Dalai lamas samhällsroll
Trots att Dalai lama är en otroligt välkänd titel är innehavarens roll i samhället förmodligen lite mindre känd. Därför ska det i denna text utredas vem Dalai lama är, vad han har för position i samhället, i form av makt, och hur titeln övergår till nästa Dalai lama.
Dalai lama är en titel som finns inom tibetansk buddhism, som även kallas lamaism. Dalai är det mongoliska ordet för ocean och det hänvisar till titelinnehavarens kunskap, som är lika djup och omfattande som en ocean. Lama betyder på svenska den överlägsne, men används i religionen som benämning på lärare. Lamorna är oftast, men inte uteslutande, äldre munkar eller nunnor och de är särskilt kunniga i den buddhistiska läran och skrifterna. Dalai lama blir då den lärare med djupast kunskap. Den tibetanska buddhismen har en viss grund i mahayanabuddhismen, men denne har kombinerats med andra läror, som exempelvis den uråldriga tibetanska tron Bon. Lamaismen är inte heller ekvivalent med vajrayanabuddhism, men det är en komponent som man får lära sig om i tibetansk buddhism.[1]
Dalai lama är i lamaismen en inkarnation av bodhisattvan Chenresi. Chenresi är Tibets beskyddare, som lyckats frigöra sig från samsara, och därmed nått nirvana, men istället valt att reinkarneras för att hjälpa andra att bli befriade, vilket är definitionen av en bodhisattva. Alltså är Dalai lamas uppgift att befria människor från samsara. Utöver detta är Dalai lama Tibets statsöverhuvud, men de flesta Dalai Lamorna har beslutat sig för att inte bruka någon politisk makt, så titeln är snarare symbolisk, även om vissa nyttjar den makt de har fått.[2] Dalai lama var ursprungligen endast den religiösa ledaren för en inriktning av tibetansk buddhism –Gelugpa, eller Gula hattarna som de också kallas– men när de övertog samhällsmakten blev Dalai lama en symbol för alla inriktningar av tibetansk buddhism. Detta skedde under mitten av 1600-talet, och det är sedan dess Dalai lama haft politisk makt. Däremot har Kina andra tankar om Tibets självstyre. Den politiska makt-sviten bröts år 1910 när Kina invaderade Tibet och tvingade den dåvarande Dalai laman till flykt, två år senare drog sig Kina dock ur Tibet och Dalai lama kunde återvända och återigen utropa Tibet självständigt. År 1949 under den rådande Dalai lama tog Kina återigen kontroll över Tibet och Dalai lama tvingades till ett liv i exil några år senare.[3]
Den fjortonde Dalai laman har därför fått påverka på andra sätt än genom att vara Tibets statsöverhuvud. Han använde tiden i exil till att bland annat övertyga FN att sätta upp direktiv över Tibets styrning och diverse åtgärder för att bibehålla den tibetanska kulturen, men det hjälpte honom inte med att få återvända till sitt land som än idag är styrt av Kina. Ett mycket gediget arbete för Tibets frigörelse med stor vikt på bibehållen fred resulterade i ett nobelpris år 1989.[4] Alltså kunde Dalai lama ändå ha inflytande över samhället och den buddhistiska världen trots exilen och bristen på politisk makt. Genom att ha blivit utvald som liten och sedan fått omfattande skolning i den buddhistiska läran har han blivit bekväm i läran och lyckats representera den på ett exemplariskt sätt.2 Traditionen i valet av Dalai lama förs vidare med en väldigt unik metod då munkar letar efter ett barn som de tror är reinkarnation av den förre avlidne Dalai laman. Detta gör man genom att leta efter tecken som berättar var nästa Dalai lama kommer att hittas och sedan hittar ett barn med rätt egenskaper som slutligen ställs inför ett test där barnet får känna på egendomar från den avlidne Dalai laman.1
Således har Dalai lama stor betydelse inom lamaismen och han sitter på politisk makt, men även utan makten har han stort inflytande över sitt folk. Därutöver har Dalai lama möjlighet att påverka världen som stort genom sin ställning, något som resulterat i ett nobelpris för den fjortonde Dalai laman, och han är en välkänd representant för den buddhistiska läran, varav västvärldens syn på buddhismen delvis kommer att speglas från hans gärningar.
Frågor:
1. Är det rimligt att en person som väljs på detta sätt har så mycket makt över ett land/världen?
2. Bör Tibet vara självstyrt och fritt från Kina?
3. Är det bättre att välja en makthavare demokratiskt eller ha någon som är utsedd genom en kommitté som letar efter särskilda tecken hos den rättmätiga ledaren?
4. Kommer globalisering och utbildning förändra Dalai lamas ställning eller Tibets styrelseskick (om de själva får bestämma)?
5. Om Dalai lama hade varit styrande under Coronakrisen hur hade han hanterat detta och hur hade folkets tillit och förtroende påverkats?
[1] BBC, ”Tibetan Buddhism”, 2004-01-14, https://www.bbc.co.uk/religion/religions/buddhism/subdivisions/tibetan_1.shtml
[2] Nationalencyklopedin, Dalai lama. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dalai-lama (hämtad 2020-03-24)
[3] "Dalai Lama." Britannica School, Encyclopædia Britannica, 2011-03-11
[4] The 14th Dalai Lama – Biographical. NobelPrize.org. Nobel Media AB 2020. Mon. 23 Mar 2020. https://www.nobelprize.org/prizes/peace/1989/lama/biographical
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar