S. 35 Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

1.     Det jag gör på morgonen på en vardag innan jag går till skolan är det följande: vakna av alarmet på mobilen, tända lampan, hålla på med mobilen i cirka fem minuter som jag laddat under natten, sedan klär jag på mig och går ner för trappan. Sedan tar jag ut smör och juice ur kylskåpet och brer en orostad macka och dricker juice till, den maten har man även transporterat till affären en mer eller mindre lång sträcka. Därefter borstar jag tänderna och håret, och går på toa där jag spolar och sedan tvättar händerna. Om jag har tid över kollar jag på något på mobilen eller datorn. Därefter sticker jag till skolan på min cykel.

Det som är kopplat till energi på min lista är att använda mobilens alarmfunktion för att vakna, tända lampan, scrolla igenom mobilen och dess sociala medier innan jag går ur sängen, att förvara mat i kylskåpet, som kräver energi för att förvara kylan, det rinnande vattnet som jag använder för att borsta mina tänder och dess värme, samt eltandborsten som kräver elektricitet för att fungera, och om jag hinner använda min mobil eller dator innan jag sticker till skolan. För mig tar det ingen elektrisk energi att cykla, men cykeln har blivit producerad någonstans, och det har gått åt mycket energi till det. Cykeln har dessutom genomgått åtskilliga reparationer, som har tagit energi.

2.     A) För 200 år sedan fanns inte samma alternativ med att vara så energiberoende. Då kunde man inte förlita sig på energi för att förenkla dagliga ärenden. För 200 år sedan gjorde man allting manuellt med mycket sämre hjälpmedel och verktyg, då hade man inte alternativet utan all energi var tvungen att komma från något levande. T ex använde man hästar istället för bilar och traktorer, då man inte hade några motorfordon eller någon elektricitet, som är mer effektiva men sätter ett större spår i naturen. Därför tog alla sysslor mycket längre tid och det fanns inga maskiner som kunde underlätta, så man var tvungen att vara många fler som hjälptes åt, så familjerna var mycket större än vad de är idag och hade man råd så fanns det väldigt många arbetare, som t ex drängar och pigor, på bondgårdarna, till skillnad från idag då det inte behövs många, vilket bland annat var orsaken till industrialiseringen som först skedde omkring 1850 i Sverige. Tidigt 1800-tal var man tvungen att vakna utan teknologi, då man inte hade alarmklockor och mobiler. De behövde istället bli väckta av någon som redan var vaken, av kyrkans klocka, av att solen sken, av fågelsång på sommaren, djuren i huset eller av att tuppen hade galit. På så sätt kunde de trots brist på teknologi ändå ha ett schema att följa efter. De kunde inte heller titta igenom någon mobil eller dator på morgonen för att se vad som hänt och dylikt, utan fick göra annat på morgonen och vänta med att höra vad som hänt när de kom till skolan. Det fanns inga fungerande kylskåp för 200 år sedan, utan det kom först några decennier därpå. De kunde därför inte äta samma saker som vi idag kan, då många varor kräver kylning. Ifall de behövde kyla något fick de då använda sig av en bäck och knyta fast maten i en sten för att kunna kyla maten i det kalla vattnet. De fick äta mer närproducerad mat och kunde bara dricka vatten eller öl. De hade ingen el och kunde inte förbereda sin mat som vi kan idag. De hade inte samma möjlighet att duscha på samma sätt som idag, eftersom att de inte hade rinnande vatten och kunde dessutom inte värma vattnet med dagens metod. De fick istället bada i en balja, och om det skulle vara varmt vatten fick de värma det på vedspisen eller vid brasan. De fick också borsta tänderna vid en brunn eller bäck, och hade inga eltandborstar utan fick använda vanliga ej energiberoende tandborstar. För 200 år sedan var man inte lika energiberoende, utan man kunde klara sig utan energi med det mesta, däremot så använde man sig av så mycket hjälpmedel som man kunde på den tiden, men de var inte lika effektiva, utan hästar och djur istället för bilar och traktorer. På så sätt kunde man göra allting utan hjälpmedel, men eftersom att människan är lat föredrar den att använda sig av så mycket hjälpmedel som möjligt.

B) Om 100 år kommer energiberoendet förmodligen vara mycket större, förutsatt att vår utveckling fortsätter och att nya energiberoende prylar utvecklas utan att användningen hämmas utav något. Om man tittar tillbaka i tiden ser man att vårt energiberoende ökat extremt mycket, och allting tyder på att det kommer fortsätta att öka och vara mycket större om 100 år. Om man tar en titt på växthuseffekten märker man att det kommer att finnas färre bördiga områden i framtiden, då växthuseffekten rubbar balansen och klimatet som krävs. Det kommer förmodligen innebära att man måste transportera maten längre sträckor och att priset går upp på maten. Då kommer man förmodligen äta lite mindre mat, men om man inte hittar miljövänligare transportmedel kommer det göra en stor inverkan på miljön med ännu längre sträckor än idag. Man kommer förmodligen förlita sig mer på spannmål som inte kräver mycket omsorg och finkänslighet, vilket ofta tenderar att vara lite bättre för miljön. Det finns även en möjlighet att man utvecklat ett piller som har alla näringsintag som behövs och blir ett alternativ till frukosten. Det skulle vara bättre för miljön då pillren är betydligt mindre än maten man äter och det behövs färre lastbilar till transporten, men metoden man använder till att framställa alla piller skulle kunna vara energikrävande och skadlig för miljön. Mobiltelefoner och datorer kommer förmodligen utvecklas och de kommer användas mer och mer med tiden. Dock kommer mängden elektricitet som krävs för att dessa prylar ska fungera sjunka, då man konstant hittar nya sätt att öka batterilängden och minska elförbrukningen.  De kommer förmodligen förlita sig på energi för att belysa sina hem, mobiler och dylika produkter, vattentillförsel, värmning och kylning. Däremot finns det mycket som tyder på att den användningen kommer bli energisnålare, eftersom att nya energisnåla lösningar börjar användas, som t ex LED-lampor och bättre kylskåp som konstant utvecklas. Det är osäkert ifall framtiden kommer att bära med sig skolgång över internet, vilket skulle betyda att man inte behöver transportera sig till skolan och kan vara bättre för miljön då en hel del tar sig till skolan med tåg, bil och buss. Det skulle också bli billigare för staten, då det inte skulle behövas byggnader och lika många anställda. De pengarna skulle kunna läggas på att hitta på nya produkter och metoder som är bra för den hållbara utvecklingen. Oljan kommer inte att finnas kvar länge till, och lär vara slut om 100 år. Då får man hitta andra sätt att driva maskiner och bilar på, och de består förmodligen mer av de förnybara bränslena, vilket är bättre för miljön och energibehovet. Förmodligen kommer då processer och färdmedel bli anpassade för att vara skonsammare mot miljön. När oljan och andra fossila bränslen börjar ta slut, kommer man förmodligen hitta nya och innovativa sätt att alstra fram elektricitet, som sannolikt är bättre för miljön.

4.   Det finns väldigt många anledningar som gör att vi fortsätter med vårt slösaktiga beteende, bland annat att vi vill skämma bort oss själva, då vi tycker att vi förtjänar det och att det slösaktiga beteendet blivit till en vana. Det är inprogrammerat i människan att man ska unna sig själv det bästa, då det var viktigt om man tittar tillbaka i tiden när det inte fanns särskilt många tillfällen att unna sig något, utan behövde ta för sig, genom att t ex äta oerhört mycket mat för att kunna klara av den kommande vintern. Människan vill helt enkelt ha det så bra som möjligt, även om det inte är bra för miljön och den hållbara utvecklingen. När vi har levt med den vardagliga lyxen tillräckligt länge blir det en del av våra rutiner, och då slutar man att tänka igenom vad man gör och vad det får för någon effekt. Även om man vill ändra på sig och sitt sätt att leva, är det ofta för jobbigt och tidskrävande då man måste planera om sitt liv och de flesta har varken tid eller ork till det. Om man t ex vill börja sopsortera, så måste man fixa nya påsar, nya soptunnor och sedan själv kunna ha orken och tiden till att varje gång man slänger något hitta rätt soptunna. De flesta är redan stressade som det är, och kan omöjligt få in tid till att leta soptunnor och ta reda på information om vad som gäller från en sopstation. Det är också ofta billigare att fortsätta göra det man håller på med om man ser från ett kortsiktigt perspektiv. T ex måste man köpa in nya soptunnor och påsar, vilket kostar pengar, och om man har en tight budget, så är det inte ens första prioritet. Människan vill skämma bort sig själv, och hittar ofta en anledning till att göra det, t ex så har man tränat lite, och då behöver man inte gå ut och slänga kartong i rätt fack för att man redan fått lite motion eller så har man arbetat hårt och vill då flyga till Thailand. Eftersom att det finns extremt mycket människor på planeten tänker väldigt många att det inte spelar någon roll om en individ ändrar sig, så då är det inte lönt och lika bra att strunta i det. Dessutom så påverkas man av grupptrycket, och om alla andra flyger till Mallorca, så kommer man förmodligen också åka till Mallorca, även om det ger upphov till koldioxidutsläpp och andra avgaser. Det är också så att det är smidigare med t ex de fossila bränslena, eftersom att världen inte har anpassat sig, det finns t ex inte lika många platser att ladda en elbil på som det finns bensinmackar, då väljer man kanske istället att köpa en vanlig bil istället för att ta steget över till elbilen. Människan har en tendens att inte ifrågasätter dess vanor och tänka över vilka konsekvenser som kan medföras. När man inte tänker över vad man kan bättra och vad man gör har man ingen möjlighet att förändra sitt beteende till det bättre, vilket gör att klimatproblemen inte minskar, även om man vet vad man ska göra för att få dem att minska.

5.   Som individ i Sverige kan man även påverka det ekologiska fotavtrycket på andra platser väldigt mycket. Det som menas med att en del av vårt ekologiska fotavtryck finns i andra länder är att länder i världen förlitar sig väldigt mycket på handel för att få många varor som man inte kan producera i sitt eget land, eller som är billigare någon annanstans, då är de produkterna producerade utomlands och sedan förflyttade till landet där de behövs, och det är i landet som tillverkade varan som konsekvenserna blir störst på grund av produktionen av varan samt exporten bort därifrån. När vi importerar varor från länder långt bort, som sedan måste transporteras till Sverige vilket medför ett ännu större ekologiskt fotavtryck, blir det deras mark som går ut och förbrukas, så att de inte själva kan använda den till sitt eget land, och då lämnas fotavtrycket i naturen kvar, men varan lämnar området. I stort sett menas det att våra vanor sätter spår på flera andra ställen än var vi befinner oss och framkallar diverse miljöproblem både där varan importerats från och globalt, och därmed sätter ett stort avtryck. Ett bra exempel på det är att omkring 1/6 av all mark som används för jordbruk är benägen utanför Sveriges gränser, vilket betyder att en stor del av det ekologiska fotavtrycket för jordbruksmark finns i andra länder. Det är folk i de länderna som måste arbeta för att producera maten som äts i Sverige och de använder sin egen odlingsmark för att kunna exportera maten till Sverige. Konsekvenser av det blir att de får arbete där samt att det bidrar till en bättre ekonomi i det landet, då man kan tjäna mycket pengar på exporter. Det är även så att det landet får mindre mat och mindre mark som de kan använda sig av, vilket är negativt för dem. Transport av maten och annat orsakar även utsläpp, vilket är dåligt för miljön, och eftersom att det är en exportvara som kommer från ett annat klimat blir transporterna långa, vilket betyder att det blir väldigt mycket utsläpp. En annan konsekvens är att människor i Sverige får tillgång till varor som annars inte hade funnits tillgängliga, vilket uppskattas väldigt mycket av många. Det är även svårare att garantera att maten håller en hög kvalité och så få kemikalier som möjligt om den producerats utomlands, man kan t ex inte lagstifta fram regler för hur man handskas med maten och t ex föder upp djur, eftersom att man inte kan styra ett annat land, det är också svårare att få reda på matens ursprung, då man inte behöver dokumentera sådant i alla länder, och maten är oftast äldre på grund av den långa transporten. Dessutom är det svårare att hålla koll på arbetsförhållandena utomlands, då dåliga arbetsförhållanden är ett stort problem i många länder. Även de utsläpp som sker i Sverige kommer ut i världen eftersom att miljöproblem inte tar hänsyn till gränser, då drabbas hela världen utav de utsläppen samtidigt som Sverige drabbas av utsläpp i andra länder. Därför påverkar allt vi gör hela världen, och sätter ett fotavtryck internationellt. Även matens transport- och produktionsutsläpp släpps ut i luften där utsläppen inte fäster sig vid något särskilt land. Om vi t ex åker flygplan så släpps de avgaserna ut och lägger sig vid atmosfären där de drabbar flera länder och därmed placeras fotavtrycket både utomlands och inrikes. Att åka flygplan skapar arbeten, och ofta är det människor från runt om i världen som anställts då det inte finns någon bas för jobbet, även om det finns för vissa flygbolag. Det bidrar till en bättre ekonomi för de anställda samt länderna där de betalar skatt, som också får in kapital. Däremot så är flygplan en väldigt stor faktor till den globala uppvärmningen och dylika problem eftersom att de släpper ut enorma mängder föroreningar i naturen, vilket är ett oerhört stort problem. En konsekvens för individen som åker flygplan är att den tar sig någonstans som det möjligtvis inte varit möjligt att åka till utan flygplan, vilket kan ge individen mycket glädje och lärdom. Flygplatser tar upp mycket mark, som man hade kunnat använda till andra eventuellt bättre saker, vilket är dåligt då mark är en vara som lätt kan ta slut. Flygplatser ger även upphov till buller, vilket är dåligt för de som bor i närheten som får utstå ljud i princip dygnet runt och eventuellt kan värdet på fastigheterna sjunka. Man vill också ha flygplatser nära samhället, så att man inte måste åka långa sträckor för att kunna ta sig till en flygplats, vilket är dåligt för miljön. Däremot så är marken mer värdefull nära samhället än långt utanför samhället, vilket betyder att det är billigare med flygplatser som ligger en bit bort. Vägar och dylikt blir även mindre trafikerade om kunderna istället väljer att flyga, vilket är både bra och dåligt. Om man måste betala vägtullar är det dåligt för företagen som får minskade intäkter, och eventuellt måste priset höjas. Kunderna får dock mindre trafikerade vägar vilket betyder att det går snabbare då bilköer kan undvikas, vilket är bättre för konsumenterna. Vägarna slits också ut mindre, vilket betyder att asfalten inte behöver bytas ut lika snabbt, vilket är bra för miljön då det inte krävs lika mycket energi och resurser om man inte behöver byta ut den lika ofta. Att importera kläder från andra länder påverkar klimaten och liknande väldigt mycket. Det är framförallt fattiga länder långt bort som tillverkar kläderna vi har på oss, vilket betyder att det förekommer väldigt långa transporter, vilket ger upphov till stora utsläpp, som förstör vår miljö. Det finns heller ingen garanti för att de har bra arbetsförhållanden, så en konsekvens kan vara att en människa fråntas de mänskliga rättigheterna, vilket är dåligt för den sociala hållbarheten som man måste uppfylla för en hållbar utveckling. Även om de mänskliga rättigheterna kränks finns det dock en anledning till att de stannar kvar och jobbar på fabriken ändå, och det är för att de behöver ett jobb. Människor i fattiga länder får en större arbetsmarknad som innebär att de har större möjligheter att få arbeten, vilket är väldigt viktigt för att fattiga länder ska kunna få igång sin ekonomi och upphöra att vara ett fattigt land. För att kunna bedriva verksamhet i en fabrik behövs det energi, och den energin måste komma från en energikälla. Om den kommer från en ändlig energikälla, så är det väldigt dåligt för miljön då det bidrar till bland annat en ökad växthuseffekt. Om den kommer från en förnybar energikälla är det lite bättre för miljön, då miljön inte påverkas riktigt lika mycket, men dock så har det ändå en stor inverkan på miljön, som inte heller är bra. Det är generellt sett billigare för konsumenterna att köpa varor som är producerade i länder med billigare arbetskraft, och det gynnar då konsumenterna, samtidigt som det missgynnar konkurrenter. Det kan också missgynna den svenska ekonomin då man inte prioriterar svenskproducerade varor, vilket betyder att svenskar kan förlora sina arbeten och att det går sämre för den svenska ekonomin.