Källkritik gymnasieskolor

Spyken:

13,9 elever per lärare

ja, dator

Snittbetyg: 4,1/5

trygghet och gemenskap, kunskap, kompetens och positiva erfarenheter för framtiden

högskolebehörighet-bred utbildning, specialinriktad på kultur, media och musikintresserade 

Jensen

16,9 elever per lärare

Dator

Snittbetyg: 4,8/5 på 4 recensioner

hälsan i fokus, förbereda för framtiden, för dig som har höga ambitioner, man kan nå hur högt som helst

vård och omsorg, hälsopromenader-under längsta lektionen går man på en pedagogisk promenad,  ekonomi, juridik, handel, samhälle- beteende och samhälle

Lars-Erik Larsson

10,9 elever per lärare

dator

Snittbetyg: 4/5 baserat på 3 recensioner

fysisk aktivitet-dans och idrott, musik, estetisk lära blandat med teoretisk, harmonisk helhet, kunna studera vidare inom musiken

musik och idrotts-inriktat, NA och SA

Gemensamt för alla skolor är att de marknadsför sina positiva sidor. För Spyken är det deras trygghet och gemenskap. För Jensen är det att man lyckas, är förberedd inför framtiden och använder olika metoder så att man lär sig, t ex promenader. På LEL är det att man lyckas och kan ha stora framtidsdrömmar, trots att det är en liten skola. De inriktar sig också på idrott och musik.

Tele2 har fler erbjudanden och det första man kommer till är reklam och stor text med bilder. Gymnasieskolorna är mer välkomnande och vill locka in en genom att bara säga positiva saker, men kanske inte helt fakta om priser och dylikt. Alla vill att det ska synas och folk ska bli lockade, men de har olika tillvägagångssätt. 

Det finns i gymnasiekataloger och på gymnasiehemsidor. Det förekommer också reklam i vissa tidningar, framförallt för privatskolor. Inga gymnasieskolor har råd med TV-reklam, och om de skulle ha det skulle förmodligen ingen gå på den skolan, då de spenderade pengar på fel sak. 

De behöver nya elever och deras skolpeng för att kunna gå runt, däremot borde den största delen av skolpengen gå till utbildningen. Det borde gratis alternativ till reklam, så att man kan marknadsföra skolan utan att spendera stora summor på reklam.

Eleverna sprider reklam för skolan eftersom att de har det så bra och berättar för andra, så de också vill gå på skolan. På så sätt sprider de reklam för skolan.

Man hade inte känt till alla privatskolor. Hade det inte funnits reklam hade man bara kunnat fråga de som går på skolan hur de upplever att skolan är. Om man funderar över en liten linje, är det kanske svårare att fråga någon hur det är. Man hade kanske inte fått ett lika förvrängt perspektiv, eftersom att det inte skulle spridits endast positiv fakta om gymnasieskolorna.