstinkt och ens vidare tolkning bestämmer vem man tävlar mot, vilket beror mycket på hur olika man ser på gruppen och individerna. Gruppens sammansvetsning är av stor betydelse och hur väl man uppfyller sina förväntningar. I denna situation finns det alltså inget givet svar utan beror på hutlöst många faktorer. Därför är det nästan omöjligt att utgå från en modell när man ska undersöka det mänskliga beteendet.
Referenser
Murphy och Cardenas, An Experiment on Enforcement Strategies for Managing a Local Environment Resource, 2003.
Hedin, Iaa, Tankar, känslor och beteenden –Psykologi 2a och 2b, 2018, Gleerups utbildning AB, Malmö.
Psykologiguiden, Natur & Kulturs Psykologilexikon: Grupptänkande, Egidius, Henry, hämtad 2019-05-05, https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=gruppt%C3%A4nkande.
Psychology Today, What Is Confirmation Bias?, Heshmat, Shahram, hämtad 2019-05-10, https://www.psychologytoday.com/us/blog/science-choice/201504/what-is-confirmation-bias.
Very Well Mind, Intrinsic Motivation– Why You Do Things, Cherry, Kendra, hämtad 2019-05-10, https://www.verywellmind.com/what-is-intrinsic-motivation-2795385.
Psykologifabriken, Inre och yttre motivation, Rozental, Alexander, hämtad 2019-05-10, http://www.psykologifabriken.se/inre-och-yttre-motivation/.
Lektionsanteckningar från kurserna Psykologi 1 och Psykologi 2b.
Bilagor
Följande dokument länkade här under är hänvisade till under Materialsektionen och de användes under experimentet. En kopia gavs till varje deltagare förutom experimentkorten som användes av varje spelare under varje runda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar