Argumenterade text- Skolidrott

Hej Ulf Tornberg,

Precis som många andra elever och föräldrar på denna skola tycker jag att vi har alldeles för få idrottstimmar varje läsår.

Om skolidrotten varierar sig mycket öppnas möjligheten för elever att hitta en aktivitet att hålla på med utanför skolan, något de aldrig provat på om det inte varit för skolidrotten. I endast denna artikel, i Skolvärlden av Anna Wahlgren vid namn av Få idrottstimmar i Sverige(http://skolvarlden.se/artiklar/fa-idrottstimmar-i-sverige) publicerad den 18 augusti 2010, namnges två elever som lyckats med att hitta lite ovanligare sporter de annars ej prövat. Om vi aktiverar folk i skolan i låg- och mellanstadiet mer kan de hitta aktiviteter utanför skolan som de fortsätter med när de är äldre. Då behövs skolidrotten inte lika mycket i högstadiet och gymnasiet. 

I Sverige förekommer det mindre skolidrott än i majoriteten av övriga Europeiska länder, när det kombineras med mest godis per person och år i världen och att ungdomarna stannar inne och utnyttjar teknologi istället för att gå ut och leka bådar det illa. För att få dessa barn att röra på sig behöver vi införa mer obligatorisk idrott, framförallt bland de lägre årskurserna. Där kan de lära sig roliga leker att ta med sig till framtiden så att de kan stimuleras utomhus.

Alla som på något sätt fantiserat om framtiden kan inte ha utelämnat en del, fetman. Det är universellt känt att de flesta länderna, speciellt i-länder, kommer få problem med övervikt och relaterade sjukdomar, däribland diabetes. För att förebygga övervikten måste de unga nås innan det blir för sent. Tidigt i skolåren bör barnen sättas in i vanan att idrotta regelbundet, då kvarstår vanan långt in i livet och i sinom tid lär vi Sverige vara hälsosammare jämfört med hur det skulle se ut om vi idrottade som vi gör idag. Efter att vanan inrättats hos eleverna lär de sakna idrottandet och söka sig till ett gym eller träna på egen hand.

Det finns en direkt korrelation mellan olika sociolekter och övervikt. Alla har kanske inte råd att spela hockey eller gå på gym, men skolidrotten är näst intill gratis och alla får vara med, oavsett hur mycket pengar ens familj har. Det enda som krävs är ett ombyte och ett par skor, vilket man kan få bidrag till av olika föreningar som majblomman och dylikt. Därför måste ALLA barn få vara med och få chansen att idrotta, trots ekonomiska besvär.

Förutom ett hälsosammare liv, bildas egenskaper som man inte klarar sig utan i arbetslivet, t ex samarbetsförmåga, fair play och hänsyn för att bara nämna några. Skolidrotten påbörjar alltså bygget av hälsosamma och hederliga medborgare, något som alla nationer strävar mot. Forskning har bevisat att fysisk aktivitet är en nödvändig pelare för att maximera intagandet av information hos elever. Det är också en bra förmåga att ta med in i arbetslivet. 

Det är också bevisat att det finns ett samband mellan kondition och IQ enligt faktarutan i den tidigare nämnda artikel. Efter idrottslektionerna kan eleverna koncentrera sig bättre, tänka klarare, ta in mer information och har förhöjd intelligens. En annan konsekvens är att man blir mindre impulsiv. Av egen erfarenhet kan jag säga att jag själv haft koncentrationsproblem och varit mer impulsiv under de perioder mitt fritids-idrottande blivit tillfälligt avbrutet. Vissa elever har också problem med att nå högre betyg pga koncentrationssvårigheter. De får hjälp med att bli av med överskottsenergin genom skolidrotten och deras situation blir mer rättvis, så de kan få det lättare med att komma in på framtida utbildningar. De som inte aktiveras utanför skolan måste helt enkelt aktiveras i skolan.

Det finns personer som menar att ökad idrott kommer ta tid ifrån andra ämnen, men enligt Björn Hellgren som blir intervjuad i artikeln, har Sverige de längsta loven och kortaste skoldagarna. Bara en extra vecka i skolan skulle kunna bli en timmes extra idrott varje vecka. Vi hade inte behövt lika många idrotts och friluftsdagar heller om alla redan fick tillräckligt med motion, så några dagar hade man kunnat korta ner på. Tre dagar mer skola på sommaren skulle inte göra en stor skada, och de skulle gå till en lektion de flesta gillar.

Många klagar redan över att idrotten drar ner betygsnittet hos de som är akademiskt begåvade, och inte fysiskt. De inser inte att det finns viktigare saker än betyg. Att må bra och hälsan är en av de sakerna. Det är viktigare att fokusera på att må bra och motionera istället för att stressa över betyg och överarbeta sig. Inom idrotten finns det inte heller några kriterier om man springa snabbt eller hoppa högt, utan det mesta kan åstadkommas genom hårt arbete och att göra sitt bästa. Det viktigaste är att alltid göra framsteg, och det är viktigt med utmaningar i livet. Med fler idrottstimmar får dessa personer dessutom mer tid att fylla matrisen.

Efter att du hört dessa argument hoppas jag att du kan fråga dig själv om det behövs fler idrottstimmar och komma fram till ett genomtänkt och långsiktigt svar och därmed bidrar till att öka Sveriges folkhälsa, vilket bara medför en massa positiva konsekvenser för alla.

/Kajsa Hansson Willis