2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga
naturresurser.
Skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser är
precis som namnet lyder, att de förnybara aldrig kommer ta slut då de drivs av
solens energi, och det skapas tillräckligt mycket för att vi ska kunna använda
oss av det långsiktigt, och de ändliga resurserna kommer ta slut en dag om vi
fortsätter med vår förbrukning, och vi använder dem fortare än vad det går att
skapa nytt. De förnybara bränslena är också mycket bättre ur miljösynpunkt, då
man använder sig av befintliga resurser som ej kommer rubba miljön utan drivs
av solenergi i grund och botten. Med de ändliga resurserna måste man tillföra
dem till vårt ekosystem, vilket bl a kan resultera i att det finns för mycket
av de ämnena i kretsloppet, och det leder oftast till stora miljöproblem. Om vi
skapade vår elektricitet av de förnybara naturresurserna istället, skulle vår
miljö inte vara lika påverkad utav växthuseffekten, då det inte skulle släppas
ut lika mycket koldioxid i atmosfären. Planeten skulle må mycket bättre av det,
och vi skulle kunna förlita oss på elförsörjningen då den ständigt kan förnyas,
till skillnad från med t.ex. olja som måste grävas upp och kommer ta slut i
framtiden. Det är ofta så att det är enklare att få ut energi eller värme från
de ändliga resurserna samt att det är billigare, vilket är anledningen till att
de används väldigt mycket. Det beror också på att vi har tagit fram bra teknik
för att kunna producera och utvinna elektricitet eller värme från de ändliga
naturresurserna. Man har t.ex. inte satsat lika mycket pengar på många
förnybara el-källor, och då blir lönsamheten inte lika hög. Skillnaden mellan
förnybara och ändliga naturresurser är alltså hur deras tillgång kommer vara i
framtiden och om de återskapas i samma takt som de förbrukas. De förnybara är
också mycket bättre för vår miljö och den hållbara utvecklingen.
4.
a.
Vad
menar vi med ”hållbar utveckling”?
b.
Förklara
hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med
varandra.
a) Det som menas med hållbar
utveckling är att vi ska kunna ha det bra och samhället ska utvecklas så att
man får det bättre konstant, samtidigt som man ser till att inte bekosta det
med framtidens välfärd. Det handlar alltså om att vi ska kunna leva av jorden,
utan att förbruka resurser som kommer behövas i framtiden. Den hållbara
utvecklingen består av en balans mellan ekologisk, ekonomisk och social
hållbarhet. Alla tre hållbarheter måste uppfyllas för att utvecklingen ska vara
hållbar, men det är ofta så att de kraven kommer i konflikt med varandra, dvs
att det t ex är ekonomiskt ohållbart med ekologisk hållbarhet eftersom att det
är för dyrt att inte förbruka naturen och behöva köpa in från andra länder och
hela tiden plantera nytt. Man måste alltså se till att det fungerar med att
uppfylla alla hållbarheter trots att de ofta krockar med varandra. Det är
alltså en väldig utmaning som vi fortfarande strävar efter att uppfylla, men
det kommer förmodligen krävas mycket tid och resurser för att ha en helt hållbar
utveckling. Det är väldigt viktigt att uppfylla dessa hållbarheter, eftersom
att framtiden på jorden beror på om vi lyckas eller inte.
b) Ekonomisk, social och ekologisk
hållbarhet är de krav som ställs för att uppnå en total hållbar utveckling. Den
sociala hållbarheten innebär att samhället ska vara rättvist och stabilt.
Mänskliga behov, som t.ex. mat, utbildning och bostad, ska vara långsiktigt
uppfyllda och samhället ska vara jämställt. Det är framförallt i fattiga länder
som den sociala hållbarheten måste uppfyllas och arbetas mot, då deras invånare
inte har social och ekonomisk säkerhet samt att det tenderar att vara mer
korrupt och försiggå mer diskriminering. Den ekonomiska hållbarheten innebär
att man ska hushålla om alla resurser som har någon begränsning, man ska alltså
se till så att man tänker långsiktigt med alla resurser, så att de inte
riskerar att ta slut i framtiden. Inom den ekonomiska hållbarheten omfattas bl
a arbeten, pengar och hur vi bäst använder naturresurser för att uppnå eller
skapa det vi vill. Med den ekologiska hållbarheten menas att vi tar hänsyn till
naturmiljön, dvs att vi inte förstår vår miljö och vårt ekosystem eller vår
fauna med det rika djurlivet. I Sverige skyddas skogsområden som är hem till
sällsynta arter av t ex djur, växter och svampar genom att det är förbjudet att
bedriva skogsbruk med dagens teknik. Cirka 3% av skogsytan i Sverige är
beskyddad av denna anledningen, och det är ett sätt att bedriva den ekologiska
hållbarheten. När man försöker uppnå en hållbar utveckling måste det vara
hållbart ur alla tre perspektiv, men det är väldigt utmanande att uppfylla det
från alla tre synvinklar då vi inte kommit så pass långt i vår utveckling, och
därför bildas en konkurrens mellan de tre. Det är extra viktigt för U-länder
att prioritera vilka hållbarheter man ska börja med, den ekonomiska och sociala
hållbarheten är viktigare för att komma ikapp I-länder, och när de är uppfyllda
kan man börja satsa på den ekologiska, men man kan inte prioritera den
ekologiska tills man nått den punkten. I-länder i t ex Europa har redan
uppfyllt i stort sett hela den sociala och ekonomiska hållbarheten, då bör de
länderna satsa mer på det ekologiska, vilket också kan kompensera för U-länder,
så i den bemärkningen kan man påstå att I-länderna hjälper U-länderna. De
konkurrerar helt enkelt genom att ställa krav som är kopplade till varandra på
ett sätt som gör det näst intill omöjligt att uppfylla alla på en gång, och de
behöver utnyttja varandra för att kunna uppfylla hållbarheterna, som t ex när
man måste ge sina arbetare dåliga arbetsvillkor för att det ska vara lönsamt
att bedriva verksamheten och den sociala hållbarheten kompromissas för att nå
den ekonomiska hållbarheten.
5 Varför
har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Hur
räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
En
del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i
det påståendet.
a) Man har infört begreppet ekologiskt fotavtryck som en
enhet för att kunna mäta hur mycket man påverkar jorden. Det den mäter är hur
många hektar som behövs för att kunna förse en individ med allt den personen
använder och behöver, några saker som räknas med är mat, bostad och kläder. Man
räknar även länders kollektiva ekologiska fotavtryck, och där finns det en
tydlig korrelation mellan U-länder och låga ekologiska fotavtryck och I-länder
och höga ekologiska fotavtryck. Anledningen till det är att U-ländernas
befolkning inte har tillgång och möjlighet till det vi gör och vårt slösaktiga
beteende. Därför kan man se skillnaden och ojämlikheten mellan fattiga och rika
länder med hjälp av detta. Syftet med det ekologiska fotavtrycket är att visa
hur ohållbart beteendet är i framförallt de västerländska nationerna och vad
som skulle hända ifall alla förbrukade lika mycket som oss. Man har räknat ut
att genomsnittspersonen kan ha upp till omkring 1,7 hektar i denna mätningen,
då hela jorden förbrukas men inte mer än så. Det genomsnittliga ekologiska
fotavtrycket ligger på 2,3 hektar, vilket betyder att det förbrukas mer än vad
vi har mark till och att det är ohållbart. Utan denna skala hade det varit
svårare att illustrera det och visa hur det faktiskt ser ut med hjälp av en
enhet och uträknande, så att man kan få en exakt siffra istället för att bara
påstå att det är ohållbart i stort sett ogrundat på beräkningar och dylikt.
b) Det ekologiska fotavtrycket räknas fram genom att man tar
reda på hur många hektar som behövs för att förse en människa med allting som
personer behöver under ett år. Man lägger alltså ihop hur många resurser som
individen behöver och hur mycket plats det tar att få fram det, t ex hur mycket
mark som maten man äter behöver för att växa och hur mycket skog som skövlas
för att skapa t ex papper och trämöbler. Sedan lägger man ihop allt det och den
slutgiltiga summan blir hur mycket mark som man använder, den siffran i hektar
blir individens ekologiska fotavtryck.
c) Det som menas med att en del av vårt ekologiska
fotavtryck finns i andra länder är att länder i världen förlitar sig väldigt
mycket på handel för att få många varor som man inte kan producera i sitt eget
land, eller som är billigare någon annanstans, då är de produkterna producerade
utomlands och sedan förflyttade till landet där de behövs, och det är i landet
som tillverkade varan som konsekvenserna blir störst på grund av produktionen
av varan samt exporten bort därifrån. När vi importerar varor från länder långt
bort, som sedan måste transporteras till Sverige vilket medför ett ännu större
ekologiskt fotavtryck, blir det deras mark som går ut och förbrukas, så att de
inte själva kan använda den till sitt eget land, och då lämnas fotavtrycket i
naturen kvar, men varan lämnar området. Ett bra exempel på det är att omkring
1/6 av all mark som används för jordbruk är benägen utanför Sveriges gränser,
vilket betyder att en stor del av det ekologiska fotavtrycket för jordbruksmark
finns i andra länder. Även de utsläpp som sker i Sverige kommer ut i världen
eftersom att miljöproblem inte tar hänsyn till gränser, då drabbas hela världen
utav de utsläppen samtidigt som Sverige drabbas av utsläpp i andra länder. Därför
påverkar allt vi gör hela världen, och sätter ett fotavtryck internationellt Om
vi t ex åker flygplan så släpps de avgaserna ut och lägger sig vid atmosfären
där de drabbar flera länder och därmed placeras fotavtrycket både utomlands och
inrikes. Även matens transport- och produktionsutsläpp släpps ut i luften där
utsläppen inte fäster sig vid något särskilt land. I stort sett menas det att
våra vanor sätter spår på flera andra ställen än var vi befinner oss och
framkallar diverse miljöproblem både där varan importerats från och globalt,
och därmed sätter ett avtryck.
7 Varför bör andelen förnybara energikällor av världens
energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?
Det finns väldigt många anledningar till att vi ska använda
oss av de förnybara energikällorna istället för de förnybara, men de största är
att de är mycket mer hållbara och de är bättre för miljön. De ändliga
energikällorna är, precis som det låter, ändliga, vilket betyder att de kommer
ta slut om vi fortsätter att konsumera upp källan i samma takt. Det betyder att
vi inte kan tillgodose våra energibehov samtidigt som vi inte äventyrar
framtidens behov, eftersom att det kommer ta slut, vilket betyder att det inte
kan vara bra för den hållbara utvecklingen. På grund av att varan kommer ta
slut kommer det inte heller vara ekonomiskt hållbart att helt förlita sig på t
ex oljetillförseln som energikälla, då utbudet kommer sjunka samtidigt som
efterfrågan förblir densamma, vilket leder till att priset går upp och
genomsnittspersonen inte kan använda varken bränsle eller elektricitet. Efter
att t ex oljan tar slut så uteblir många med elektricitet också, eftersom att den
nuvarande tekniken som utvecklats för förnybara energikällor kan förse mindre
än hälften av den mängd energi vi använder. Därför är det viktigt att vi lägger
resurser på att utveckla bättre teknik för de förnybara energikällorna
samtidigt som vi försöker dra ner på energianvändningen, så att vi kan
producera och konsumera energi på ett hållbart sätt som vi vet fungerar så
länge solen skiner. Det ger kunder en mycket bättre försörjningssäkerhet,
vilket som sagt är väldigt viktigt för den hållbara utvecklingen och även om de
ändliga energikällorna inte helt försvinner, så kan de förnybara konkurrera med
dem, vilket leder till ett sänkt pris vilket är bra för konsumenterna och deras
privatekonomi eftersom att det universella priset på all form av energi sänks.
Dock kan detta leda till problem också, eftersom att de förnybara
energikällorna är lite dyrare i början, men lönar sig mer i längden. Det
betyder att de inte kan sänka priset lika mycket som man kan med många av de
ändliga källorna, och det kan betyda att kunderna istället föredrar de ändliga.
Däremot kommer många förmodligen ändå föredra de förnybara för att det är
bättre för den hållbara utvecklingen. En annan fördel med de förnybara
energikällorna som gynnar de länder som inte producerar någon olja eller andra
ändliga naturresurser som t ex Sverige, är att de länderna som producerar
mycket olja inte får lika mycket makt som tidigare. De kan inte längre styra
lika mycket över priset på de ändliga naturresurserna, eftersom att man har
alternativet att köpa energi gjord på förnybara energikällor som kan utvinnas
på många fler platser i världen, eller så kan landet själv skapa energin. Då
kan länder som t ex Sverige bli mer självförsörjande på energi, vilket betyder
bland annat att eltillförseln är säkrare och att elnätet inte riskerar att
försvinna om t ex ett krig skulle utbryta. Det är också säkrare i fråga om
tillgänglighet då de förnybara i grund och botten drivs utav solenergi, vilket
betyder att det inte kommer ta slut tills efter solen dött, till skillnad från
de ändliga som redan nu börjar bli bristvaror och bildas oerhört långsamt. Elen
och energin behöver inte heller transporteras särskilt långt i rör eller
sladdar om den produceras i samma land som den ska användas i. Även om vi inte
kommit tillräckligt långt för att det ska vara billigt med förnybar energi så
är det en bra långsiktig investering. Om man t ex köper och monterar solpaneler
så blir det ett dyrt köp rätt ut, men efter ett tag så har man producerat
tillräckligt mycket för att betala av det köpet, och då kan man tjäna pengar på
solpanelerna samtidigt som man bidrar till en bättre miljö och hållbar
utveckling. Därför lönar det sig i längden att investera i de hållbara
energikällorna, fast däremot talar den stora utvecklingspotentialen emot att
man ska investera idag och inte vänta, eftersom att tillvägagångsätt och
produkter utvecklas mycket och har en stor utvecklingspotential blir det
konstant bättre, och då är det mer lönsamt att vänta något år innan man
investerar, men det är bättre att göra investeringen idag utan att vänta, och
istället byta ut det mot ännu bättre teknik när den gamla är helt utsliten. Då
har man i princip den som inte helt uppfyllt sin fulla utvecklingspotential i
väntan på den som har, men man gör ändå en lönsam investering. De ändliga energikällorna
påverkar miljön mer negativt än vad de förnybara gör, men det betyder inte att
de förnybara är bra för miljön heller och inte vållar någon skada. De ändliga
måste brytas ut eller grävas ut från gruvor och marken, då tillförs det kol
till ekosystemet, eftersom att de var begravda långt nere under ytan. När vi
tar upp och förbrukar dem släpps den kolen ut som koldioxid i vårt ekosystem.
Då blir det för mycket koldioxid för att alla växter ska kunna ta upp den och
omvandla till syre för att det sen ska gå runt i systemet, så den lägger sig
uppe i atmosfären, vilket leder till växthuseffekten då solens värme kommer in
i vår atmosfär, men inte kan lämna på grund utav det tjocka lagret med bland
annat koldioxid. Med olika sorters ändliga energikällor kan olika slags problem
skapas, t ex med olja riskerar man oljeutsläpp, vilket kan förstöra flera
naturområden med både fauna och flora, kärnkraftverksdriften kräver det
radioaktiva ämnet uran, vilket medför massiva skador om det läcker ut, och
användningen av kol bildar svaveldioxid som försurar miljön och ställer till
med många miljöproblem. De förnybara energikällorna har inga sådana risker för
människor, utan är helt ofarliga och skapar inte några stora problem. Användningen
av ändliga energikällor är en av de största anledningarna till alla de
miljöproblem vi står framför och det är otroligt viktigt att vi löser problemen
och minimerar skadan genom att minimera användningen av de ändliga källorna,
och eftersom att vi behöver energi och de förnybara är bättre för miljön är det
självklara valet att vi ökar produktionen av förnybar energi i dess plats. Industrier
med teknik som fokuserar sig på hållbar utveckling och förnybara energikällor
skulle också gynnas av detta då mer pengar skulle satsas i industrin, vilket
också skulle medföra fler arbeten. Det är också så att det börjar bli större i
U-länder med förnybara energikällor, vilket skulle betyda fler arbetstillfällen
i U-länder med företag som arbetar med hållbara energikällor och bl a montering
av vindkraftverk och solpaneler, vilket är bra för deras ekonomi och sociala
hållbarhet. Förnybar energi kan därmed leda till en ökad levnadsstandard, genom
att t ex en fattig familj i Tanzania kan ha en dator som de kan ladda med el
från en solpanel, vilket inte har någon inverkan på naturen, som gör att de kan
utbilda sig på distans och får fler möjligheter i livet. Länderna behöver inte
heller förlita sig lika mycket på inköp av ändlig energi, vilket också är bra
för deras ekonomier. Sammanfattningsvis har vi ett stort behov av att öka
mängden energi tillverkad av förnybara energikällor eftersom att vi inte kan
förlita oss på de ändliga då de kommer ta slut och inte är hållbara, det kommer
även behövas en full övergång till förnybara energikällor för att vi ska kunna
nå den hållbara utvecklingen, och de förnybara energikällorna lämnar ett
oerhört mycket mindre spår efter sig i naturen än de ändliga energikällorna,
vilket också är bra för den hållbara utvecklingen.
Kapitlet handlar om
förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är
bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer
förnybara resurser. Men det är en långsam process.
a.
Lista
de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg
gärna till fler om du kan det.
b.
Lista
de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg
gärna till fler om du kan det.
c.
Resonera
kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som
fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt
resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:
·
Geografiska
förutsättningar
·
Ekonomi
(på individ- och samhällsnivå)
·
Konsekvenser
för människor och miljö, både positiva och negativa
·
Mängden
energi som kan utvinnas
·
Aktörer
som motarbetar förändringen
·
Vem
som bär ansvaret för förändringen
d.
Vi
behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och
miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta
alternativ till ändliga resurser.
a) De förnybara resurser som nämns i kapitlet är
vattenkraft, vindkraft, biobränslen, solenergi och geotermisk energi. Fördelar
med vattenkraft är att det inte påverkar växthuseffekten eller andra
klimatproblem då det inte ger ifrån sig några utsläpp, att man kan få ut
väldigt mycket energi från det, att det går att lagra vattnet så att man kan få
ut energi och elektricitet när behovet är som störst och spara på vattnet när
behovet inte är så stort, att det inte krävs särskilt stora kostnader att driva
det efter själva bygget, och att när man väl byggt ett vattenkraftverk så
håller det väldigt länge. Vattenkraft kräver inte heller särskilt många
resurser, utan behöver endast fallhöjd, vatten och solenergi, och när man väl
har det kan man använda det om och om igen, utan att förbruka några resurser,
på så sätt går det också att använda vattenkraft effektivt i U-länder, genom
att I-länder bidrar till bygget, men sedan kan landet driva det själv.
Vattenkraft är en förnybar energikälla vilket innebär att det går att
återanvända det konstant och det är den främsta fördelen med vattenkraft,
eftersom att det är vad som krävs för att uppnå den hållbara utvecklingen. En
annan fördel med vattenkraft för människor är att det kan skapa en attraktion,
som t ex vattenkraftverket i Trollhättan dit många åker för att titta på när
vattnet släpps. På så sätt kan det göra en stad mer attraktiv för besökare,
vilket kan gynna en stad ekonomiskt.
