Koppling och batteri labb

Kopplingar och batterier v.42

Uppgift 

Uppgiften var att få en lampa att lysa genom att använda en kopplingssladd, ett batteri och en liten glödlampa. Det var upp till en själv att lista ut hur det skulle fungera och försöka sig fram tills lampan lös.

Syfte 

Syftet var att vi skulle förstå hur kopplingar funkar, hur de kan kortslutas och de olika delarna på en koppling. Vi skulle också lära oss att göra en koppling och komma på hur man gör det med bara en ledande tråd. Syftet var dessutom att förstå hur strömmen kom till den andra polen.

Material 

Materialen var en liten lampa, en sladd av metall och ett batteri.

Utförande

Vi fick materialen och Åsa bad oss att hitta en lösning för att få lampan att tändas. Vi skulle ta reda på hur man koppla ihop de olika sladdarna med batteriet och lampan för att det skulle fungera och vi fick ca. 5 minuter på oss att försöka, sedan visade vi varandra lösningarna vi kommit fram till och Åsa frågade hur det hade gått.

Hypotes

Vi fick inget tillfälle att tänka ut en hypotes före labbet och vi visste inte heller att vi skulle skriva en labb rapport efteråt. Men några tankar jag tänkte var att jag trodde att lampan skulle börja lysa om man på något sätt fick tråden att gå  från lampan till ena polen och lampan var i kontakt med den andra polen.

Resultat

Resultatet var att vi fick lampan at lysa. Man skulle vira kopplingssladden runt gängan och hålla den till minuspolen, sedan skulle man sätta lampan på pluspolen. Alla i min grupp åtminstone lyckades med att få den att lysa. 

Slutsats 

Min hypotes stämde in bra eftersom att jag fick lampan att lysa på ungefär samma sätt som min hypotes löd. Någon felkälla kan vara att den sista gruppen fick dåliga batterier och inte lyckades eftersom att alla använde samma batteri och många började med att kortsluta batteriet. Sladdarna var olika långa och bra, i början var t ex min sladd väldigt kort och tunn så den ledde inte strömmen bra och den kunde inte röra vid lampan och minuspolen. Sedan var jag tvungen att byta sladd och då gick det bättre.

Statisk elektricitet med Wilma

Uppgift 

Uppgiften är att ta en ballong och gnida den mot håret och se vad som händer. Sedan ska man få bollen att fastna på väggen.

Efter detta ska man riva silkespapper i småbitar och långsamt föra ballongen mot bitarna.

Sedan ska man göra samma sak med små aluminiumbitar som vi har rullat ihop. 

Sedan ska vi gnida två ballonger mot håret och föra ihop dem.

Syfte 

Syftet med denna laborationen är att se hur statisk elektricitet fungerar och hur det reagerar på olika material. 

Material 

Materialen för det här experimentet är silkespapper, ballong och aluminium folie.

Utförande

Vi ska först skriva hypotesen innan vi prövar uppgiften. Vi använder oss av Kajsas hår till att gnugga ballongen emot. Efter varje försök så ska vi anteckna resultatet innan vi går vidare.

Hypotes

Vår hypotes är att håret kommer resa sig när vi gnuggar ballongen mot det. 

Att ballongen kommer fastna på väggen efter vi har gnuggat den mot håret.

Vi tror att silkesbitarna kommer fästa och hänga på ballongen.

Att aluminiumbitarna inte fastnar på ballongen.

Och att ballongerna inte fastnar i varandra, snarare stöter bort varandra. 

Resultat

Håret reste sig med ballongen, men åkte snabbt ner igen när vi förde bort ballongen.

Ballongen fastnade på väggen efter att vi hade gnuggat den mot håret, men åkte långsamt ner för väggen.

Silkesbitarna fäste på ballongen och hängde ner precis som vi trodde.

Aluminiumbitarna fastnade snabbt men åkte ner igen direkt.

Ballongerna fastnade inte i varandra utan stötte bort varandra.

Slutsats

Våra hypoteser stämde i och med att resultaten blev identiska med dem. Vi drar slutsatsen att när någonting har förlorat elektroner vill det ha fler och kan dra till sig andra föremål för att få ett jämnt antal elektroner. 

En felkälla är att vi kanske gnuggade ballongen olika tider eller olika sätt, så om aluminiumbitarna fick mindre statisk elektricitet än silkespappret har det inte lika mycket kraft att följa med ballongen upp. En till felkälla är att bitarna är olika stora och har olika belägenhet att fastna beroende på vikten. Olika hårtyper kan också vara en felkälla som gör att olika grupper får olika resultat.  Det är möjligt att ballongen försämras efter några gånger och det blir orättvist för de man provar senare. Om man gjorde det här igen skulle hela klassen använda sig av samma person med samma hår och en ny ballong till varje uppgift. Man skulle också använda sig av en mall för att mäta ut storleken på bitarna så det blir jämnt.   

KOLONIFRÅGORNA

Fråga 1

När ska en koloni eller en annan del av ett land ha rätt att förklara sig självständigt? Vad anser du? Har till exempel karga Gotland, platta Skåne rätt att förklara sig självständigt från Sverige? Om inte, vad skulle krävas för att de skulle kunna göra det?

Fråga 2

Lyft fram något exempel på områden som idag vill bli självständigt eller som nyligen blivit det. Varför vill(e) de bli självständiga?

Jag tycker att en koloni bör ha rätt att rösta om att bli självständigt utan problem eller konsekvenser för att veta vad invånarna tycker eller för att se om man ska inkludera självständighet i ens kampanj och vill veta vad folket tycker. Moderlandet ska ha rätt att ifrågasätta och om de vill bli oavhängiga ska det inte behöva beviljas eller erkännas av moderlandet och andra länder, fast samtidigt ska moderlandet inte kunna utnyttja kolonien vilket kan vara svårt att avgöra. Om de blivit behandlade dåligt eller utnyttjade tycker jag att de kan få hjälp av andra nationer eller andra delar av landet för att övertyga att de bör vara självständiga, de kan t ex hota med att bojkotta varor eller få de andra staterna att erkänns stället som ett land. Jag tycker också att båda länderna bör kunna klara sig ekonomiskt, så att inte invånarna drabbas av en kris precis efter att landet har gått ur. Om landet ligger i Europa måste landet ställa sig längst back i kön för att komma in i EU och måste ha en plan för att klara sig på egen hand.   I själva verket ska man först förklara sitt land självständigt, och sen är det upp till andra självständiga stater att erkänna landet som en självständig stat om de tror på landet. Det är ett rätt bra sätt, men jag tycker fortfarande att moderlandet borde ha något att säga eftersom att det är en väldigt stor part i processen och blir väldigt drabbade, men det är inte det landet som ska bestämma då de är väldigt partiska. Det ultimata sättet vore nog att delarna skulle ha en debatt, där de kan förklara varför de tycker så som de gör och komma fram till en överenskommelse, som andra stater följer och om sen tillräckligt många länder erkänner staten som fristående kan det bli en egen stat. Det existerar tre kriterier som bör uppfyllas för att bli oavhängig, de är att ha ett eget territorium, en befolkning och en regering som kontrollerar befolkningen och gör lagar och dylikt. Egentligen finns det nog inget perfekt sätt att bestämma om någon ska få lämna ett land och bli något eget, och någon kommer alltid att dra nitlotten. Delen av landet måste kunna klara sig oberoende av andra, så t ex Skåne skulle behöva visa att det skulle kunna klara sig ekonomiskt och kunna styras på ett bra sätt. Sedan skulle andra länder behöva erkänna Skåne som ett eget land om de tror på Skåne, om resten av Sverige inte vill förlora Skåne kan de förklara krig mot Skåne så att om Sverige vinner blir det ingen självständig stat men om Skåne vinner blir Skåne sitt eget land, det var det som hände med USA och Storbritannien. För att bli ett eget land ska man också köpa upp delen av landet som ska bli eget och fixa en regering och en befolkning. Då ska moderlandet inte ha något att göra med självständigheten och jag anser att sådana länder inte behöver bli erkända.

Ett exempel på ett land som precis blev självständigt är Kosovo som blev  självständigt från Serbien. Det deklarerade sig själv självständigt den 17 februari 2008, än så länge har Kosovo blivit erkänd av 107 st länder. Serberna i norr är emot att vara självständiga tillsammans med Serbien, Kina och Ryssland. Det hade varit en väldigt stor konflikt mellan UCK-gerillan och serbiska soldater, de förstnämnda gillade nämligen inte att de blev behandlade som ett mindre folk och serberna var ”bättre” och behandlade så. Tito hade hållit ihop Jugoslavien, men när han avled blev motståndsrörelsen större, dessutom var efterträdaren väldigt stor på att stärka den serbiska nationalismen. Katalonien vill också bli självständigt eftersom att de inte vill finansiera hela Spanien med höga skatter i och med att industrin är som störst där och arbetslösheten är väldigt låg. Partiet som vill göra Katalonien självständigt fick 72/135 platser i parlamentet. Katalonien skiljer sig dessutom mycket från resten av Spanien och de har t ex ett eget språk och de vill ha mer kontroll än de får och få bort det som är korrupt. Om det skulle hända skulle de inte längre vara med i EU eller kunna använda euron. Kataloniens situation påminner lite om hur USA kände om Storbritannien. Sydsudan blev nyligen självständigt från Sudan. Den 9 juli blev Sydsudan deklarerad och erkänd som en självständig stat. Det kom efter ett inbördeskrig mellan den norra och södra delen om maktfördelning, lokala självstyrelser och religion. Det har också mycket att göra med oljan som ligger på gränsen mellan den norra och södra delen som båda sidorna vill ha åtkomst till. De hade en omröstning efter ett fredsavtal, där nästan 99% röstade för att delarna skulle separeras. De har det lite svårt efter kriget ekonomiskt speciellt med att bygga om och rusta husen och många mänskor har återvänt.

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Självständighet 

https://www.landguiden.se/Konflikter/Kosovo/Fordjupning 

http://www.globalis.se/Konflikter/Kosovo 

http://www.di.se/artiklar/2015/9/27/katalonien-ja-till-sjalvstandighet/ 

https://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Sydsudan/Geografi 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydsudan 

KEYNOTE PÅ MOBILTELEFONI

ORKA PLUGGA DEL 2

I filmen "förenkla skolarbetet med delmål" pratar de om att man ska sätta mindre mål, istället för att bara ha ett stort. Personen säger att det är som en trappa, och man kan inte hoppa upp hela vägen, utan måste ta ett trappsteg i taget. Om man har glosor kan man öva några ett tag och sen ta några till för att lära sig alla slutligen.

http://bloggar.ur.se/orkaplugga/2015/02/05/forenkla-skolarbetet-med-maltrappan/

Jag har sett "Så planerar du din pluggtid". Där säger de att man ska planera sina pluggtid. Hon föreslår att man har ett schema där man kan skriva ner när man tränar och pluggar och sådant, då har man alltid tid till läxor och vet vad man ska göra. Dessutom börjar man inte dagen innan och känner sig överväldigad. Man blir också mer effektiv och kan glädja sig mer åt att vara "fri".

http://bloggar.ur.se/orkaplugga/2015/02/05/sa-planerar-du-din-pluggtid/

 I filmen "Din skolgång kostar en miljon" sa mannen att det var väldigt dyrt att gå i skolan och att det kostade ungefär en miljon och cirka 100 000 per år. Han nämnde att i andra länder svälter familjer så att någon kan gå i skolan. Filmen sa att det var den dyraste gåvan man får och att den inte kan kastas bort med att inte bry sig om sin skolgång. Den försökte få en att känna sig som en otacksam person för att man inte ägnar sitt liv åt sin skolgång. 

http://bloggar.ur.se/orkaplugga/2015/02/11/din-skolgang-kostar-en-miljon/

I "Jobbiga lärare kan vara bra lärare" säger kvinnan att det alltid kommer finnas personer man inte kommer överens med på arbetsplatser och dylikt och att det bara gäller att gilla läget. Hon säger att de kan vara de som bryr sig mest om dig och bara försöker pusha dig genom att tjata och kräva mycket så att du blir bättre.

http://bloggar.ur.se/orkaplugga/2015/02/11/jobbiga-larare-kan-vara-bra-larare/

Jag såg "Bra pluggstrategier är viktigare än talang". Där sa han att begåvning och talang inte är det som avgör hur bra man blir, utan att strategi är det vikigaste. Han sa att plugga med talang är som att leta skatter utan en skattkarta. Även hur tid används och attityd är väldigt viktiga faktorer. Han nämnde att alla kan bli bra på att plugga effektivt.

http://bloggar.ur.se/orkaplugga/2015/02/11/bra-strategier-ar-viktigare-an-talang/