Vad menas med sekularisering?
Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekularisering.
Det som menas med sekularisering är
att religionens betydelse för länder minskar. Det innebär t ex att religionerna
inte har något inflytande på lagstiftning eller någon annan del av samhället.
Religionerna och staten ska vara helt åtskilda och ingen ska bli diskriminerad
bara för att man har en annan tro än huvuddelen av befolkningen. Själva
begreppet som används kommer från sæcularis
vilket är latin för världslig. Sekulariserade
samhällen tenderar också att ha en mindre andel troende och personer som deltar
i religiösa riter och dylikt. Det beror på att människor inte känner ett tvång
av att delta i dessa riter, utan de som deltar gör det på grund av sin tro,
vilket också gör dessa riter mer kvalitativa och i stort sett alla som är där
vill vara där. Även om det finns troende som tycker om sekulariseringen, så
finns det också väldigt många som arbetar emot sekulariseringen, vilket gör det
till en långsam process. Anledningen till att motverkar sekulariseringen är
oftast för att de vill bevara traditioner, som t ex att hålla skolavslutningen
i kyrkan, vilket är en gammal kristen tradition som fortfarande består i många
skolor runt om i landet. Det finns även många inom kyrkan som ogillar
sekulariseringen eftersom att det innebär att kyrkan förlorar makt över alla
landets invånare. Det var t ex förbjudet att lämna den svenska kyrkan fram till
1860. Innan dess kunde kyrkan kontrollera och kräva avgifter av alla
medlemmarna, och eftersom att ingen kunde lämna den svenska kyrkan så var det
hela den svenska befolkningen. Det finns många orsaker till varför ett land
väljer att sekularisera sig, som t ex att människan inte har samma intresse för
vad som kommer hända efter döden. Anledningen till det är att samhället är
mycket tryggare. Vi kan t ex skydda oss mot naturkatastrofer, men för 100 år
sedan hade man inte den möjligheten, och då fick man förlita sig på att en gud
eller dylikt skulle skydda en från ondskan eftersom att man varit en god
människa och tänka att om man dog skulle man komma till himlen. Numera har vi
en oerhört mycket högre medellivslängd på grund av vår välfärd och höga
levnadsstandard där de flesta inte har ett behov av att se fram emot vad som
händer i himlen. I samhället har vi själva fixat högre makter som ger oss skydd
mot allt, de finns i form av sjukhus, polis och brandkår, som alltid är
förberedda på att rycka ut och rädda människor. Människor behöver ingen gud
eller högre makt när det istället finns ett nummer att ringa så fort något
händer, vilket tar bort guds position i samhället. Man kan även se att de
länderna med mer materiell trygghet, vilket oftast är I-länder, oftast har mer
sekulariserade samhällen. Det beror på att I-länderna inte har det behovet av
tron som U-länder har, men att sekularisera samhället är också ett viktigt steg
för att komma framåt i utvecklingen för att ge folket säkerhet oavsett deras
tro. En annan orsak till sekulariseringen i framförallt europeiska länder är
att religionens roll i samhället inte är vad den tidigare varit. Om man blickar
tillbaka i historien så var det religiösa aktiviteter som hade den rollen
skattefinansierade aktiviteter idag har. Det fanns t ex inga sjukhus, utan
nunnor och munkar tog hand om de som var sjuka, och då var kyrkoskatten
nödvändig för att kunna bekosta den sjukvården. Det var även genom religionen
som folk blev utbildade. På så sätt hade de ett system liknande vårt där man
betalade in skatt och sedan användes de pengarna för att ta hand om människor.
Skillnaden är bara att den ena mottagaren är en religiös organisation och den
andra en nation. Där stater hade svårt att stifta lagar hade religionerna etik
som varje person var tvungen att följa, för att undvika att komma till helvetet,
vilket agerade som en fungerande lagstiftning. Kyrkan bokförde även alla
människorna för att hålla koll på samhällena, men det behövs inte längre. Efter
industrialiseringen flyttade huvuddelen av folket in till storstäder och då
minskade behovet av kyrkan i samhället. T ex blev det lättare att samla in skatt,
med vilken man kan finansiera sjukvården och hjälpa de fattiga, vilket betyder
att kyrkan inte behöver göra det längre. Kyrkan behövdes inte heller för att
hålla befolkningen under schack, då när folket var samlade blev det enklare med
att anlita poliser, undervisa skolbarn och att bokföra invånarna, vilket ledde
till att kyrkans roll i samhället minskade. Att folk blev allt mer kritiska mot
religion under 1800- och 1900-talet var en annan orsak till sekulariseringen i
många länder. Folk blev mer och mer tveksamma mot religionen och väldigt många
tyckte att kyrkan hade för mycket makt. De ville ha religionsfrihet, dvs att
man själv får välja om och i så fall vilken religion man vill tillhöra. Globaliseringen
utgör också en stor del till varför länder sekulariserar sig. Eftersom att
väldigt många flyttar runt och tar med sig sina religioner sprids så
religionerna och samhället blir mångreligiöst. När man lever i ett land där
väldigt många har olika religionerna kan man inte ha en religion med mer makt
än de andra, och det är smartare att separera staten och religionen. Dessutom
kan det spara problem inom handeln med andra nationer om man har olika
religioner och åsikter, vilket kan undvikas om länderna väljer att istället
sekulariseras. Den största konsekvensen av sekulariseringen är att religionen
får mindre makt över staten och befolkningen, samt att folket får större
valfrihet över deras religionstillhörighet. Det leder också till annan
undervisning för ungdomar, med religionskunskap istället för läran om endast
landets religion och att lov inte formas enbart efter religiösa högtider. Det
leder också till att landet blir mer välkomnande och människor från andra
kulturerna med annan religionstillhörighet känner sig inte lika utanför, då
religion är ett val som hanteras utanför staten. Många konflikter uppstår på
grund av religion, och många av dem hade man kunnat lösa genom sekulariserade
samhällen. Det hade skonat väldigt många liv och varit mycket bättre för alla. Det
kan även uppstå handelskonflikter på grund av religiösa problem, som man hade
kunnat undvika i ett sekulariserat samhälle.
Beskriv religionernas samhällsroll
före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga
livet.
Om man blickar tillbaka i historien
så var det religiösa aktiviteter som hade den rollen skattefinansierade
aktiviteter idag har. Det fanns t ex inga sjukhus, utan nunnor, präster,
diakoner och munkar tog hand om de som var sjuka, och då var kyrkoskatten
nödvändig för att kunna bekosta den sjukvården. Även de fattiga fick den hjälp
och omsorg de behövde av religionens institutioner som framförallt
finansierades av de religiösa medlemmarnas inbetalningar. Det var även genom
religionen som folk blev utbildade och lärde sig att läsa och skriva. Utan det
hade folk inte haft samma möjligheter att utbilda sig, då det inte fanns några
skattefinansierade institutioner där fattigt folk kunde utbilda sig. På så sätt
hade de ett system liknande vårt där man betalade in skatt och sedan användes
de pengarna för att ta hand om människor. Skillnaden är bara att den ena
mottagaren är en religiös organisation och den andra en nation. Där stater hade
svårt att stifta lagar hade religionerna etik som varje person var tvungen att
följa, för att undvika att komma till helvetet, vilket agerade som en
fungerande lagstiftning. Kyrkan bokförde även alla människorna för att hålla
koll på samhällena, men det behövs inte längre. Efter industrialiseringen
flyttade huvuddelen av folket in till storstäder och då minskade behovet av
kyrkan i samhället. T ex blev det lättare att samla in skatt, med vilken man
kan finansiera sjukvården och hjälpa de fattiga, vilket betyder att kyrkan inte
behöver göra det längre. Kyrkan behövdes inte heller för att hålla befolkningen
under schack, då när folket var samlade blev det enklare med att anlita
poliser, undervisa skolbarn och att bokföra invånarna, vilket ledde till att
kyrkans roll i samhället minskade. Innan sekulariseringen hade kyrkan väldigt
mycket makt, i skolan var det t ex kristendomslära som elever undervisades i,
där de bland annat lärde sig att vara god kristna, vilket ger kristendomen
mycket inflytande över alla människor. I politiken var också religionen viktig
och hade mycket makt, då alla politiker var tvungna att vara goda kristna samt
att kyrkan hade stort inflytande över alla beslut som fattades och de behövde
vara eniga med kristna värderingar. Religionen hade väldigt mycket makt över
människorna, och det fanns även social press att agera i enighet med religiösa
värderingar, då man riskerade att annars bli utstött. Man kunde inte heller
lämna kyrkan förrän 1860, och innan dess var alltså alla i Sverige en del av
den svenska kyrkan. Då kunde kyrkan kräva avgifter, vilket gjorde kyrkan
väldigt rik. Eftersom att kyrkan var så pass rik fick den också makt på det
sättet. Religionen är även viktig och mäktig eftersom att människor spenderar
en massa tid där med att bland annat tillbe sina gudar och dylikt, samt mycket
social organisering. Det var även kyrkan som bestämde över helgdagar och andra
traditioner. Innan sekulariseringen var religionerna väldigt viktiga och en
stor del av allas liv, och man kan säga att religionen gjorde det som staten
gör idag i stort sett, men även mycket mer.