Några
fördelar med vindkraft är att det inte ger ifrån sig några utsläpp eller
miljöföroreningar annat än det som krävs för själva produktionen av
vindkraftverket, i Sverige har vi bra förutsättningar för att kunna utnyttja
vindkraft eftersom att det blåser väldigt mycket, det går också att placera ut
dessa vindkraftverk i havet, där de inte tar upp någon plats som behövs till
annat, förstör fina utsikter eller stör någon med deras buller, de har inga
övriga kostnader än för bygget av dem och eventuella reparationer, och att det
är en förnybar energikälla, dvs råvaran som energin kommer från lär inte ta
slut så länge planeten är beboelig, vilket gör det till en säker och hållbar
energikälla, dessutom så minskas användningen av ändliga energikällor när
användningen av förnybara ökar. Tillgången till vind kommer inte heller minska,
utan förbli ungefär densamma, det betyder att priset kommer vara stabilt, men
om tekniken utvecklas så att man kan utvinna ännu mer kan dock priset sjunka då
tillgången ökar. Vindkraft påverkar inte heller miljön i omgivningen mer än att
det kan skapa buller och göra miljön lite fulare enligt somliga, till skillnad
från t ex vattenkraft som kan slå ut ekosystem samt påverka den omgivande
markens bördighet- det betyder också att när man tar ner kraftverken så kan man
inte märka att det en gång varit där.
Biobränslen
är en stor kategori med flera olika bränslen, som bland annat ved, pellets och
sopor, men som alla är gjorda på biologiskt material. Det finns flera fördelar
med att använda sig av biobränslen som energikälla, som t ex att de består av
biologiskt material, vilket betyder att de är biologiskt nedbrytbara och att de
inte påverkar miljön särskilt mycket utan består av naturliga ämnen, och att
man kan framställa flytande bränsle från de, som t ex etanol. Från det kan man
sedan driva motorfordon, vilket betyder att man inte behöver köpa en elbil för
att ens transporter ska bli mer miljövänliga, utan man kan ha kvar en bensin
eller dieselbil och driva den på etanol respektive rapsolja. Biobränslen finns
i de flesta länderna och man kan i stort sett plantera träd var som helst som
man kan göra t ex ved av. På så sätt är det lätt för länder att själv försörja
sig på energi med biobränsle. Det är svårare att göra med t ex vattenkraftverk
eller vindkraftverk, där man behöver ha rätt förutsättningar för det. När man
kan försörja sitt eget land minskar transporterna, vilket är bra för miljön då
utsläpp av koldioxid och farliga gaser minskar, dessutom blir det billigare då
transportkostnaderna minskar. Det är även bra eftersom att det inte kräver
stora kostnader för att plantera träd, vilket gör så att även fattiga länder
kan försörja sig på biobränslen, utan att behöva sänka sin levnadsstandard. Denna
metod släpper inte heller ut mer koldioxid än vad trädet tar upp under trädets
livstid, så den är neutral för miljön då allt utsläpp jämnas ut mot trädets
fotosyntes och dess verkan. Det gör denna metod bättre för miljön än de ändliga
energikällorna, i alla fall om man jämför utifrån koldioxidutsläppet. Biobränsle
är en förnybar energikälla eftersom att det inte kommer ta slut om vi inte
överanvänder resursen och tills solen slocknar kan vi producera nytt. Därför
kan vi förlita oss på biobränslen för den hållbara utvecklingen och vi kan ha
en stabil användning av biobränsle, om vi inte utnyttjar skogar och dylikt för
mycket det vill säga. En annan bra sak är att man kan återvinna sina sopor,
vilket betyder att de kommer till en användning som gynnar miljön.
Solenergi
är ett sätt att utvinna energi direkt från solens strålar oftast genom
solpaneler eller solfångare. När man har solpaneler krävs det inget jobb för
att de ska fungera, utan de behöver bara installeras och sen fungerar de,
bortsett från att det ibland kan bli igensnöade och om det är sol utomhus kan
man borsta av snön för att fortsätta samla in energi eller eventuella
reparationer och dylikt som kan ske. En annan fördel är att de inte tar upp
någon plats om man har dem på hustaken, vilket är ett stort problem med flera
andra förnybara energikällor som t ex vindkraftverk som man inte kan placera
någonstans utan att folk klagar. Man kan också sätta ut solpaneler i öknen där
det finns otroligt mycket solenergi året om, samt gott om plats. Där stör det
ingen samtidigt som det genererar massvis med energi. Solpanelerna kan alltså
placeras ut och användas på väldigt avskilda områden, som t ex satelliter ute i
rymden eller stugor mitt ute i skogen, vilket är en möjlighet de flesta andra
energikällor inte erbjuder. Det betyder också att det går att installera
solpaneler i fattiga länder som i stort sett saknar elnät, vilket kan ge dem
energi till att t ex utbilda sig eller dylikt, men för att få samma effekt med
en annan energikälla hade man behövt installera stora elnät, vilket inte är
lika effektivt. En bra sak med solpaneler är att kostnaden för dem går ner
samtidigt som deras effektivitet går upp och numera kan de ta upp en hel del
energi trots att det är moln på himlen. Om man bortser från produktion och
dylikt finns det inga utsläpp eller bränslekostnader för solenergin, utan det
är miljövänligt och en förnybar energikälla, vilket betyder att det är bra för
den hållbara utvecklingen eftersom att råvaran inte kommer ta slut så länge
planeten är beboelig och den påverkar inte miljön. Dessutom kan privatpersoner
själva tjäna pengar genom energi som genereras av solpaneler och sedan säljs
överskottet till energibolag som säljer energin till andra. På så sätt bidrar
man inte bara genom att själv driva sitt hus på förnybar energi, men också
genom att andra kan köpa förnybar energi genom bolagen. Även om
investeringskostnaden är hög ska man inte skrämmas av den eftersom att man
snabbt kan tjäna tillräckligt mycket pengar på det så att kostnaden blir
kompenserad för, och då tjänar man på den annars outnyttjade energin och
minskar användningen av olika fossila bränslen. Det är även lätt att lagra
energin i stora batterier så att man kan använda överskottet när det är mörkt
och vintertid för sin egna privata förbrukning, men om man genererar väldigt
mycket är det lätt att bara sälja delar av det, så att inget går till spillo. Solenergikällan
är den enda förnybara energikälla som finns tillgänglig för privatpersoner,
eftersom att alla andra energikällor är mycket dyrare, bör göras storskaligt
och är mer komplicerade, därför är solpaneler ett bra alternativ om man själv
vill göra något för att motverka alla miljöhot som vi ställs inför och själv
göra skillnad. Vill man öka värdet på sitt hus är införskaffandet av solpaneler
ett bra tillvägagångsätt, eftersom att det höjer värdet väldigt mycket. Det är
klokt att använda sig av solpaneler eller solfångare istället för takplattor,
då man kan spara pengar på så sätt samt att solpanelerna fyller en funktion som
gör att man kan spara pengar och bidra till att rädda världen, och de fungerar
utmärkt som tak. Då minskar man kostnaden för att bygga huset samtidigt som man
höjer värdet på huset. Det går även att sätta upp solpaneler på lägenhetshus,
där avkastningen ofta blir högre eftersom att byggnaderna tenderar att vara
lite högre och panelerna kan ta upp lite mer, men det handlar absolut inte om
stora mängder. En positiv aspekt av att ozonlagret förtunnas är att det kommer
igenom mer solenergi, vilket man kan utnyttja genom solpaneler som får ökad
avkastning. Då kan effektiviteten av solpanelerna öka med tiden, vilket gör att
man kan tjäna mer pengar på det och att det genereras mer energi vilket är bra
för miljön. Solpaneler påverkar inte heller omgivningen, vilket många andra
hållbara energikällor gör, som t ex vattenkraftverk som kan slå ut hela
ekosystem eller vindkraftverk som kan förstöra fiske och förfular områden. Om
man sätter upp dem på tak så tar de ingen plats och de påverkar varken flora
eller fauna där. Solpaneler är heller inte fula och husägaren har själv valt
att placera solpanelerna där eftersom att de gör nytta, dessutom höjer de som
sagt värdet på huset.
Den
geotermiska energikällan är värme som kommer från jordens inre, dvs man hämtar
upp värme från långt ner i jorden. För att driva en värmepump behöver man
använda elektricitet, men det man utvinner från den kompenserar enkelt för den
lilla mängd el som behövs, och som dessutom kan drivas på annan el från
förnybara energikällor eller från andra geotermiska värmeverk. Man kan då spara
en massa energi som annars hade gått åt till att bland annat värma sitt hus. Den
geotermiska energin är förnybar och så länge solen värmer jorden kommer energin
inte ta slut, det bidrar till den hållbara utvecklingen och att vi ska hitta
långsiktiga energikällor som vi kan använda oss av. Att använda sig av och
producera geotermisk energi ger inte ifrån sig några utsläpp och processen
använder sig bara av biologiskt nedbrytbara ämnen, vilket är väldigt skonsamt
mot miljön och bidrar till att minska de miljöproblem vi står inför. Att värma
sitt hus på geotermisk energi gör också så att man kan spara pengar, det är
ofta billigare för konsumenterna att använda geotermisk energi som kommer från
stora fabriker som utvinner det, eftersom att det inte alltid är lönsamt att
själv borra ett djupt hål. I Sverige har vi väldigt bra förutsättningar för att
kunna producera mycket geotermisk energi och ur ett världsperspektiv så nyttjar
vi mycket geotermisk energi jämfört med resten av världen. Det är väldigt
viktigt att ha rätt förutsättningar i denna industri, och eftersom att vi har
det så kan vi göra det lönsamt. I Sverige är det också tillgängligt i stort
sett i hela landet. Den geotermiska industrin har mycket utvecklingspotential
och är långt ifrån perfekt, men det forskas på geotermisk energi för att kunna
göra det ännu mer lönsamt och effektivt i framtiden, vilket tyder på att den
geotermiska energin har en ljus framtid och kan uppta en stor del av vår
uppvärmning. Man forskar även på att kunna utvinna elektrisk energi från den
geotermiska energikällan.
b) Även om de har många bra sidor till sig, så finns det
många nackdelar för dessa förnybara energikällorna. T ex kan vattenkraftverk förstöra
hela ekosystem och slå ut allt vattenliv. Det kan t ex göra så att fiskarna
inte kan ta sig fram till dit de ska, men för att förhindra och minska det
problemet har man byggt så kallade fisktrappor, de fisktrapporna ska göra så
att fiskarna enklare kan ta sig igenom kraftverken, men trots det har
vattenkraftverk en enorm påverkan på ekosystemen där de befinner sig, vilket är
ett stort problem i bland annat Sverige. Om det råder torka kan förutsättningarna
ändras för att använda sig av vattenkraftverk, vilket gör så att man inte helt
kan förlita sig på vattenkraftverken eftersom att en torrsäsong kan betyda att produktionen
av energi helt avstannar. Dessutom är det känsligt för is, om vattnet skulle
frysa till is skulle det inte kunna röra på sig och då skulle energiutvinningen
upphöra, så man kan inte förlita sig helt och hållet på vattenkraftverk för en
stadig tillgång året om. För att bygga ett vattenkraftverk måste man göra
väldigt stora ingrepp i naturen, vilket kan vara både omständligt och dyrt.
Dessutom blir det svårare för människor att använda vattendraget för transport
vilket kan innebära ökade fraktkostnader samt att man måste ta långa omvägar,
vilket i sin tur kan leda till mer utsläpp från båtar. Fisket i regionen kan
också försämras på grund av att fiskarna får det svårare samt att
vattenkraftverken ger ifrån sig kraftiga vibrationer som stör fiskarna och får
dem att vilja söka sig därifrån. Även vattenkvalitén försämras vilket det med
innebär problem för fiskarna, men också för människorna som bor runt om
vattenkraftverket, som t ex inte kan bada i vattendraget och dylikt. Dammarna
som byggs för att hålla igång vattenkraftverk kan göra så att vissa områden
blir översvämmade och att vissa torkas ut, det i sin tur leder till att mark
kan få en minskad bördighet vilket leder till problem inom jordbrukssektorn.
Det kan i sin tur leda till stora problem i hela området som kanske inte
kompenseras med den ökade energiförsörjningen. Sådana här vattenkraftverk ökar
även risken för att vattenburna sjukdomar ska spridas och starta stora
epidemier. Vattenkraftverk kan även förfula fina områden, vilket kan bland
annat sänka värden på fastigheter och drabba de som bor i området.
Vindkraftverk kan också skapa många problem. Till exempel
finns det en risk att fåglar flyger in i vindkraftverken, det i sin tur kan
leda till att vindkraftverken går sönder och att vår mångfald hotas om väldigt
många fåglar dör plötsligt på grund utav ökad användning av vindkraftverk.
Vindkraftverk ger även ifrån sig väldigt mycket buller, vilket stör omgivningen
enligt väldigt många. Det kan drabba omgivningen genom att markvärdet går ner,
och det kan dessutom påverka faunan i området. Många anser att vindkraftverken
är oerhört fula och kan förstöra platser, vilket kan dra ner värdet på
fastigheter samt göra så att turismen på en plats minskar, vilket kan vara ett
hårt slag mot platser där en stor del av befolkningen livnär sig själva på
turism. Man måste också placera ut vindkraftverken på de mest gynnsamma
platserna, vilket kan betyda att man förstör t ex väldigt fina bergstoppar.
Därtill måste man också bygga ut vägar och kablar för att kunna föra energin
till något bolag som i sin tur distribuerar ut energin till kunder, och det kan
göra att naturen blir ännu mer förstörd samt att projektet blir mer kostsamt. Det
är som sagt väldigt kräset var man placera vindkraftverk och det betyder att
alla länder inte har möjlighet till att använda sig av vindkraftverk. För att
försöka minska påverkan på människor kan man ställa ut vindkraftverken till
havs, men det kan påverka naturmiljön i havet och fisket, vilket också kan
ställa till med problem. Då riskerar man att förlora havets mångfald och om en
art försvinner kan väldigt mycket påverkas av det då allting sitter ihop i en
kedja. En nackdel med vindkraftverken är att de endast fungerar när det blåser,
vilket betyder att det inte är särskilt effektivt då kraftverket står still en
hel del. Det kan även betyda att man riskerar en minskad energitillförsel om
det inte blåser på länge, vilket betyder att man inte kan lita helt och hållet
på att vindkraftverken kommer att förse en med energi hela tiden. Det varierar
även väldigt mycket i vilken utsträckning man kan använda sig av vindenergi på
ens geografiska läge, vilket betyder att det är svårt att veta hur lönsamt det
blir och näst intill omöjligt att göra undersökningar på det för att få ett
inkluderande och allsidigt resultat. Det är även så att vindkraftverk inte
genererar särskilt mycket energi, och därmed inte är superlönsamt, det kan
givetvis förändras i framtiden, men just idag är det lite för dyrt att
investera i vindkraftverk och de genererar lite för lite energi.
Biobränslen har många fördelar till sig, men det finns också
väldigt många baksidor till det hela. Trots att det finns en stor tillgång till
biobränslen främst genom stora skogar, så kan man inte använda allt utan måste
hushålla väldigt mycket och planera när man ska avverka vad och var. Det kräver
mycket arbete, vilket är dyrt och så kan man inte använda hela sin tillgång
utan att riskera att skapa ytterligare miljöproblem. Även om det är dyrt med
att anställa folk som kan planera hela processen skapar det arbetstillfällen
vilket bidrar till en bättre ekonomi i landet och för de anställda, så kommer
för få personer använda biobränslen på grund av det höga priset och då kommer
företagen tvingas till att gå i konkurs och lägga ner. Biobränsleanvändningen
leder till att skogar skövlas och om man avverkar för mycket av skogen kan det
leda till markerosion, vilket i stort sett innebär att skogen inte kan växa
längre för att man tagit bort allt som växer där och rubbat hela ekosystemet då
all näring försvunnit. Eftersom att man bara kan använda en begränsad del av
tillgången så uppstår det svårigheter när det kommer till en storskalig
produktion av mycket energi, för att t ex förse ett helt land eller kunna
exportera energi. Det krävs även många resurser för att bedriva en lönsam
verksamhet, t ex måste man använda gödningsmedel och bevattna odlingar för att
de ska växa snabbt, så att man kan avverka det. Det kräver resurser och arbete
vilket gör att det blir dyrare, samt mycket mer krävande och omständligt. Dessutom
tar dessa odlingar upp oerhört mycket plats, som hade kunnat gå åt till annat
som är bättre. Även om man kan återanvända platsen, så tar det inte lika mycket
som med t ex vindkraftverk där man kan använda en liten yta var som helst i
princip. Om man jämför biobränslen med fossila bränslen så är det billigare med
de fossila bränslena, vilket betyder att kunderna väljer de fossila bränslena
framför biobränslen.
Solenergikällan har även den flera nackdelar till sig.
Solpanelerna har t ex en väldigt dyr investeringskostnad att betala när man
köper och installerar solpanelerna, och då är det inte tillgängligt till de
flesta som inte har så höga sparade belopp att plocka fram, även om det
eventuellt skulle vara en gynnsam investering. I Sverige är inte heller solpaneler
särskilt effektiva på grund utav Sveriges nordliga geografiska läge som betyder
att det är långt till solen och att styrkan på strålarna avtar. Det är alltså
väldigt beroende på vädret hur mycket man producerar och man kan inte ha någon
tillit till att man ska kunna producera tillräckligt för att livnära sig på
det. Är det molnigt flera dagar i sträck kan man bli helt utan
energiförsörjning om man endast använder sig av solenergi. Solpanelerna kan
inte heller placeras var som helst, utan de är extremt känsliga för skugga och
om det t ex finns träd som kan skymma måste de sågas ner och solpanelerna bör
även riktas mot solen så att de kan ta upp energi så många timmar som möjligt.
Alla har inte möjlighet till att uppfylla de kraven och därför är
egenproducerad solenergi en lyx som få förunnas. Till skillnad från t ex
vindkraftverk och vattenkraftverk så fungerar solenergin endast under dagtid då
solen är framme. Det betyder att man inte kan nyttja dem lika mycket som man
kan med andra förnybara energikällor. Det är även ett problem att solenergin
inte är lika garanterad på vintern som på sommaren eftersom att man inte kan
lita på solenergin utan måste ha en massa andra alternativ. Det kan även vara
omständligt för privatpersoner som måste hitta annan energitillförsel under
vinterhalvåret, och kanske därför väljer att avstå från solenergin. Om stora
energibolag ska fylla stora fält med t ex solpaneler tar det väldigt mycket
plats som hade kunnat användas till många andra möjligtvis viktigare saker.
För att utvinna geotermisk energi krävs det annan energi som
driver en värmepump, vilket betyder att det ej är en självständig process, utan
man måste använda annan energi, vilket är sämre för miljön då vi måste minska
vår energianvändning. Det kan också bli kostsamt att försöka hitta en plats med
geotermisk energi och sedan försöka köpa upp den eftersom att vissa kriterier
måste uppfyllas för att det ska vara lönsamt att försöka utvinna geotermisk
energi. Den geotermiska energikällan är också bara begränsad till att man bara
kan utvinna värme i nuläget, och på sätt spara energi, men det gör det till en
rätt begränsad energikälla. Runt om i världen finns det inte särskilt många
platser där man kan använda geotermisk energi, och många av de platserna är för
riskfyllda, då det finns vulkaner med en hög risk för utbrott, vilket skulle
ödelägga hela projektet. Det är även dyrt att investera i fabriker som
tillverkar geotermisk energi. Framförallt om man är en privatperson blir det
lätt dyrt med att borra ett djupt hål samt alla pumpar, men om man gör det
genom ett företag kan kostnaderna dras ned. Dock är det dyrt för de företagen
att kunna få fram geotermisk energi i en investeringskostnad, men sedan så
löner det sig. Man kan även hävda att dessa geotermiska energifabrikerna kan
förstöra fina vyer, vilket kan sänka värden på fastigheter eller turistplatser.
c) Det finns oerhört mycket som driver på en förändring mot
grön energi, men även mycket som motarbetar den. Det finns länder som har
väldigt bra förutsättningar för att gå över till de förnybara energikällorna
och kan förse hela befolkningen med energi gjord på det sättet, men det finns
länder som har väldigt dåliga geografiska förutsättningar och skulle behöva
importera en större del av energin, medans de kan försörja sig själva på de
ändliga energikällorna. T ex har vi i Sverige bra förutsättningar för att kunna
försörja nationen på energi genom de förnybara energikällorna. Vi är ett rikt
land och vi har råd att investera i stora byggen, som kanske inte ger
avkastning direkt utan det tar ett tag, vi har också möjlighet till att bygga
vattenkraftverk och dylikt som är effektivt och kan förse oss med energi. Även
om vi inte är det land med mest sol, vind eller vatten, så kan vi nyttja det vi
har och göra det lönsamt ändå. Vi har också tillgång till mycket geotermisk
energi, vilket betyder att vi kan värma vårt hus utan att behöva energi från en
annan källa, och vi har mycket skog och kan bränna sopor för att frigöra
energi, och det kan vi använda för att förse alla med energi. Andra länder, som
t ex de små länderna i Mellanöstern har mer problem med det. De har tillgång
till väldigt mycket olja, och det är framförallt det som gjort dem till rika
länder, men de kan inte använda så många förnybara energikällor, de har t ex mycket
solenergi, men på grund av en brist på plats måste de använda all plats de har
till annat och kan inte ha storskaliga solpanelsplanteringar. På så sätt kan
det inte utnyttja de möjligheterna de har heller. Det finns ofta inte mycket
geotermisk energi, vind eller vattendrag med stor fallhöjd på de platserna, och
det gör så att det blir mer lönsamt att använda sig av den lättillgängliga
oljan istället, vilket är sämre för den hållbara utvecklingen, men ur ett
kortsiktigt perspektiv fungerar det bättre för landet. Det finns också många
länder som har bra geografiska förutsättningar, men inte medlen för att
utnyttja det. I t ex öknar tenderar det ofta att finnas mycket oanvänd mark och
väldigt mycket solenergi. På de platserna skulle det vara väldigt bra att sätta
solpaneler eller solfångare, då de skulle generera mycket energi, samtidigt som
de inte är i vägen och upptar viktig mark. De länderna som den marken tillhör
har oftast inte tillräckliga medel för att kunna göra en storskalig investering
i det, dessutom hade landet kunnat sälja den energin internationellt och tjäna
massvis med pengar på det, vilket hade gjort landet rikare och kunnat investera
ytterligare i det. Det finns väldigt många situationer där man inte har de
ekonomiska medlen för att kunna göra den långsiktiga investeringen, och det
gäller både privatpersoner och nationer. Saudiarabien och andra länder som
blivit rika på sin oljetillgång försöker motverka övergången till förnybara
energikällor, då det missgynnar dem ekonomiskt. De kan som sagt inte heller
investera sina pengar i förnybara energikällor av ovan nämnda anledningar. I
nuläget är det generellt sett billigare med ändliga energikällor, vilket
innebär att fattiga länder som måste köpa in energi väljer att köpa energi
producerad av energikällor, då de inte har råd med annat. Därför måste andra
länder investera i förnybar energi, som efter ett tag blir billigare då
investeringspriset blivit avbetalat samt att tillgången är större en
efterfrågan om man lyckas producera tillräckliga mängder, och först då kan de
fattiga länderna köpa in förnybar energi. Priset är även ett problem för många
privatpersoner som kanske vill göra något för miljön, men sedan känner att de
inte har råd med att installera varken fjärrvärme eller solpaneler. Även om man
får tillbaka pengarna genom sparade utgifter, så är det alldeles för stora
summor för många, och då kan man inte göra något. Om man tänker långsiktigt är
det dock ekonomiskt att investera i förnybara energikällor, eftersom att oljan
kommer ta slut. Då kommer priset stiga då tillgången går ner, om man sedan inte
har något annat att tillförlita sig på, kan det bli så att man måste betala det
dyra priset innan varan till slut tar slut och man står utan energi. Den
största faktorn till att övergången till förnybara energikällor är konsekvenserna
som de ändliga har på miljön och konsekvenserna miljön har på människor och
samhället. Det visas mest i växthuseffekten som blivit mycket värre på grund av
mänsklig påverkan. Växthuseffektens påverkan på miljön har i sin tur lett till mycket
elände för människor och att behövd mark blir till havsbotten. Det är
framförallt rika länder som står för utsläppen som leder till växthuseffekten,
och det är även de länderna som klarar av att handskas med problemen bäst. Om
man t ex jämför Bangladesh och Nederländerna är de båda länder som ligger
väldigt lågt och riskerar att försvinna om havsnivån stiger, men Nederländerna
är mycket rikare än Bangladesh. Då kan de förhindra naturkatastrofer och t ex
bygga höga vallar som gör att landet inte kommer översvämmas och försvinna.
Även om man vet om vad som kommer hända har man inte de ekonomiska medlen att
förhindra det i Bangladesh, vilket betyder att de får göra sitt bästa för att
göra skadorna så lindriga som möjligt. Därför får de rika länderna som står för
majoriteten av utsläppen inte tillräckligt med incitament för att avbryta
användandet av ändliga naturresurser. Konsekvenserna av att använda förnybara
energikällor blir mest på lokal nivå, dvs att de bara drabbar ett litet område
runt där processen görs. Då blir det mest det landet som drabbas, och då vill
rika länder kanske hellre använda sig av ändliga naturkällor där fattiga länder
får betala det högsta priset, än förnybara energikällor där bara i stort sett det
egna landet drabbas. De flesta länderna prioriterar sig själva, och då vill man
inte förstöra sin egna mångfald, utan låter hellre någon naturkatastrof
förekomma i ett fattigt land långt bort från det egna. För nuvarande är de
flesta ändliga energikällor mer effektiva än de flesta förnybara. Man behöver t
ex inte ha särskilt mycket uran för att kunna utvinna stora mängder energi, men
det behövs oerhört mycket vatten för att få ut mycket energi ur ett
vattenkraftverk, skillnaden är bara att vattnet sedan kan återanvändas. När det
är mer effektivt med ändligt, så blir det oftast också billigare. Det fördröjer
övergången till förnybara energikällor. Det är även så att de förnybara
energikällornas effektivitet beror till väldigt stor del på omständigheterna,
och är då mer osäkra och instabila. Om vi vill att de förnybara energikällorna
ska bli mer effektiva måste vi satsa pengar på forskning av sådant, så att man kan
ta fram mer effektiva sätt att bygga och driva dessa kraftverk. Det kan leda
till att de förnybara energikällorna blir oerhört mycket effektivare än vad de
ändliga någonsin kan bli. När vi väl gör den satsning kan det göra övergången
mycket snabbare, eftersom att det inte behövs lika många investeringar och de
blir mer lönsamma. Därför är det viktigt att rika länder visar hur man gör och
investerar i forskning och dylikt, för att fattigare länder ska kunna följa
efter. En annan anledning till att övergången går långsamt är att det finns
människor som motarbetar förändringen. Det är framförallt länder som producerar
olja och energi från andra ändliga energikällor, och de som arbetar inom den
industrin. Det är mycket propaganda och reklam som sprids för att folk ska tro
att de ändliga energikällorna är bättre. Det är oklart för många vem som ska ta
ansvar för övergången. Många tycker att det är ett gemensamt ansvar, vissa att
det är de rika länderna som påverkar mest, och andra tycker att det är företag
och annat som står för utsläppen. Det leder till att det inte finns en klar idé
om vem som ska ansvara för det, och då vill ingen ta på sig ansvar, vilket
leder till att processen går långsammare. Det kan även vara så att vissa
organisationer vill ta ansvar över övergången, och på så sätt bidrar till att
det ska gå snabbare genom att t ex försöka påverka andra och köpa
utsläppsrättigheter.
d) Ett sätt att påskynda processen för att fasa ut ändliga
resurser är att investera mycket pengar i att hitta och utveckla alternativen.
När man investerar pengar i det så blir det en stor marknad och väldigt många
företag försöker hitta bra lösningar, vilket gör att det går mycket snabbare
och många innovativa metoder framtas, vilket är väldigt bra och nödvändigt. Det
är ett sätt att uppmuntra företag och ge dem en morot för att utveckla något
som gynnar miljön, men det finns också andra vägar att ta. Man kan t ex ge
företag som gör framsteg inom området skattelättnader. På så sätt uppmuntrar
man att företag satsar på att förbättra miljön, vilket sedan leder till en
bättre miljö utan att det kostar staten mycket stora summor. Ett annat
alternativ är att köpa upp utsläppsrättigheter. En utsläppsrättighet kostar
mellan 100 och 200kr och ger någon rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Man
har räknat ut hur många utsläppsrättigheter som det kan finnas för ett
balanserat klimat, och det är så många utsläppsrättigheter det finns. En
privatperson eller organisation kan köpa upp utsläppsrättigheter och sedan inte
använda dem, vilket bidrar till en bättre miljö. I t ex Sverige har vi redan
gjort allt som är enkelt att göra för att minska utsläppen, och om vi köper upp
utsläppsrättigheter från andra länder och företag, så kan man göra så att de
också gör det som är enkelt för att minska miljöpåverkan. På så sätt förbättras
miljön väldigt mycket av det, och det blir billigare för Sverige än att behöva
genomgå och bekosta stora förändringar, som inte nödvändigtvis gör så mycket
nytta för miljön. Då hjälper man istället andra och minskar den totala mängd
koldioxid som släpps ut. Det är ett väldigt bra alternativ för regeringen, men
det finns också organisationer som privatpersoner och företag kan köpa
utsläppsrättigheter genom för att t ex kompensera med sitt eget utsläpp. Det är
också relativt billigt, så de flesta har råd med att köpa några stycken
utsläppsrättigheter. Staten kan också lagstifta för att missgynna ändliga
resurser och gynna de förnybara. Man kan t ex sätta ett gränsvärde på hur
mycket olja som får importeras. Då minskas användningen av olja i Sverige,
samtidigt som priset på olja ökar på grund av tillgång och efterfrågan, vilket
också minskar användningen av olja. Man kan också beskatta utsläpp som ändliga
energikällor ger upphov till. Då måste priset på energin höjas, vilket gör grön
energi mer attraktiv. Det ger också staten högre intäkter, som staten t ex kan
investera i forskning angående grön energi. En annan möjlig väg att gå är att
sänka skatten på grön energi istället, vilket också gör den gröna energin mer
attraktiv i konsumentens ögon, som hellre väljer att gå den vägen istället för
att använda energi producerad av ändliga energikällor. Då kommer staten däremot
förlora pengar, eftersom att mindre skatt betalas in, samt att användningen av
grön energi ökar, vilket gör att de fossila minskar, så att mindre skatt
betalas in till staten. Dock så är dessa metoder riktade mot företag och dylikt
som kan producera energi. För att hjälpa de som använder energin, kan man t ex
ge bidrag till de som vill installera solpaneler. Då har fler råd med att
installera solpaneler, vilket gör att fler kan driva sina hus på grön energi,
vilket gynnar miljön. En metod som man också kan använda, som är bättre för
företagen och staten, är att företag hjälper som säljer och installerar
solpaneler kan installera solpaneler gratis. Sedan dras all överskottsenergi av
och företaget tar tillbaka den och säljer den vidare till andra kunder. Det gör
företaget tills det tjänat in kostnaden för själva solpanelerna och
installationen. Det gör så att alla människor med tak kan installera
solpaneler, och efter ett tag kan de tjäna pengar på det. Då behöver ingen ta
lån eller dylikt, och företaget gynnas också av detta. Denna metod används en
hel del i USA och fungerar väldigt bra där. Man kan också göra något likadant
om en liten by eller dylikt vill köpa och installera ett vindkraftverk som de
kan använda tillsammans för att minska hur mycket energi de behöver köpa in. Då
kan t.ex. staten tillhandahålla dem med ett eller flera vindkraftverk, där de
samlar in all energi som skapas tills skulden blivit avbetalad, och först då
får samhället all energi som skapas. Staten kan även ge bidrag till företag och
organisationer som vill investera i förnybar energi. Då höjs incitamentet att
investera i förnybar energi, vilket leder till att övergången till förnybar
energi går snabbare och miljön påverkas mindre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar