DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ALLA DELAR

Del 1

Orsaker till den industriella revolutionen finns det många av och de har tillsammans förändrat hur vi upplever världen och våra yrken. Den industriella revolutionen var den stora reformen av jordbruk som ledde till att folket migrerade in till städerna och därmed började arbete i fabrikerna. En av de stora frågorna om revolutionen är också varför det just skedde i Storbritannien. 

En av dessa anledningarna är förändringen inom jordbruket. Metoden för åkerindelningen som användes var för omodern enligt parlamentet. I det gamla systemet hade man haft små remsor så kallade tegar. Bönderna hade haft flertalet sådana, så att alla fick båda bra och dålig jord. Det var dock svårare eftersom att allt behövde plöjas och skördas samtidigt, då blev det krångligt och många drängar och pigor behövdes. Parlamentet beslutade att bondgårdarna skulle spridas ut och ligga vid landet man ägde. Man skulle också få ett större ihopsatt landområde. Det tyckte bönderna var orättvist eftersom att vissa fick bättre mark än andra, dessutom ogillades beslutet eftersom att de levde längre ifrån varandra. Några fördelar de fick var att de inte behövde så och plöja samtidigt, de tvingades inte heller ha samma grodor och de hade lite mer frihet och fler egna val. De nya jordägarna som hade köpt upp mycket mark var mer utbildade än de andra och hade en lust att experimentera. Delar av åkern hade fått vila i ett år i en så kallad träda. Det var för att jorden inte skulle bli näringsfattig och långsiktigt ge dåliga skördar. De nya bönderna hade märkt att visa växter tillförde näring, när de användes behövde de inte lägga mark i träda, det medförde en tillväxt i skördarna. Dessutom kom potatisen från Sydamerika. Potatisen var speciell eftersom att den var väldigt näringsrik och den kunde växa i nästan all jord. De avlade även sitt boskap så att de kunde få mer kött och korna kunde producera mer mjölk. Därifrån kunde det brittiska folket få mer mat till ett betydligt billigare pris. Det skapade en köpkraft bland folket i staden. 

Mark var också väldigt efterfrågat av rika handelsmän och jordägare eftersom att de ville använda marken som betesmark till bland annat fårskötsel eller själv experimentera som bönder. Därifrån fick de ull som bidrog till att textilindustrin kunde expandera. De fick det lättare att få mark efter skiftet och många mindre bönder kunde inte konkurrera, då blev fler arbetslösa, och pigorna och drängarna kunde inte heller starta egna bondgårdar. När pigorna och drängarna inte behövdes ute på landet längre hade inget val än att flytta dit jobben fanns, och det var just inne i stan. Det heter urbanisering när massvis med folk flyttar in till tätorter, då bildas en stor arbetskraft och det är en stor orsak till att den industriella revolutionen möjliggjordes. Många hittade också jobb i de nya effektiva stenkolsgruvorna efter att ha lämnat landet. 

I Storbritannien hade ett kapital kommit från bland annat triangelhandeln med slavar som transporterades till Amerika och andra varor från länder de handlade med. De med mest kapital var villiga att satsa mycket av kapitalen på nya marknader, som t ex industrin och fabriker, då kunde fabriksägare köpa nya maskiner och anställa fler. De satsade även på jordbruket där vissa bönder kunde köpa nya redskap och mer mark. Vinsterna blev stora och investerarna fick ännu mer kapital som de kunde satsa mer med.  

Råvaror var en annan väldigt viktig tillgång som fanns i Storbritannien och ledde till att det skedde just där. Ull var en av dem eftersom att det blev en viktig tillgång till textilindustrin och dessutom behövdes inte en lika stor arbetskraft. Järnmalm fanns det också gott om, fast utvinningen gick trögt eftersom att de inte hade tillräckligt med bränsle utan behövde importera. När en järnbruksägare lyckades göra ett nytt bränsle av stenkol som kallades för koks gick det bättre för järnindustrin och de kunde utvinna mycket mer. 

I Storbritannien fanns det gott om innovativa tänkare som kom på nya uppfinningar. Textilindustrin var en av industrierna som blev väldigt effektiviserad, med spinnmaskiner och vävmaskiner kunde tyg produceras i en mycket större mängd. Ångmaskinen, som var en gammal uppfinning, hade blivit utvecklad så att den kunde driva andra sorters maskiner i t ex en fabrik eller ett tåg. Ångmaskinen gjorde transport enklare och var väldigt viktig, utan den hade kanske inte det moderna tåget eller bilen funnits. 

En annan sak som var av ytterst betydelse var marknaden i Storbritannien. Det var lätt att transportera varor i förhållande till andra länder och befolkningstätheten var hög. Eftersom att matproduktionen ökade svalt inte lika många och marknaden blev större. De som levde i kolonierna kunde endast handla med själva moderlandet, dvs Storbritannien. Då expanderade marknaden ännu mer och utan en marknad hade ingen finansierat den industriella revolutionen och ingen hade fått kapital från investeringar i industrin. 

I Storbritannien fanns allting som behövdes för en industriell revolution och det blev startskottet till en universell revolution. Tillsammans har de förändrat hela världen och allas liv hade sett helt annorlunda ut.  

Del 2

Under den industriella revolution förändrades de flestas liv drastiskt. De blev moderniserade med mer hjälp från maskiner och dödligheten minskade. Revolutionen hade spridit sig runt om i världen och hela världen hade börjat förändrats. 

På 1800-talet började den sprida sig till framförallt USA och vissa nationer i Europa. Där blev den första följden en befolkningsökning eftersom att människors liv blev lättare. Mer mat kunde produceras efter moderniseringen av jordbruk och andra livsmedel, då blev det billigare, så fattigare kunde köpa mer, och det fanns mer så hela familjen kunde äta sig mätta och växa som de skulle, då är man inte lika mottaglig för sjukdom som om när man är undernärd och det hjälpte också till med att få ner dödligheten. Vaccin samt andra medicinska framsteg höjde också medellivsåldern. Alla dessa saker var positiva, men det var inte lika fantastiskt för arbetarna under den här perioden. Många gruvarbetare levde under usla levnadsvillkor och tjänade knappt in några pengar alls, parlamentet genomförde lagar som förbättrade situationen, men inte tillräckligt. Klasskillnaderna var gigantiska under den här perioden. Väldigt många levde med hårt arbete, dåliga arbetsförhållande och usla miljöer. De var tvungna att slåss för överlevnad varje dag och de tjänade långt under dagens minimum lön. 

Man kan säga att urbaniseringen är både en orsak och en följd till den industriella revolutionen. Att arbetskraften som kom in till städerna var med och satte igång revolutionen har jag redan diskuterat, men det är också en följd. Fler och fler valde att flytta in till stan istället för att leta jobb på landsbygden, där det var mycket svårare, och städernas storlek ökade allt mer, vilket är en följd av industrialiseringen.

Den största följden av de alla var att världen förändrades. Allas vardagsliv förändrades med hjälp av nya prylar och ny teknik. Det blev lättare att resa längre sträckor med bland annat lokomotiv och ångbåtar. Stål blev extremt populärt i Nordamerika och Europa eftersom att metallen var så hård och böjbar. Den massproducerades och mycket av det som byggdes var gjort i stål. 

Innan hade det funnits stånd, men med den industriella revolutionen kom också arbetarklassen. I Europa hade de övergått från ståndssamhälle till klassamhälle, till skillnad från i ståndssamhället skulle man kunna göra en klassresa och gå upp. Med den industriella revolutionerna kom arbetarklassen, det var de som arbetade i fabrikerna och de är ofta sedda som en klass långt nere på skalan. Arbetarklassen har inte direkt samma inflytande som andra grupper och det är därför de ofta ses som en låg klass.

Tack vare den nya tekniken såg många väldigt ljust på framtiden och det hjälpte dem ta sig igenom tuffa tider. Jag tror ändå att de skulle bli förvånade över att se hur allting har vidareutvecklats och hur våra samhälle är mer beroende av teknik än under industrialiseringen. 

Del 3: Vaccin och sjukvård under den industriella revolutionen

En stor del av befolkningsökningen som kunde möjliggöra den industriella revolutionen var de stora framstegen i hälso- och sjukvårdssystemet. Vaccinet och renare vatten bidrog med väldigt mycket och framförallt bland de fattiga arbetarna. Att dödligheten minskade hjälpte till med att både skapa en större arbetskraft och marknad.

Sjukvården innan den industriella revolutionen var inte särskilt effektiv och hade en stor utvecklingspotential. Under 1860-talet hördes en sjuksköterska säga att den gjorde mer skada än nytta. Under operationerna var blodförgiftning ett väldigt stort problem. Eftersom att det inte fanns något bedövningsmedel, förutom möjligen alkohol, var doktorerna tvungna att genomföra operationen väldigt snabbt för att dra ner på smärtan. Då hade de inte tid att vara noggranna, och deras instrument var inte heller rena eller desinfekterade. Vid ett tillfälle dog tre personer under en operation genomförd av Richard Liston. Han råkade slinta med kniven och skar istället på assistenten som höll nere patienten. Det ledde till att både patienten och hjälpredan dog av blodförgiftning efter operationen. Liston skar dessutom upp rocken på en man i publiken som omedelbart dog av chocken. 

Kolera och andra liknande epidemier hade också förödande konsekvenser. När de även spreds till de rikare delarna i städerna ville också de genomföra en sjukvårdsreform och hitta botemedel. Många arbetsdagar och arbetare försvann också på grund av de många sjukdomarna, vilket ägarna inte kunde finna sig med. Av den anledningen fanns där mer kapital för att möjliggöra reformen. När sedan Louis Pasteur upptäckte att det är bakterier som orsakar sjukdom år 1864 påbörjade samhällets renovering. Det var urbaniseringen som hade lett till att det blev extremt smutsigt. Innan befolkningsökningen hade det inte varit lika trångt och vattenledningarna hade räckt till alla. Efter ökningen blev det däremot mycket tätare befolkat, det rena vattnet räckte inte längre till alla och det luktade förfärligt. I den sistnämnde miljön trivdes sjukdomar och bakterier väldigt bra. Under reformen byggdes nya kloaker, gasverk och vattenledningar. Efter det blev flera av sjukdomarna i princip utrotade.

På sjukhusen hjälptes patienternas överlevnadschanser av narkos och liknande sätt att söva patienter. Då kunde de sövas under ingreppen och läkaren behövde inte heller skynda operationen. Nightingale reformerade även renligheten på sjukhusen och bland sjuksköterskorna så att det förekom mindre bakterier. När patienternas immunsystem redan var försvagat slapp de då dra på sig onödiga sjukdomar. Man började att försöka bota infektionssjukdomar till skillnad från tidigare. De kom också på att det gick att urskilja bakterier och se vilken som orsakade sjukdomen genom att använda färger som härstammade från stenkolstjära. Dessutom visade det sig att man med hjälp av Salvarsan 606 kunde bota syfilisis.

Vaccinet är också en anledning till att allt färre blev allvarligt sjuka. Ett vaccin är ett medel som sprutas in i kroppen. Det består av svagare versioner av sjukdomen med samma antigener. Antigener är den del av ett virus som kroppens immunförsvar känner igen och kan bekämpa om det stöts på igen.

Smittkoppor var en stor skräck under den tiden. Redan i 1100-talets Kina hade barn ympats med smittkoppor. Att ympa är när man skär ett snitt och sedan häller i sjukdomen. Om barnen överlevde blev de immuna, men alltför många dog. Edward Jenner(1749–1823) var bonddoktorn som kom på vaccinet. Smittkopporna började drabba flera och bli farligare med tiden, framförallt barn och det var en stor anledning till den dåliga befolkningstillväxten. Dessutom lämnade smittkopporna spår på de överlevande, vilket var runt 50% av de smittade, genom ärr efter blåsorna. Jenner hörde en piga skryta med att hon haft kokoppan och därför var immun mot smittkoppan. Till skillnad från de flesta, kunde Jenner inte släppa tanken av det. Kokoppan var inte lika farlig som smittkoppan och man fick endast en liten infektion. Jenner forskade fram att de hade samma antigen och det var därför folk som haft sjukdomen aldrig kunde få den eller smittkoppor. 

1796 hade han framställt ett vaccin som han prövade på en liten pojke den 14 maj. Jenner skar ett snitt på pojkens arm och hällde i en infekterad droppe av kokoppan. Han blev sjuk med kokoppor och i sex veckor väntade Jenner. Efter den perioden gjorde han samma sak mot pojken, förutom att han infekterades med smittkoppor istället. Till skillnad från tidigare blev pojken inte sjuk med smittkoppor. Jenner hade förutsett det resultaten och det blev bara bekräftat i Jenners ögon. Trots det ville han övertyga andra och fortsatte med proverna. Inga barn blev infekterade med smittkoppor efter att de blivit infekterade med kokoppor först.

Jenner tänkte skriva ett inlägg i en tidskrift för läkare som hette Royal Society. De trodde inte på det och sa att det stred mot tidigare erkänd vetenskap och att han inte skulle riskera sitt rykte, framförallt eftersom att han tidigare skickat in ett papper om gökar. De tyckte också att det var helt otroligt och inte kunde vara sant. Trots Royal Societys nedlåtande kommentar valde Jenner att publicera en uppsats på 74 sidor om sin upptäckt. Till en början var folk skeptiska av framförallt religösa skäl och ville inte bli infekterade med en djursjukdom. När folket började märka att det funkade tog rädslan över och det blev allmänt accepterat att vaccinera sig, och vissa nationer gjorde vaccineringen obligatorisk. Istället för att dränkas i bilder med människor som blir förvandlade till kor dränktes han i pengar och ära. Trots det bestämde han sig för att fortsätta sitt liv på det ödmjuka sättet utan att ”bli offer för pengar och ryktbarhet”. Den 14 maj blev en helgdag i många nationer för att fira den första vaccinationen på den åttaåriga pojken. Napoleon lyssnade också på vad Jenner hade att säga, t ex efter att han hade bett Napoleon att frige en del brittiska fångar gjorde kejsaren det. 

Med hjälp av Jenners vaccin har smittkopporna nästan blivit utrotade, men några gånger har den kommit tillbaka. Stockholm blev smittat 1963 och den senast kända fallet var 1979 i Somalia. Jenners upptäckt har kommit att inspirera andra att komma på vaccin till även andra virus. Louis Pasteur kom på ett vaccin till rabies genom att injicera ryggmärg från smittade kaniner i en hund och med tiden använda kaniner där viruset är starkare än tidigare. Efter att det pågått ett tag blev hunden till slut immun mot rabies. Pasteur använde den vetenskapen till att 1885 kunna skapa ett vaccin mot rabies. Polio har också kunnat stoppas genom odlingen av sjukdomen. Det var Thomas H. Weller, John F. Enders och Frederick C. Robbins som lyckades med odlingen, men Jonas Salk var den som lyckades skapa ett vaccin, med hjälp av odlingen. 

Namnet vaccin kommer från det latinska motsvarigheten till kokoppor, vilket är vaccine. Eftersom att det första vaccinet kunde skapas på grund av observationen av kokoppor döpte man vaccinet till just vaccin. Ordet vaccine kommer från det latinska ordet för ko, det vill säga vacca. Sjukdomen kallas det eftersom att den drabbar just kor.

Efter den kraftiga befolkningsökningen inne i städerna hade sjukvården sina svackor. Delarna med massiv befolkningstillväxt klarade inte av alla människor och det blev snabbt smutsigt och optimalt för sjukdomar. Genom nya upptäckter, reform och en förbättrad omgivning kunde situationen förbättras. Att folket inte dog i samma utsträckning var med och påverkade arbetskraften och marknaden som kunde rivstarta den industriella revolutionen. Vaccinet var dessutom en universell lättnad eftersom att smittkoppan var en stor skräck som uppemot hälften av de smittade dog i och kontroll möjliggjordes med vaccinet som Edward Jenner kom på och framställde. Jenners upptäckt hjälpte också andra att komma på vaccin till andra sjukdomar som folket också fruktade. I  sjukvårdssystemet förekom det också gigantiska förbättringar och det blev lättare för både läkare och patienter att genomgå sina processer. Dessutom fanns det färre folk på sjukhusen på grund av renligheten och vaccinet. Framstegen gjorde det helt enkelt mycket lättare att överleva och må bra under tidsperioden och därefter.

Källor:

Revolutioner och ångmaskiner, Det första vaccinet(38-39), Christer Öhman, Rabén & Sjögren Bokförlag, 1999

Följ med till industrialismens genombrott, Sjukvård och hälsa(53), 1993, Bra böcker / Wien 1994, John D. Clare.

Populär historia, Kosjuka gav vaccin mot smittkoppor, http://www.popularhistoria.se/artiklar/kosjuka-gav-vaccin-mot-smittkoppor/, 25 maj, 2001 , 27 november 2015, Tord Ajanki.

Wikipedia, Vaccination, https://sv.wikipedia.org/wiki/Vaccination,  3 november 2015 kl. 13.58, 3 december.

SO-rummet, Om sjukvård på 1800-talet, http://www.so-rummet.se/content/om-sjukvard-pa-1800-talet. 

NE.se, Smittkoppsvaccin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/smittkoppsvaccin,var  3 december, Erling Norrby.

Populär historia, Vaccinet- en medicinsk framgångssaga, http://www.popularhistoria.se/artiklar/vaccinet-en-medicinsk-framgangssaga/, publicerad 22 december, 2009, hämtad 3 december, Tord Ajanki.

Sanofi Pasteur MSD, Vaccinets historia, http://www.spmsd.se/sjukdomar-vacciner/vaccinets-historia, 2014-11-12, 2015-12-06.