Translate

söndag 22 november 2015

Den industriella revolutionen del 2

Under den industriella revolution förändrades de flestas liv drastiskt. De blev moderniserade med mer hjälp från maskiner och dödligheten minskade. Revolutionen hade spridit sig runt om i världen och hela världen hade börjat förändrats. 

På 1800-talet började den sprida sig till framförallt USA och vissa nationer i Europa. Där blev den första följden en befolkningsökning eftersom att människors liv blev lättare. Mer mat kunde produceras efter moderniseringen av jordbruk och andra livsmedel, då blev det billigare, så fattigare kunde köpa mer, och det fanns mer så hela familjen kunde äta sig mätta och växa som de skulle, då är man inte lika mottaglig för sjukdom som om när man är undernärd och det hjälpte också till med att få ner dödligheten. Vaccin samt andra medicinska framsteg höjde också medellivsåldern. Alla dessa saker var positiva, men det var inte lika fantastiskt för arbetarna under den här perioden. Många gruvarbetare levde under usla levnadsvillkor och tjänade knappt in några pengar alls, parlamentet genomförde lagar som förbättrade situationen, men inte tillräckligt. Klasskillnaderna var gigantiska under den här perioden. Väldigt många levde med hårt arbete, dåliga arbetsförhållande och usla miljöer. De var tvungna att slåss för överlevnad varje dag och de tjänade långt under dagens minimum lön. 

Man kan säga att urbaniseringen är både en orsak och en följd till den industriella revolutionen. Att arbetskraften som kom in till städerna var med och satte igång revolutionen har jag redan diskuterat, men det är också en följd. Fler och fler valde att flytta in till stan istället för att leta jobb på landsbygden, där det var mycket svårare, och städernas storlek ökade allt mer, vilket är en följd av industrialiseringen.

Den största följden av de alla var att världen förändrades. Allas vardagsliv förändrades med hjälp av nya prylar och ny teknik. Det blev lättare att resa längre sträckor med bland annat lokomotiv och ångbåtar. Stål blev extremt populärt i Nordamerika och Europa eftersom att metallen var så hård och böjbar. Den massproducerades och mycket av det som byggdes var gjort i stål. 

Innan hade det funnits stånd, men med den industriella revolutionen kom också arbetarklassen. I Europa hade de övergått från ståndssamhälle till klassamhälle, till skillnad från i ståndssamhället skulle man kunna göra en klassresa och gå upp. Med den industriella revolutionerna kom arbetarklassen, det var de som arbetade i fabrikerna och de är ofta sedda som en klass långt nere på skalan. Arbetarklassen har inte direkt samma inflytande som andra grupper och det är därför de ofta ses som en låg klass.


Tack vare den nya tekniken såg många väldigt ljust på framtiden och det hjälpte dem ta sig igenom tuffa tider. Jag tror ändå att de skulle bli förvånade över att se hur allting har vidareutvecklats och hur våra samhälle är mer beroende av teknik än under industrialiseringen. 

fredag 20 november 2015

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN DEL 1

Orsaker till den industriella revolutionen finns det många av och de har tillsammans förändrat hur vi upplever världen och våra yrken. Den industriella revolutionen var den stora reformen av jordbruk som ledde till att folket migrerade in till städerna och därmed började arbete i fabrikerna. En av de stora frågorna om revolutionen är också varför det just skedde i Storbritannien. 

En av dessa anledningarna är förändringen inom jordbruket. Metoden för åkerindelningen som användes var för omodern enligt parlamentet. I det gamla systemet hade man haft små remsor så kallade tegar. Bönderna hade haft flertalet sådana, så att alla fick båda bra och dålig jord. Det var dock svårare eftersom att allt behövde plöjas och skördas samtidigt, då blev det krångligt och många drängar och pigor behövdes. Parlamentet beslutade att bondgårdarna skulle spridas ut och ligga vid landet man ägde. Man skulle också få ett större ihopsatt landområde. Det tyckte bönderna var orättvist eftersom att vissa fick bättre mark än andra, dessutom ogillades beslutet eftersom att de levde längre ifrån varandra. Några fördelar de fick var att de inte behövde så och plöja samtidigt, de tvingades inte heller ha samma grodor och de hade lite mer frihet och fler egna val. De nya jordägarna som hade köpt upp mycket mark var mer utbildade än de andra och hade en lust att experimentera. Delar av åkern hade fått vila i ett år i en så kallad träda. Det var för att jorden inte skulle bli näringsfattig och långsiktigt ge dåliga skördar. De nya bönderna hade märkt att visa växter tillförde näring, när de användes behövde de inte lägga mark i träda, det medförde en tillväxt i skördarna. Dessutom kom potatisen från Sydamerika. Potatisen var speciell eftersom att den var väldigt näringsrik och den kunde växa i nästan all jord. De avlade även sitt boskap så att de kunde få mer kött och korna kunde producera mer mjölk. Därifrån kunde det brittiska folket få mer mat till ett betydligt billigare pris. Det skapade en köpkraft bland folket i staden. 

Mark var också väldigt efterfrågat av rika handelsmän och jordägare eftersom att de ville använda marken som betesmark till bland annat fårskötsel eller själv experimentera som bönder. Därifrån fick de ull som bidrog till att textilindustrin kunde expandera. De fick det lättare att få mark efter skiftet och många mindre bönder kunde inte konkurrera, då blev fler arbetslösa, och pigorna och drängarna kunde inte heller starta egna bondgårdar. När pigorna och drängarna inte behövdes ute på landet längre hade inget val än att flytta dit jobben fanns, och det var just inne i stan. Det heter urbanisering när massvis med folk flyttar in till tätorter, då bildas en stor arbetskraft och det är en stor orsak till att den industriella revolutionen möjliggjordes. Många hittade också jobb i de nya effektiva stenkolsgruvorna efter att ha lämnat landet. 

I Storbritannien hade ett kapital kommit från bland annat triangelhandeln med slavar som transporterades till Amerika och andra varor från länder de handlade med. De med mest kapital var villiga att satsa mycket av kapitalen på nya marknader, som t ex industrin och fabriker, då kunde fabriksägare köpa nya maskiner och anställa fler. De satsade även på jordbruket där vissa bönder kunde köpa nya redskap och mer mark. Vinsterna blev stora och investerarna fick ännu mer kapital som de kunde satsa mer med.  

Råvaror var en annan väldigt viktig tillgång som fanns i Storbritannien och ledde till att det skedde just där. Ull var en av dem eftersom att det blev en viktig tillgång till textilindustrin och dessutom behövdes inte en lika stor arbetskraft. Järnmalm fanns det också gott om, fast utvinningen gick trögt eftersom att de inte hade tillräckligt med bränsle utan behövde importera. När en järnbruksägare lyckades göra ett nytt bränsle av stenkol som kallades för koks gick det bättre för järnindustrin och de kunde utvinna mycket mer. 

I Storbritannien fanns det gott om innovativa tänkare som kom på nya uppfinningar. Textilindustrin var en av industrierna som blev väldigt effektiviserad, med spinnmaskiner och vävmaskiner kunde tyg produceras i en mycket större mängd. Ångmaskinen, som var en gammal uppfinning, hade blivit utvecklad så att den kunde driva andra sorters maskiner i t ex en fabrik eller ett tåg. Ångmaskinen gjorde transport enklare och var väldigt viktig, utan den hade kanske inte det moderna tåget eller bilen funnits. 

En annan sak som var av ytterst betydelse var marknaden i Storbritannien. Det var lätt att transportera varor i förhållande till andra länder och befolkningstätheten var hög. Eftersom att matproduktionen ökade svalt inte lika många och marknaden blev större. De som levde i kolonierna kunde endast handla med själva moderlandet, dvs Storbritannien. Då expanderade marknaden ännu mer och utan en marknad hade ingen finansierat den industriella revolutionen och ingen hade fått kapital från investeringar i industrin. 


I Storbritannien fanns allting som behövdes för en industriell revolution och det blev startskottet till en universell revolution. Tillsammans har de förändrat hela världen och allas liv hade sett helt annorlunda ut.  

fredag 13 november 2015

Franska revolutionen instuderingsfrågor

1. En av de mindre ytliga orsakerna till den franska revolutionen var den ekonomiska krisen. Dvs att folket blev väldigt fattiga och svalt. Det hade gått väldigt dåligt för skördarna och priset på bröd hade ökat väldigt mycket. Då hade de inte råd med annat och hela handeln minskade drastiskt. De som var väldigt rika däribland kungafamiljen levde väldigt lyxiga liv, de var tvungna att låna pengar för att finansiera det dyra hovlivet. När någon sa till Marie Antoinette som var drottningen att de inte hade råd med bröd svarade hon genom att säga att de skulle äta bakelser istället. Det var väldigt stora inkomstskillnader och det upprörde de mindre lyckligt lottade. Statskassan var inte direkt full eftersom att de hade krigat väldigt mycket. De behövde hyra in legosoldater och betala soldaterna, dessutom behövdes resurser till vapen, mat osv. Efter ett förlorat krig blev man berövad av stora landområden och behövde betala stora skadestånd. Skatteintäkter förlorades i och med förluster tillsammans med tullen och att handeln blev svårare. Frankrike hade skrivit på ett dåligt handelsavtal och konkurrensen mot Frankrike ökade.                           En annan orsak var de tre generalständerna. De bestod av adeln, kyrkan och ett stånd bestående av både bönder och borgare som utgjorde riksdagen. Ståndet med de fattiga hade 600 representanter och de andra 300 var. Alla stånden hade fått en röst totalt sätt, det gillade inte bönderna/borgarna eftersom att de oftast blev nedröstade 1-2. De ville istället att alla deltagare skulle ha en röst var, eftersom att vissa från de andra ständerna såg orättvisan skulle de ha vunnit mer. De såg till att det blev en röst per person och de andra stånden gick med på det. Kungen ogillade det. så de begav sig till en tennishall och vägrade lämna tills landet hade en ny grundlag. De hade en nationalförsamling där alla fick en röst och där vann bönderna över de andra stånden.                                 Dessutom hade upplysningsperioden påverkat hur folket tänkte. På upplysningstiden kom idéer som att alla föddes med somliga rättigheter och de såg USA som ett ledande exempel. Upplysningen inspirerade allas lika värde och enligt de tre franska stånden var vissa bättre än andra och fick privilegier, speciellt de som var längst ner tyckte att det var dags att ändra det. Frankrike blev det första landet i Europa där kvinnor också fick rösta, tyvärr drogs rösträtten tillbaka senare. Det inspirerade också frihet, jämlikhet och broderskap. Upplysningen gav tanken att folket skulle vara med och påverka och att makt inte skulle kunna ärvas, utan istället väljas av folket. Allt tillsammans ledde till me missnöje band folket och de ville ha en förändring vilket kom med revolutionen. Med maktdelningsprincipen som kom från USA sattes i bruk kom ett bättre sätt att fördela makten.                       Till skillnad från Sverige fanns det bara tre stånd. Borgarna och bönderna slogs ihop till ett stånd i Frankrike. Adeln levde rika liv, de hade mycket pengar och de slapp betala skatt. Endast de fick vara officerare och på vissa ställen fick de äga vissa saker som andra behövde och de kunde ta betalt för det. Kyrkan slapp också betala skatt och de hade rätt till Tionde. Tionde innebär att man ska ge en tiondel av allt man har till kyrkan. Det var väldigt utspritt i kyrkan, vissa var utfattiga och vissa hade väldigt mycket. Det tredje ståndet var också utspritt, det fanns fattiga bönder och hantverkare, men också rika köpmän. De tvingades betala skatt och nästan hela befolkning tillhörde det tredje och sista ståndet. Det var de som slogs hårdast av kriserna och ville ändra samhället.
2. Stormningen av Bastiljen innebar att den franska regeringen använde fler soldater och det blev början till revolten. Det visade att folket var redo att slå tillbaka mot kungen och de andra som missbrukade dem. De hörde att kungen skulle slå ned protesterna och demonstrationerna de hade anordnat så de ville slå tillbaka och de tror att det finns krut och vapen i Bastiljen så de tar över fängelset. Det som hände var att bönder stormade in i fästningen med bland annat högafflar, de tillfångatar soldater och avrättar befälhavaren och somliga officerare. Sedan bär de runt befälhavarens huvud i staden med triumf. Det skedde den 14 juli 1789. Den motsvarade the Boston Tea Partys roll i den amerikanska revolutionen. Bastiljen var en gammal fästning som blivit ett fängelse, det fanns knappt några fångar där, men de trodde att det fanns massvis med politiska fångar som behövde frias. Den mest troliga anledningen till att de klarade av att ta över fästningen är att de blev insläppta efter en förhandling.
3. Skräckväldet kom efter att kungen hade avrättats när Maximilien de Robespierre tyckte att Frankrike bara kunde styras av en enda vilja och varade i ett år. Ett känt citat av Robespierre är ”Regeringen är skyldig de goda medborgarna fullständigt skydd, men folkets fiender är den bara skyldig döden”. Det kännetecknades av att folket blev styrt med terror och hans fiender blev väldigt ofta avrättade. Mellan 1793-94 avrättades många bönder som hade protesterat mot att bli soldater och bara i Paris avrättades minst 2500 personer. Efter ett tag gjorde folket uppror och fängslade Robespierre, sedan avrättade de honom och hans medhjälpare. Perioden kallades skräckväldet eftersom att det var väldigt många avrättningar och det var en diktatur. Han var väldigt mycket för revolution.
4. Napoleons lycka vände först när det gamla systemet där bara adelsmän kunde inneha höga poster i det militära blev borttaget och alla kunde pröva lyckan i det militära. När Frankrike började vinna över många andra länder och Napoleon fick allt mer kontakter blev han också väldigt stark och militären uppmärksammande hans kapacitet och han blev befordrad, det möjliggjorde också hans statskupp. Lyckan vände sedan tillbaka när han invaderade Storbritannien utan att lyckas för att de sköt ned en stor del av flottan. Då införde han en kontinentalblockad mot Storbritannien som innebar att man inte fick handla med det landet. Ryssland ignorerade denna så Napoleon gick in dit och misslyckades totalt. I början gick det fantastiskt bra eftersom att Ryssland inte gjorde motstånd och drog sig tillbaka istället. De brände ner allting efter sig, så att Frankrike inte fick någon mat, det kallas den brända jordens taktik. Även rikedomar och djur blev uppbrända. Efter det anföll hela Europa honom och ledde till att han blev fängslad. Det var alltså Storbritanniens försvar som påbörjade processen att få Napoleon att förlora. Jag tycker att Hitler gick under lite på samma sätt som Napoleon. Hitler hatade kommunister, som de var i Ryssland. De hade en fredspakt men har bröt den och gick in i Ryssland. I början gick det väldigt bra för honom, men sedan gick det åt helvete när det blev vinter och slut på mat. Innan Napoleon blev Karl XII utsatt för samma metod i början av 1700-talet. Karl XII är den som förlorat mest mark och är hjälten för svenska rasister och nazister. Anledningen är att han var den sista kungen som slogs för Sveriges makt och ära.
5. Kontinentalblockaden som infördes 1806 innebar att europeiska länder inte fick handla eller köpa brittiska varor. Det var en ekonomisk krigsföring istället för att förklara krig med Storbritannien, Napoleon hoppades att det skulle bli en ekonomisk kris och oroligt i landet så att Napoleon kunde ta över landet som var det enda europeiska landet kvar som Napoleon inte tagit över. USA har använt sig av liknade strategier ofta. George W. Bush införde många sanktioner. De har sanktioner mot t ex Ryssland, Irak, Kuba, Nord Korea och Syrien. En full lista hittar du här- http://www.treasury.gov/resource-center/sanctions/Programs/Pages/Programs.aspx
6. Wienkongressen var det som kom och hända efter Napoleons fall. Det var en fredskonferens för kungar och stora politiker i Europa, de samlades i Wien, därav namnet Wienkongressen. Den pågick nästan i ett år och de försökte komma på sätt att undvika krig på dagarna och på kvällarna dansade de med sina fruar. Där bestämde de hur gränserna i Europa skulle se ut för att en nation inte skulle bli större än alla andra. De skulle fixa en fred och ordna upp oredan. Under den perioden kom det till känna att Napoleon hade lämnat Elba. Efter att de på nytt hade besegrat Napoleon kunde de återigen kämpa för sitt mål, som var en maktbalans i Europa. De lyckades med sitt mål och det tog 100 år för Europa att komma i stora krig igen. Det var 1814 som det påbörjades. Det var en konservativ motrevolution. En av huvudpersonerna var Klemens von Metternich. En annan sak de diskuterade var vad de skulle göra med Frankrike. De var toleranta och de fick behålla nästan all mark från innan Napoleons tid. Frankrike tvingades inte att betala ett krigsskadestånd heller, även efter att Napoleon tog sig ifrån Elba kvarstod den toleranta synen. 
7. Efter revolutionen och Napoleons fall hade slagorden folket använt blivit delvis genomförda. Många andra länder tog efter Code Napoleon och andra rättigheter Frankrike hade där, så precis som USA hade de blivit förebilder. Några rättigheter listas här nedan: lag på mänskliga rättigheter, slaveri avskaffat i kolonier, samma lag för alla, tortyr avskaffat i fängelse, yrkesvalfrihet dvs alla får jobba som allt, religionsfrihet, statlig utbildning istället för kyrkan, pressfrihet, lagligt med skilsmässor, nya måttenheter och bibliotek och museum öppnas för allmänheten. Även om Frankrike drabbades hårt genom krig och dylikt blev det ändå bättre med fler rättigheter till folket. Många andra länder tog efter rättigheterna, så man kan säga att Frankrike startade Europas jämlikhet. Hela stådssamhället blev avskaffat. Världen fick moderna ideologier och idéer, samt en till inspirationskälla. 
8. De båda revolutionerna blev friare med fler rättigheter efter händelseförloppen. I Amerika var det mycket de som hade pengar som organiserade och de hade taktiker och dylikt, i Frankrike hade det däremot varit de fattiga som ledde revolten och de hade inte lika mycket utbildning och var inte lika begåvade militärt. De som anordnade revolutionerna var båda förtryckta och ville ha mer makt i samhället och speciellt parlamentet. De i Frankrike svalt medan de i USA hade det rätt bra förutom möjligtvis när britterna blockerade hamnen i Boston. I USA klagade man mycket på skatterna och i Frankrike ville man att alla skulle betala skatt eftersom att endast det tredje ståndet betalde skatt. Alltså var båda inspirerade av skatter. I Frankrike tog det mycket längre tid med flertalet diktatorer innan demokratin till slut genomfördes. I Frankrike blev det mer inbördeskrig och kungen avsattes till skillnad från USA. De som var emot revolutionen hade mer att kämpa för eftersom att det berörde de väldigt mycket, men i USA var de så långt borta att man inte kämpade lika passionerat. Liknande inledande moment. I Frankrike kunde alla väljas och rösta iallafall män, i USA kunde bara vissa rösta och bli valda. Det blev en monarki efteråt i Frankrike som Napoleons brorson störtade. USA blev hjälpt av Frankrike och Nederländerna i sin revolution men det blev inte Frankrike. En annan likhet är att båda revolutionerna varade i 10 år. Från Stormningen av Bastiljen 1789 till Napoleons statskupp 1799 gick det 10 år. Boston tea party hände 1773 och freden i Paris 1783, det var också 10 år. 
9. Det finns förmodligen många anledningar till varför resultaten blev olika i USA och Frankrike. men den största anledningen är att det franska var ett inbördeskrig och i det amerikanska ville man få ut den brittiska makten. I Frankrike ändrades bara personerna som hade makt och alla som inte blev avrättade var kvar i landet. Väldigt många i de förenta staterna ville få bort de och kämpa mot ondskan, medan endast det tredje ståndet ville förändra landet. Det betydde att de med mest makt och pengar var med på noterna och kunde därför styra landet på ett bra sätt. I Frankrike var det tyvärr så att de var de rika med mycket makt och kontakter mot de fattiga, så de rika styrde landet och de fattiga gjorde uppror så det blev folket mot regeringen och det blev ingen riktig förändring. USA var inte i heller deltagande i krig förutom sitt eget, medan Frankrike var en stormakt som sökte efter land för expansion. Därför behövde en stark ledare med makt att leda armén och när man får mycket makt blir den ofta missbrukad. I USA fanns  det inte heller stånd och generalständer, så de olika grupperna var inte lika fientliga  mot varandra. Amerikanerna hade ingen historia av diktaturer och monarker, men fransmännen hade alltid levt i monarki och det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor och många ville inte ha för mycket revolution (högern).
10. Bönderna och borgarna vann mest på den franska revolutionen eftersom att antingen höjdes de till de andra ståndens nivåer eller så sänktes de andra stånden till deras nivå. De blev t ex inte ensamma om att betala skatt så skatten på just dem kunde sänkas. De tillsammans med kyrkan kunde inneha höga poster inom det militära. I och med pressfrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet osv vann i princip alla på revolutionen på något sett. T ex kvinnor hjälptes av rätten tills skilsmässor även de kvinnor som tillhörde adeln. Adeln förlorade mest på revolutionen och kyrkan förlorade också rätt mycket.

11. Jag skulle säga att deras slagord blev uppfyllda till åtminstone en stor del. De blev jämlika enligt lag med de två andra stånden, men förmodligen kvarstod den sociala och ekonomiska hierarkin, så de var teoretiskt jämlika, men ej i praktiken. De blev inte 100% fria, som i en anarki, men de fick religionsfrihet, pressfrihet, frihet att välja yrke mm. Jag skulle säga att friheten blev uppfylld på ett realistiskt sätt eftersom att greppet adelsmännen hade om det tredje ståndet lossnade totalt. De tvingades inte att betala kvarnavgifter eller göra dagsverk för de andra. Just broderskap tycker jag inte blev uppfyllt, på grund av att om de hade precis tagit makt från alla andra och då blir man inte bästa vänner direkt efter och de var fortfarande längst ner, bara att glappet hade minskat.

TILLVERKA EN ELEKTROMAGNET

SYFTE:
Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.
MATERIAL:
Batteri, kabel ca 90cm, järnspik, tejp, gem
UTFÖRANDE:
1. Linda kabeln runt spiken
2. Koppla kabeln till batteriet
3. Prova din elektromagnet
RESULTAT:
Det som händer är att gemet dras till elektromagneten genom den magnetiska kraften. När kretsen är kopplad till strömkällan blir spiken magnetisk och gemet hålls uppe.

SLUTSATS:
Elektromagneten funkar genom att elektriciteten går igenom spiken, då kammar den alla atomer och elektroner så att de pekar åt samma håll med samma sida. Det är så den får sin magnetiska kraft och när kretsen bryts kammas de inte längre åt samma håll, då åker de runt och elektromagneten förlorar sin magnetiska kraft. För att den ska bli starkare tror jag att man ska ansluta en starkare strömkälla så att spänningen höjs. Det är så man får lampor att lysa starkare så det borde även fungera med magneter. Atomerna blir kammade starkare och borde bli mer magnetiska. Jag tror även att man skulle kunna ta ett större järnföremål eftersom att det skulle vara fler elektroner som drar till sig föremålet. Man använder sig av elektromagneter för att skapa vanliga magneter, man drar dem över mindre järnbitar och så blir de magnetiska. Elektromagneter används i t ex hårddiskar och andra sätt att lagra information. Jag tror också att det finns elektromagneter i laddare till bland annat datorer. Om man vill ha en stark magnet, fast bara ibland kan det vara praktiskt med en elektromagnet, kanske om man vill flytta magnetiska ämnen med t ex en kran. Också kylskåp/frys, tjuvlarm, hårtork,  dörrklockor högtalare och cd-spelare kräver elektromagneter.

torsdag 12 november 2015

MAGNETFÄLT

SYFTE:
Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut.
HYPOTES:

MATERIAL:
Magnet, järnfilspån, plastficka, vitt papper, liten kompass eller kompassnål
UTFÖRANDE:
Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan. 
Rita hur magnetfältet ser ut.
Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.
Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen.
RESULTAT: 




SLUTSATS:

Ett magnetfält är där som magnetiska ämnen dras av en magnetisk kraft och är runt om magneten. Magnetfältet runt en magnet är extra starkt nära polerna och precis bredvid magneten. Det ser ut lite som en triangel vid polerna och som halvcirklar på sidorna av magneten. Efter ett visst avstånd försvinner kraften och järnpulvret dras inte någonstans utan förblir där det är. Jordens magnetfält liknar magnetens fast är starkare och större, det finns i cirklar runt jorden, precis vid nord och Sydpolen är det extra starkt.