Translate

måndag 30 maj 2016

Gympaläraren- diskussion och reflektion

På vår skola finns det några likheter med Vanstaskolan. Det finns alltid någon som håller på med mobilen eller datorn, men inte särskilt mycket och det är inte samma personer eller gäng. Oftast så pratar man på rasterna eller om de är långa går man kanske ut eller på en liten promenad. Man rör sig kanske inte i den allra högsta graden, men det är iallafall lite bättre än Vanstaskolan. 

För att bli mer aktiva skulle vi behöva något hållbart som man kan göra varje dag utan att tröttna eller bara är kul för att det är annorlunda första gången. Alla deras lösningar är korttidslösningar och kräver dessutom en bra ekonomi och pengar för att kunna genomföra. Vi behöver lättåtkomliga material så att man enklare kan komma åt kul redskap, så att man inte tappar bort det skulle man kunna ha en pantavgift för att se till att allting kommer tillbaka oskadat. Våra raster är dessutom bara 10 minuter långa oftast och man hinner inte göra så mycket eller sätta igång någonting. Vi skulle behöva lite färre men längre raster för att vi skulle ha tid att gå ut eller göra något aktivt. Ett alternativ är att samla in mobiler hela dagen och inte få ha datorn under raster.

För att vända allting behöver man någon som visar vägen och kommer med bra och roliga förslag, ungefär som Kalle gjorde på denna skola, men det behöver inte nödvändigtvis vara någon som kommer utifrån. Det räcker med att man får förslag på något att göra och någon tar initiativ att sätta igång det. Men det är lite svårt att få medlen och det kräver ofta en bra ekonomi vilket de flesta skolor inte har och man tröttnar på allting rätt fort. 

Kalles lektion verkade inte särskilt kul, jag tycker inte om att hålla på så med iPads och det verkar rätt tråkigt att hitta idrotten, på idrotten vill jag hellre idrotta och röra på mig än hitta sätt att röra på mig. Han gjorde också misstaget att låta eleverna dela upp sig själva, och när en person blev utanför erbjöd han att göra det med honom, så att eleven kände sig töntig och dålig. Lektionen var också bra på vissa sätt då man fick styra den själv och den var anpassad för att inspirera folk att idrotta utanför skolan och den kändes mer riktad mot de som ogillar idrott. Dessutom är risken för skada hög bland iPadsen då det inte finns bänkar eller ställen att ha surfplattorna på så de måste vara på golvet och det är lätt att råka trampa på dem.



När vi diskuterade i klassen tyckte många att det fanns flera likheter och till viss del håller jag med även om vår situation inte är lika grov. Till vår skola pratades det mest om längre raster då vi inte hinner gå ut och t ex spela fotboll, ett förslag var fler nollbyten och en lite längre rast istället. Effekten av det skulle kanske inte helt bli som tänkt, då 8B har en 25 minuters rast på onsdagar, som man vill göra kortare så att vi äter tidigare och ingen så vitt jag vet spelar fotboll, utan man sticker till handlaren istället. Om flera klasser hade samtidigt skulle det kanske få större effekt och fler skulle gå ut. Vi behöver också större tillgång till redskap, som fotbollar och hopprep, då skulle det bli enklare att ta initiativet och om vi hade dem nära hade man inte behövt hämta i idrottshallen. En risk med det är ju självklart att det försvinner eller går sönder, något man tydligt ser om man tittar på pingissatsningen. Till en början fanns det massvis med rack och bollar, men de började försvinna och gå sönder och nu finns de knappt kvar. Det är svårt att köpa nytt då pengar inte är en gränslös vara, och man vet att det inte är hållbart. För att se till att allt kommer tillbaka oskadat skulle man kunna införa ett pantsystem, dvs att man måste betala en pantavgift med en mobil eller dylikt för att få ut varorna och får tillbaka mobilen när varorna oskadat lämnas tillbaka. Ett problem med det skulle dock kunna vara att en individ straffas när andra förstör eller blir av med någonting. Lektionen Kalle hade var enligt klassen rätt bra och fungerade bra, förutom när han lät eleverna själva bestämma grupper så att någon blev utanför. Det var ett bra sätt att kombinera tekniken med idrotten och få barnen att använda teknik för att röra på sig. Jag håller inte helt med klassen i sakfrågan utan anser att det var en rätt tråkig lektion där de mest satt och kollade upp övningar istället för att själva röra på sig hela lektionen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar