Etisk fråga: För eller emot strängare straff för mord?
Ja, enligt
konsekvensetiken
Först och främst är det näst intill omöjligt att återintegreras i det samhället efter att ha suttit i fängelse under en längre tid, framförallt efter att ha mördat någon. Förövarna skulle ha dåliga möjligheter till arbete och bostad, och de skulle bli behandlade olika. Återfalls risken skulle vara hög och de vill kanske tillbaka till fängelset. De måste också bli straffade och förstå att det inte är accepterat.
Nej, enligt
konsekvensetiken
Mordantalet blir inte minskat av hårdare straff, dock kan detta bero på att det redan är fler mord och det därför behövs strängare straff. Om någon oskyldig döms blir det också värre för dem och extremt orättvist.
Ja, enligt
pliktetiken
Mord är det värsta straffet och måste därför ha ett långt och hårt straff. Att mörda är helt oacceptabelt och måste bestraffas.
Nej, enligt
pliktetiken
Straff bör vara milda så att brottslingarna kan integreras tillbaka till samhället och inte heller kosta staten lika mycket pengar.
Ska skolans ordningsregler om klotter alltid användas?
Ja, enligt konsekvensetiken
Klotter är dåligt och kostar staten en massa pengar, därför ska inget klotter tillåtas och ingen bör klottra. Om förövaren blir känd kan de bli straffade och omotiverade och sluta.
Nej, enligt konsekvensetiken
Klotter är konst som bör berömmas istället för att förstöras. Barn ska ges möjligheten att lära sig konsten istället.
Ja, enligt pliktetiken
Klotter är olagligt och bör inte uppmuntras eller tillåtas.
Nej, enligt pliktetiken
Barn bör ha rätt att göra vad de vill och FNs barnkonvention tillåter det. De generationerna som fått göra det kommer bli mer kreativa och konstnärliga.
Ska man tala om för läraren att någon fuskar på ett prov?
Ja, enligt konsekvensetiken
Man kan bli favoriserad av lärare om man tjallar och ser till att ingen fuskar. Folk kan tro att man aldrig fuskar själv. Man kan tycka att allt ska vara rättvist och att det är fel att fuska. Dessutom hjälper man personen i längden genom att tjalla.
Nej, enligt konsekvensetiken
Det schyssta att göra är att hålla tyst om det. Då kan man få personens förtroende och den lär tycka om en. Man vill inte heller att hela klassen vet att man är en tjallare. Om man själv vill fuska eller har fuskat kan det löna sig att inte berätta och endast en hypokrit skulle ange någon annan för något de själva gjort. Man kanske inte bryr sig tillräckligt för att gå igenom mödan att säga till någon annan utan bara låter det vara och bryr sig om sig själv istället. Fuskaren kan ha spenderat pluggtiden åt att hitta bra sätt att fuska och kan vara personens sätt att klara provet och en utomstående bör inte förstöra det om läraren inte har märkt det.
Ja, enligt pliktetiken
Rätt ska vara rätt. Regler bryts under fusket och personen i fråga måste bestraffas. De som inte fuskar under provet hamnar under orättvisa förhållanden och har det svårare.
Nej, enligt pliktetiken
Det är personens ensak och ingen annan ska lägga sig i förutom läraren. Att skvallra är också fel.
Ska man svara ärligt att man tycker att kompisens tröja är ful?
Ja, enligt konsekvensetiken
Kompisen litar på en och ber om ens ärliga åsikt. Om personen frågar en bör man inte ljuga och det blir värre om kompisen går runt med en ful tröja. Någon annan som inte står kompisen lika nära kanske säger det istället, vilket förmodligen skulle skada hens känslor mer än om kompisen sa det. De kanske byter tröja om man verkligen stör sig på den eller tycker att den är spyfärdig.
Nej, enligt konsekvensetiken
Det skulle ev såra kompisens känslor och hen kan ha sett framemot att visa den nya tröjan. Det är en vit lögn som i det långa loppet inte skadar någon. Det gör inte särskilt mycket nytta att säga det och relationen är viktigare än tröjan.
Ja, enligt pliktetiken
Det vore en lögn om man sa att den var fin och det är alltid bättre att säga sanningen. Om det kommer fram att man snackade skit om den trots att man gav den en komplimang skulle det relationen riskeras och vissa kanske skulle terminera vänskapen med personen.
Nej, enligt pliktetiken
Det är trevligare att vara snäll än att berätta sanningen. En vit lögn skadar ingen märkvärdigt och man kan göra någon glad. Det är viktigare att göra någon glad än att berätta sanningen.
Ska de som inte samlat ihop pengar få följa med på träningslägret nästa sommar?
Ja, enligt konsekvensetiken
Det är inte snällt att inte låta alla följa med, de kan betala ur fickan eller hitta på något annat. Man vinner tacksamhetsskuld. Träningslägret är till så att alla kan utvecklas, de blir alltså inte lika bra och samarbetet inuti laget försämras samt gemenskapen mellan de som inte följer med och de andra.
Nej, enligt konsekvensetiken
Laget förlorar pengar på det och vem ska betala? Det är orättvist om hela laget ska betala, men individerna kanske saknar medel att betala själv. Då är det bara rätt att de inte får följa med. Man måste hålla sig till principer och allt måste få konsekvenser. Annars kanske ingen samlar pengar för alla måste ändå följa med. Då blir det kanske inte av. Upprör de som har samlat pengar och gjort sitt.
Ja, enligt pliktetiken
Alla ska vara med och bli inkluderade. Annars är det inkomstbaserad mobbning och det bryter mot lagen. Ekonomiska förutsättningar bör inte påverka så mycket och ingen bör diskrimineras på grund av det.
Nej, enligt pliktetiken
De har inte betalat/ordnat pengar till resan och måste därför ta konsekvenserna av det.
Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan?
Ja, enligt konsekvensetiken
Det är det snällare alternativet, god karma kommer därför belöna en. Folk ser en som en bra
människa och tiggaren blir väldigt tacksam.
Nej, enligt konsekvensetiken
De har inte gjort något för att tjäna pengar, därför ska man inte ge sina pengar som man själv tjänat och har ensamrätt på. Man borde få välja själv om man vill donera eller inte. Sannolikheten att de använder pengarna på mindre lämpliga varor och tjänster är rätt hög och sådant beteende bör inte uppmuntras och stödjas ekonomiskt. Inget bra sätt att tjäna pengar.
Ja, enligt pliktetiken
Man ska hjälpa de som har det svårt. De kan inte ta hand om sig själva och det är samhällets uppgift att alla har det bra.
Nej, enligt pliktetiken
De borde tjäna sina egna pengar. Man har ingen plikt att ta hand om fler än man kan och man har förmodligen redan en familj att ta hand om. Tiggaren får skylla sig själv istället eller söka bidrag/jobb.
Plikt och konsekvensetik frågor
1. Jag hade inte talat om för läraren. Jag har ingenting att vinna på att genomgå den processen. Jag skulle hamna i konflikt med personen och det skulle ta tid att lösa det. Dessutom skulle det vara onödigt och om personen vill fuska är det inte mitt problem och det är den personen som i längden förlorar. Alternativkostnaden för att tjalla och bråka med personen är rätt hög och jag skulle hellre göra bättre saker. Jag skulle möjligtvis prata med personen för att reda ut varför den fuskade och föreslå att klasskompisen terminerar den vanan. Hade någon fuskat i det gamla betygssystemet, hade jag förmodligen pratat med läraren eftersom att jag skulle kunna höja mitt egna betyg om den personen sänker sig.
2. Jag skulle berätta för kompisen att jag förmodligen inte hade köpt den eller att min personliga åsikt är att färgen är ful, men att många säkert anser att den är fin. Man ska berätta sanningen men man behöver inte säga det rakt ut. Det skulle också bero på kamraten, vissa är mindre känsliga och jag har ett bättre förhållande med dem. Då skulle jag säga något i stil med ”Vad fan har du på dig?!”
3. Nej, det ska de inte. Någon sorts standard får det vara. De kan få samla ihop pengar precis innan eller efteråt, men de måste betala tillbaka. Om de lovar att betala efteråt kan de få följa med, men om de inte gör det borde de bli utslängda från laget. De kan också betala med sina egna pengar istället.
4. Det beror på, om kvinnan är i bra skick skulle jag förmodligen ge eftersom att 5kr inte är så mycket pengar och de behövs inte. Det skulle också anses som en bra gärning och kanske skulle uppmuntra fler att ge bort onödiga småpengar. Om hon t ex hade en cigarett i munnen, är onykter eller en flaska med whiskey skulle jag inte ge något för att stödja dåliga vanor. Det finns också bättre sätt att stödja dem i deras hemländer.
Djurens rätt frågor
Djurens rätt frågor
1. De övriga djurarterna borde ha fler rättigheter än vad de har och de borde inte mördas i försök att framkalla medel till människans vinning, det är extremt egoistiskt. Samtidigt vill vi ha nya läkemedel och nytt ofarligt smink. Vi vill alltså ha produkten av djurprövning utan själva processen. Det är två sidor som tycker olika, men båda har på något sett rätt och helst skulle de flesta vilja välja båda. Det fungerar inte och efter omständigheterna funkar bara ett alternativ, alltså är det ett dilemma.
2. De värderingar som står mot varandra är övriga djur än människans rätt till liv och frihet och människans rätt att utnyttja andra djur för att pröva medicin och smink samt få päls och kött. Djur borde också ha rätt att vara fria, alltså bör det vara olagligt att överhuvudtaget ha ett husdjur enligt vissa, att stänga in djur i ett labb är ännu värre. Djuren mördas ofta på oetiska sätt som aldrig skulle komma på frågan om vi pratade om människor som gjort mycket hemskare saker.
3. De som är för djurtester och övriga moment på djur tycker att människor står över djur och därför kan göra vad de vill på dem. Djurförsöken ger resultat som de tycker är värt att använda oortodoxa metoder för. Det är deras plikt att hjälpa människor, om det så ska kosta livet/hälsan/friheten på några djur. Alltså gör de det för människans välbefinnande och hälsa, annars om det hade varit försök direkt på människor, skulle de kunna skadas istället. De tycker att det är ett sämre alternativ med värre konsekvenser och genomför gärna djurförsök. Vissa säger att djurförsök också är till för djuren och för att de ska få det bättre. De som är emot djurförsök tycker att deras plikt inte ligger till människor utan även andra djur borde behandlas bättre. De är alltså mindre inskränkta och tänker på mer än människors välbefinnande. Konsekvensen av det blir att vissa mediciner kanske hade utvecklats som kanske hade räddat liv. De flesta djurförsöken leder dock inte till framställandet av medicin utan är onödiga eller så måste forskarna omtesta/utveckla minimalt innan nya tester. Smink och kosmetik produkter är i grunden helt onödiga och massvis med djur dör för att människan ska få lite rouge på kinden. Många anser att det är fel och är därför emot djurförsök. Det är också så att vissa djur används mer, däribland råttor och fiskar. De tycker inte att man kan ta djur och tvinga dem igenom smärtsamma processer, där de ofta blir avlivade i slutet. De har inte gett något samtycke, och ingen annan bör bestämma vem som får leva och vem som blir använd i djurförsök. Djurförsök är något onaturligt som bara människor gör och det är hemskt mot offren. Därför anser antidjurförsökister att det bör förbjudas.
4. Jag är emot djurförsök. Jag tycker att det är oetiskt att göra något mot oskyldiga djur som aldrig skulle hända en människa. Brottslingar skulle kunnas ge chansen att genomgå behandlingar som faktiskt ger någonting i utbyte mot ett kortare/inget straff. Istället för att kosta staten pengar genom att sitta i fängelse skulle de bidra till utvecklingen av läkemedel. Om det skulle bli olagligt med djurförsök skulle andra metoder utvecklas, som inte är farliga för någon. Det finns redan några sätt att göra det, men de är långt från perfekta. Anledningen till att det inte redan utvecklats är för att det är lättare att fortsätta med djurförsök. Att äta kött anser jag vara ok, eftersom det är så livet funkar och de oftast blivit avlivade på etiska kött. Om man har råd bör man köpa vilt kött eller närproducerat KRAV-märkt. Då har de växt upp på relativt bra sätt och blivit slaktade på ett relativt bra sätt. Det är naturligt för människor och andra köttätare att äta kött från djur och det är så man får näring, därför anser jag att det är ok att äta kött. Det handlar inte om att människor är mer värda än djur, utan att de mest lämpade överlever och det är människans sätt att överleva. Även om det är är bra med kött, bör vi försöka minska vår konsumtion och trappa ner på hur mycket vi äter, bland annat för att köttindustrin bär med sig stora biverkningar för miljön. I min personliga åsikt är det fel med pälsuppfödning där djuren mördas för syftet att använda skinnet till kläder och dylikt. Det har framställts syntetiska material som fungerar lika bra och inte bygger på att oskyldiga djur mördas. Om man vill åt det yttersta lagret, som t ex i fårindustrin, anser jag att man kan fortsätta med det, då djuren inte skadas. Jag tycker att djuren borde få mycket fler rättigheter, och att vi använder djur alldeles för mycket, även när det finns syntetiska alternativ.
Frågor på sidan 65
3. Plikt och konsekvensetik är de två olika sätten at tänka när man står inför ett val. Pliktetiskt ska man resonera kring vad lagarna säger och till vem ens plikt ligger. Man kan sammanfatta pliktetik som om det man gör bryter mot en lag eller regel är det ett dåligt beslut och om det följer lagarna/reglerna är det ett bra beslut. Pliktetik är alltså helt omedvetet om konsekvenser och endast lagar och regler behövs för att fatta ett beslut. T ex i Kung Oidipus ställs kungen inför ett val, han kan behålla barnet trots att profeten sa att det skulle mörda honom och gifta sig med drottningen. Alternativt kunde han mörda barnet. Om han resonerat pliktetiskt skulle han behållt sitt barn, då det är olagligt(kanske inte för honom) och omoraliskt att mörda någon, framförallt sitt egna barn. Om han istället resonerat konsekvensetiskt, skulle han förmodligen mördat barnet, vilket han trodde sig göra. Då hade han tänkt att hans liv var värderat högre och det var viktigare att han fick leva än sin son. Han ville också undvika att sonen gifte sig med frun. Konsekvensetik är när man tänker på konsekvenserna av handlingen, alltså följderna och vad som kommer hända efteråt. Då hittar man lösningen efter omständigheterna, och de blir anpassade till situationen. Av den anledningen krävs det mer information för att tänka konsekvensetiskt. Oftast är det bättre och mer effektivt att använda sig av konsekvensetiken därför att den tar sig in på djupet och kommer fram till det som är rätt oftare. Ibland stämmer inte konsekvensetiken överens med pliktetiken, då ställs de personliga värderingarna mot lagen, och det kan bli näst intill omöjligt att veta vad man ska göra. Det är ett dilemma.
6. a) Pliktetiskt är det inte rätt att behålla pengarna, eftersom att de är inte ens egna. Det är rätt att lämna in dem på polisstationen. Annars kan det ses som stöld av pengar, även om man faktiskt hittat dem. Om det bara är en liten summa, kanske det kostar mer att lämna in på stationen och försöka hitta en ägare, då kan man behålla dem. De har förmodligen ingen märkbar effekt på ägaren, och det kan bli svårt att hitta den ursprungliga ägaren av t ex en 50-lapp. Men är det stora summor man pratar om är det ens skyldighet att lämna in på stationen. Konsekvensetiskt kanske man behöver pengarna själv, medan den personen som äger pengarna inte behöver dem tillräckligt mycket, för att de slarvat bort dem. Om man blir anklagad för stöld eller dylikt, kan det bli svårt att förklara att man hittat dem. Man kanske inte heller har tid att gå till polisstationen och lämna in pengarna, de kanske inte känner att de måste gå dit för att fixa den personens misstag, de får själva gå ut och leta och man kanske kan lämna kvar pengarna på platsen. Om man lämnar in pengarna blir ägaren tacksam, och man får förmodligen en hittelön. Då blir alla glada. Det kan vara svårt att hitta en ägare till pengarna, och om man inte tar det kommer förmodligen någon annan ta det. Om man hittar en plånbok med legitimation blir man mer sugen på att lämna in den, då ägaren mer sannolikt kommer hittas. Jag skulle behållt mindre summor, men lämnat in plånböcker eller höga summor till närmsta polisstation.
b) Pliktetiskt ska man berätta var man varit. Enligt lag är det deras uppgift att ta hand om en, och om de inte vet allt försvårar det uppgiften. Man ska berätta sanningen till dem, och ens föräldrar älskar förmodligen en ovillkorligt, då gör de allt för att hjälpa till och man kan lita på dem. Konsekvensetiken talar mindre för att man ska berätta. Det har redan hänt och det går inte att ändra på, och man ska inte gråta över spilld mjölk. Föräldrarna blir kanske ledsna och besvikna på en om man talade sanning, det vore bara onödigt och även om de försökte skulle de nog inte kunna ändra på den destruktiva vanan. Om man säger sanningen kan ens föräldrar hjälpa en och stötta en, vilket de inte kan annars. Om något händer nästa gång, vet de var man är och vem man varit med, vilket kan hjälpa i en eventuell utredning. Föräldrarna oroar sig inte lika mycket om de vet vad man håller på med, och stämningen i familjen kan förbättras om man åtminstone kan tala sanning till varandra.
c) Om man resonerar enligt pliktetiken ska man försöka att inte såra någon, men samtidigt hålla sig till sanningen. Då kanske man säger att man inte kan eller gör det trots att man inte vill, det kan ju bli kul trots allt. Alltefter konsekvensetiken överväger man bra konsekvenser mot lidande, om man verkligen inte vill spendera tid med hen, får man säga nej, man kan säga det lite trevligare eller att det inte går, men man ska sätta stopp till personens försök att lära känna en. Om det inte är så hemskt, kan man vara med den en stund men sedan säga att man har annat att göra, då blir alla glada. Det kan alltså vara både rätt och orätt i båda fall beroende på personen och ens egen vilja att säga ifrån.
7. Ett etiskt dilemma i vardagen är att man måste välja mellan att plugga till SO-provet dagen efter, eller se handbollsmatchen mellan Sverige och Tyskland. Om man inte pluggar inför provet kommer det inte gå bra, och det har en stor betydelse för betyget. Om man inte ser på matchen kommer man vara utanför i alla diskussioner och inte förstå något. För att kunna lösa problemet behöver man så mycket information som möjligt kring situationen. För att lösa just det här dilemmat kan man tänka hur man får med båda. En bra lösning är t ex att plugga under första halvleken, se på andra halvleken, och sedan plugga lite efteråt. En annan lösning som fungerar är att plugga samtidigt som man ser på matchen. Den metoden fungerat endast om man lätt kan koncentrera sig och multitaska. Man kan också se på matchen på kvällen och plugga inför provet på morgonen eller vice versa. Om man har tillräckligt med info och ett kreativt sinne är det inte så svårt som det verkar att lösa dilemman i vardagen.
8. Det uppkommer ofta dilemman där olika värderingar gör det svårt att hitta en bra gemensam lösning. Ett dilemma som kan försvåras utav olika värderingar kan vara om ens kompis snattar något och butikspersonalen misstänker hen. Antingen kan man berätta sanningen för den anställda, då kan kompisen bli straffad/hjälpt med ovanan eller så ljuger man. Det är olagligt att ge ett falskt vittnesmål, men man kanske är mer lojal till sin kompis och inte vill se hen straffad. Om man ljuger kan det bli ännu värre konsekvenser om snatteriet bevisas. Då uppstår en pliktkonflikt, där lagen säger något annat än vad man vill göra.
9. Ett samhälle som levde utefter den gyllene regeln skulle vara väldigt jämlikt. Det skulle inte finnas några förmåner. Alla skulle jobba för varandra, samhället skulle bli rätt kommunistiskt, fast förmodligen på ett fungerande sätt, då man vill förbättra allas situation. Det skulle inte finnas några krig, inga terrorister, inga brott med mera i ett samhälle som använde den gyllene regeln. Samhället skulle bli mycket generösare, utan tiggare och fattiga. Skatterna skulle höjas märkvärdigt eftersom att de skulle gå till att hjälpa andra och förbättra samhället. Alla skulle vara artiga och behandla varandra väl. Ett samhälle som levde efter den filosofin skulle vara ungefär som ett plastsamhälle med ett hjärta av guld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar