Frågor på sidan 142

2. Om man skriver ett inlägg för att försvara kompisen kan det bli till en björntjänst, kompisen kan ses som ännu löjligare och bli ett större offer. Då skulle kränkningarna bli värre och frekventare. Förmodligen skulle de också ge sig på en själv, vilket skulle försämra läget för alla. Förövarna skulle tycka att det var svagt av kompisen att be om hjälp, och man skulle bli en lättare måltavla, fler skulle kanske bege sig in kränkandet, då det skulle anses roligare om kompisen försökt försvara. I en parallell värld skulle de kanske sluta med nätkränkningarna, så man kanske vill försöka. Om en kompis försvarar skulle det betyda att offret tar åt sig och det funkar, om man ignorerar tröttnar de på att kränka och tycker att det är tråkigt. Vissa personer slutar om man ber dem att göra det och visar att man kan stå upp mot dem, därför kanske det funkar att be dem. Om man är äldre eller inte särskilt känslig kan det bli bra att hjälpa till, man behöver inte be dem att sluta, utan man kan få dem att sluta istället. T ex genom att visa att man själv/kompisen inte bryr sig om deras kränkningar eller dissa dem så att de ger upp. Det är riskabelt för de flesta att ”hjälpa” en kompis på så sätt, framförallt för yngre personer. Istället för att gå direkt till källan, kan man hjälpa personen genom att stötta eller hjälpa den ignorera/ stå upp för sig själv. 

4. Att få ansvar är när någon ger en uppgift till dig, t ex att laga mat en gång i veckan. Då har man förmodligen fått ansvar av sina föräldrar. Någon har tagit ansvar från någon annan och gett det till dig. I de flesta fall får man mer ansvar ju äldre man blir. Att ta ansvar är att man ansvarar själv. Man tar eget initiativ och gör något ansvarsfullt på eget bevåg. Att ta eget ansvar kan vara att börja gå ut med hunden eller fixa sommarjobb själv. Att ta ansvar är någon handling som man själv tar initiativ över utan att någon annan tvingar en. Att ha ansvar är att man ska göra någonting ansvarsfullt regelbundet. Man ansvarar kanske för att dammsuga eller har ansvar för att handla mat. Att ha ansvar är någonting man har fått av någon annan som man haft under en längre tidsperiod.

5. Ett exempel på tolkningar av sambandet mellan frihet och ansvar är i judendomen. Där har man frihet att göra val, och det är meningen att man ska göra rätt. Om man gör fel ska man ta ansvar för det och ställa det till rätta. T ex genom att be om förlåtelse hos Gud eller den drabbade. I islam kan ingenting hända utan att Allah tillåter det, men människan har frihet att välja mellan rätt och fel. Även om djävulen lurar en till att ta fel beslut måste man själv ta ansvar för det och kan inte skylla på djävulen. 
G.B. Shaw som var en irländsk författare sa att frihet betyder ansvar. Han menade att de anknutna med varandra och om man var frihet måste man också ta ansvar för sina handlingar. De flesta gillar inte att ta ansvar utan vill skylla på andra eller är obeslutsamma. När man har frihet tvingas man till beslut och sedan ansvarar ingen utom en själv för det. I gamla Grekland trodde folket på så kallade ödesgudinnor som bestämde allt som skulle hända. De ansvarade för allt och allt hände enligt deras plan. Filosofer sa emot den logiken, däribland Sokrates som sa att man kunde välja själv och att människan hade en inre röst som varnade för dåliga beslut. Idag kallas den rösten samvetet. Nästan alla moderna filosofer tycker också att människan ansvarar för sina egna handlingar. Jean-Paul Sartre gick så långt att säga att människan var dömd till frihet och man kan välja allt förutom att födas. Efter det har man ansvar för allt som händer.

7. De ser på ansvar som att ta initiativ för att förbättra sig själv och styrkan att genomföra förbättringen. De menar att även om man vill förändras och det är en sjukdom måste man själv hitta ett fungerande botemedel och gå på mötena eller fixa problemet. Alkoholisten måste vilja förbättra sig själv, ingen kan göra något om alkoholisten inte vill sluta dricka. Det är därför man måste ha en uppriktig önskan att sluta dricka för att få gå på mötena. Man kan inte bli tvingad av en anhörig, utan förändringen måste komma inifrån. Att ta ansvar och gå igenom processen är också viktigt för att klara av det. Man kan inte bli fri från beroendet förrän man själv har släppt det. Det första steget mot nykterhet är att erkänna för sig själv att man har ett problem och vill bättra det. 

8. Alla har ansvar tillsammans för att ingen/inget ska skadas under hela processen från skapandet till användandet. Det är om alla försöker fixa problemet tillsammans som framsteg görs. Jag anser att konsumenten har mest ansvar, eftersom att produkten skapas för att tillfredsställa konsumenten. Om de inte vill ha någon sådan vara borde de bojkotta eller göra något åt det. Allt handlar om vad konsumenten vill ha och därför ska de visa vägen till minskande av skadliga ämnen. Tillverkaren ansvarar också eftersom att de har makten att välja bättre sätt att producera varan på. De sätten kanske kostar mer pengar och då väljer konsumenten ett annat märke, och inga framsteg görs. Då är det konsumenten som svikit försöket att ta vara på miljön på ett bättre sätt. Affären har inte så mycket makt. De vill sälja så mycket som möjligt och om de inte säljer rätt produkt går konsumenterna någon annan stans. Därför har konsumenten mest makt av alla och borde leda förändringen.