Resonera om skillnader och likheter
mellan deism, agnosticism och ateism. Ta upp några kända företrädare för uppfattningarna
i ditt svar.
Deism
innebär att man tror att en gud finns och att den guden skapade världen, men
att den sedan inte gjort något mer och att guden inte har någon makt att
förändra något. En agnostiker varken tror eller misstror att en gud finns, och
de väntar istället på bevis som kan bevisa att antingen det finns en gud eller
att det inte finns en. En ateist är någon inte tror att en gud eller gudomliga
krafter existerar eller någonsin har existerat. En likhet mellan de tre
religionsuppfattningarna är att de tror på att gud är maktlös i stort sett. Deister
tror att en gud skapade världen, men sedan dess övergivit den och ateister tror
inte att en gud existerar överhuvudtaget. Agnostiker är osäkra på om en gud
finns eller funnits, men eftersom att det inte finns något bevis på att en gud
finns, så kan man dra slutsatsen att den guden inte har särskilt mycket makt,
då guden annars hade visat sig eller bevisat att den finns på något vis. En likhet
mellan alla ateister och deister är att de inte tillber någon gud eftersom att
dem tror att det inte kan göra någon nytta, då guden antingen är maktlös eller
inte existerar. Däremot så tillber vissa agnostiker en gud, eftersom att de
inte kan utesluta att en gud inte finns, och då är det praktiskt att vara på
den säkra sidan genom att tillbe en gud. Om det skulle visa sig att en gud inte
finns gör det ingen skada heller, då man bara varit på den säkra sidan och det enda
man kan förlora på det är tid. Agnosticismen kom igång först på 1800-talet då många
personer sökte efter förklaringar som gick ihop med vetenskapen på den tiden
och religionen. Det är dock troligt att folk tidigare än dess hade varit osäkra
på om en gud fanns, men själva begreppet och dylikt började man använda då.
Däremot har deism och ateism funnits under en lång tid, även om de inte varit
lika stora som de är idag. Den första deisten som man vet om är Epikuros som
levde i Grekland runt 2000 år sedan. Han ansåg att det existerade gudar, men
att de var totalt ointresserade av mänskliga aktiviteter och inte skulle
ingripa oavsett vad som sker i den mänskliga världen. Man vet också att ateism
har funnits i flera tusen år. Agnostiker tänker ofta att naturen är så pass
otrolig att det är osannolikt att den kommit till av en slump, vilket de ser
som ett tecken på att gud finns. Det är dock möjligt att detta är ett tecken på
den deistiska tron, där en gud har skapat världen, men sedan övergett den eller
dött. Agnostikerna vet också att endast faktumet att naturen existerar inte
bevisar något, då det kan ha uppkommit genom slumpen eller övriga orsaker.
Agnostikerna är den enda religiösa grupp som inte har någon specifik tro, utan
de är osäkra och vill inte dra förutfattade meningar. I både ateismen och
deismen samt att övriga religioner så tror man väldigt starkt och är övertygad
om det, vare sig det är att en gud finns, en gud finns men är maktlös eller att
en gud inte finns. Ordet agnosticism betyder ingen kunskap på grekiska, vilket
i stort sett sammanfattar agnostikernas tro. Agnosticism och deism har inte
varit lika erkända trosuppfattningar som ateism, och har därför inte varit lika
förbjudna som ateismen, som varit förbjuden oerhört länge i många länder, och
fortfarande är förbjuden i en hel del, som t ex Maldiverna och Pakistan där
ateism kan straffas med dödsstraff. Ateism är även en väldigt bred tro, där det
finns många personer som kombinerat ateism med sin egna livsåskådning och
filosofi. En av de personerna är Karl Marx, som trodde att religionen
motverkade arbetarna och gjorde dem motvilliga till att förbättra sina liv och
positioner i samhället. Friedrich Nietzsche tyckte i princip det motsatta,
nämligen att religion skapats av slavar som en metod för att trycka ner sina
herrar och stoppa dem från att uppnå sin fulla potential. När deismen drog
igång på riktigt var François Voltaire en av de ledande förespråkarna. Han
ansåg att gud skapat världen likt en urmakare skapat en klocka och sålt den.
Efter att urmakaren sålt klockan kan urmakaren inte göra några förändringar på
klockan eller veta vad som kan hända med klockan, och så är det för gud också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar